I denna artikel presenteras temat för årets nummer av HYBRID. Här ges också en kortare introduktion till numrets upplägg och originalartiklar, samt en presentation av temat för nästa nummer.
本文介绍了本年度《HYBRID》的主题。文章还简要介绍了本期的结构和原创文章，以及下期的主题。
{"title":"Förebilder för kristet ledarskap","authors":"David Davage, Mikael Hallenius, Maria Ledstam","doi":"10.58412/hyb.v2i1.18592","DOIUrl":"https://doi.org/10.58412/hyb.v2i1.18592","url":null,"abstract":"I denna artikel presenteras temat för årets nummer av HYBRID. Här ges också en kortare introduktion till numrets upplägg och originalartiklar, samt en presentation av temat för nästa nummer.","PeriodicalId":231356,"journal":{"name":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","volume":"417 ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-01-31","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"140470939","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Pastoralbrevens retorik och innehåll är till stor del präglat av förekomsten av vilseledande lärare i församlingarna i Efesos och på Kreta. Med detta som utgångspunkt drar artikeln följande slutsatser: 1) De prototypiska ledarideal som kommer till uttryck i de listor som riktar sig till församlingsledare, äldste och medhjälpare i 1 Tim 3:2–13 och Tit 1:5–9 bör ses som ad hoc-listor, formade i kontrast till och polemik mot de vilseledande ledarna som antityper; 2) Betoningen på ledarnas karaktärsegenskaper snarare än på ledarnas karisma (gåvor och uppgift) förklaras bäst utifrån pastoralbrevens specifika tillkomstsituation; 3) Det finns stora likheter mellan pastoralbrevens listor med karaktärsegenskaper för ledare och liknande sekulära listor i antiken, samtidig som det blir tydligt att pastoralbrevens ledare utmärks av de karaktärsdrag som var kännetecknade för Jesus Kristus; 4) De listor med karaktärsegenskaper som ges för troende i allmänhet, särskilt i Tit 2:2–6, visar stora likheter med de karaktärsegenskaper som förväntas av församlingens ledare. Av detta dras slutsatsen att alla troende utövar ett potentiellt, informellt ledarskap i kraft av sina liv, även om detta inte är detsamma som att alla troende leder formellt. Ledarskapsidealen i pastoralbreven handlar från början till slut om trovärdighet, pålitlighet och förtroende.
{"title":"Alla kan leda","authors":"Mikael Tellbe","doi":"10.58412/hyb.v2i1.14839","DOIUrl":"https://doi.org/10.58412/hyb.v2i1.14839","url":null,"abstract":"Pastoralbrevens retorik och innehåll är till stor del präglat av förekomsten av vilseledande lärare i församlingarna i Efesos och på Kreta. Med detta som utgångspunkt drar artikeln följande slutsatser: 1) De prototypiska ledarideal som kommer till uttryck i de listor som riktar sig till församlingsledare, äldste och medhjälpare i 1 Tim 3:2–13 och Tit 1:5–9 bör ses som ad hoc-listor, formade i kontrast till och polemik mot de vilseledande ledarna som antityper; 2) Betoningen på ledarnas karaktärsegenskaper snarare än på ledarnas karisma (gåvor och uppgift) förklaras bäst utifrån pastoralbrevens specifika tillkomstsituation; 3) Det finns stora likheter mellan pastoralbrevens listor med karaktärsegenskaper för ledare och liknande sekulära listor i antiken, samtidig som det blir tydligt att pastoralbrevens ledare utmärks av de karaktärsdrag som var kännetecknade för Jesus Kristus; 4) De listor med karaktärsegenskaper som ges för troende i allmänhet, särskilt i Tit 2:2–6, visar stora likheter med de karaktärsegenskaper som förväntas av församlingens ledare. Av detta dras slutsatsen att alla troende utövar ett potentiellt, informellt ledarskap i kraft av sina liv, även om detta inte är detsamma som att alla troende leder formellt. Ledarskapsidealen i pastoralbreven handlar från början till slut om trovärdighet, pålitlighet och förtroende.","PeriodicalId":231356,"journal":{"name":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","volume":"442 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-01-31","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"140476708","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Gamla testamentet spelar en undanskymd roll när den systematiska teologin ska beskriva det kristna livet. Denna artikel ställer frågan om den systematiska teologin på grund av detta förlorar viktiga teologiska perspektiv. Frågan undersöks genom att analysera fem gammaltestamentliga predikningar där Mose liv används som förebild för den kristnes liv. Dessa jämförs med Gregorios av Nyssas Mose liv. Artikeln visar att predikanterna tycks finna det enkelt för nutida lyssnare att känna igen sin egen situation i Mose liv, men enbart en förkunnare använder Gregorios andliga läsning för att förklara svårigheter i texterna. Utifrån analysen identifieras tre områden där Gamla testamentet har konkreta bidrag till en systematisk teologi om det kristna livet: 1) betoningen på gudsfolkets gemensamma identitet; 2) kontrasten mellan människans oförmåga att förstå tillvaron och Guds storhet. Tillsammans pekar dessa två på 3) behovet av att komplettera teologins narrativa beskrivning av den kristnes identitet (fräls-ningens ordning) med en igenkänning av ”mönster för Guds handlande” mitt i livets komplexitet.
{"title":"Gamla testamentet och systematisk teologi om \u2028det kristna livet","authors":"Roland Spjuth","doi":"10.58412/hyb.v1i1.10621","DOIUrl":"https://doi.org/10.58412/hyb.v1i1.10621","url":null,"abstract":"Gamla testamentet spelar en undanskymd roll när den systematiska teologin ska beskriva det kristna livet. Denna artikel ställer frågan om den systematiska teologin på grund av detta förlorar viktiga teologiska perspektiv. Frågan undersöks genom att analysera fem gammaltestamentliga predikningar där Mose liv används som förebild för den kristnes liv. Dessa jämförs med Gregorios av Nyssas Mose liv. Artikeln visar att predikanterna tycks finna det enkelt för nutida lyssnare att känna igen sin egen situation i Mose liv, men enbart en förkunnare använder Gregorios andliga läsning för att förklara svårigheter i texterna. Utifrån analysen identifieras tre områden där Gamla testamentet har konkreta bidrag till en systematisk teologi om det kristna livet: 1) betoningen på gudsfolkets gemensamma identitet; 2) kontrasten mellan människans oförmåga att förstå tillvaron och Guds storhet. Tillsammans pekar dessa två på 3) behovet av att komplettera teologins narrativa beskrivning av den kristnes identitet (fräls-ningens ordning) med en igenkänning av ”mönster för Guds handlande” mitt i livets komplexitet.","PeriodicalId":231356,"journal":{"name":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","volume":"89 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-01-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"115061283","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I denna artikel studeras vilken funktion Gamla testamentet har i gudstjänster och seminarier vid Torpkonferensen, Nyhemsveckan och Svenska Alliansmissionens (SAM) årskonferens. Utgångspunkten är en språkanalogi som introducerats av Brent Strawn: om Gamla testamentet förstås som ett språk, hur livskraftigt kan det då sägas vara? I artikeln undersöks detta med hjälp av fyra del- frågor: 1) Vilka gammaltestamentliga texter används och hur ser relationen ut till bruket av nytestamentliga texter? 2) Hur ser bruket av Gamla testamentets texter ut i relation till olika typer av samlingar? 3) Hur används de gammaltestamentli- ga texterna? 4) Hur relaterar den tonsatta bönens form till Psaltarens psalmer? Det som framkommer av analysen är att stora delar av Gamla testamentet inte kommer till tals vid dessa konferenser, trots att de skulle ha viktiga bidrag att ge i en tid präglad av en global pandemi. När väl Gamla testamentet används är det vidare selektivt, fragmentariskt och terapeutiskt. Ytterst indikerar detta att Gamla testamentet, som självständigt språk, har dött.
{"title":"Kan Gamla testamentet bli som nytt?","authors":"David Davage","doi":"10.58412/hyb.v1i1.10615","DOIUrl":"https://doi.org/10.58412/hyb.v1i1.10615","url":null,"abstract":"\u0000 \u0000 \u0000I denna artikel studeras vilken funktion Gamla testamentet har i gudstjänster och seminarier vid Torpkonferensen, Nyhemsveckan och Svenska Alliansmissionens (SAM) årskonferens. Utgångspunkten är en språkanalogi som introducerats av Brent Strawn: om Gamla testamentet förstås som ett språk, hur livskraftigt kan det då sägas vara? I artikeln undersöks detta med hjälp av fyra del- frågor: 1) Vilka gammaltestamentliga texter används och hur ser relationen ut till bruket av nytestamentliga texter? 2) Hur ser bruket av Gamla testamentets texter ut i relation till olika typer av samlingar? 3) Hur används de gammaltestamentli- ga texterna? 4) Hur relaterar den tonsatta bönens form till Psaltarens psalmer? Det som framkommer av analysen är att stora delar av Gamla testamentet inte kommer till tals vid dessa konferenser, trots att de skulle ha viktiga bidrag att ge i en tid präglad av en global pandemi. När väl Gamla testamentet används är det vidare selektivt, fragmentariskt och terapeutiskt. Ytterst indikerar detta att Gamla testamentet, som självständigt språk, har dött. \u0000 \u0000 \u0000","PeriodicalId":231356,"journal":{"name":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-01-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"130598403","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Recension av Walter Brueggemann, Preaching From the Old Testament","authors":"Sofia Westerberg","doi":"10.58412/hyb.v1i1.10642","DOIUrl":"https://doi.org/10.58412/hyb.v1i1.10642","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":231356,"journal":{"name":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","volume":"26 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-01-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"132997812","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Varje nummer av HYBRID innehåller, förutom originalartiklar, också tre beställda responser: en från någon verksam inom området akademi, en från någon verksam inom området kyrka och en från någon verksam inom området samhälle. Dessa responser är utformade som kortfattade reflektioner över något ur numrets artiklar som har särskild relevans för respektive område.
{"title":"Respons kyrka","authors":"Linnea Sennehed","doi":"10.58412/hyb.v1i1.10636","DOIUrl":"https://doi.org/10.58412/hyb.v1i1.10636","url":null,"abstract":"Varje nummer av HYBRID innehåller, förutom originalartiklar, också tre beställda responser: en från någon verksam inom området akademi, en från någon verksam inom området kyrka och en från någon verksam inom området samhälle. Dessa responser är utformade som kortfattade reflektioner över något ur numrets artiklar som har särskild relevans för respektive område.","PeriodicalId":231356,"journal":{"name":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","volume":"452 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-01-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"125784253","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Varje nummer av HYBRID innehåller, förutom originalartiklar, också tre beställda responser: en från någon verksam inom området akademi, en från någon verksam inom området kyrka och en från någon verksam inom området samhälle. Dessa responser är utformade som kortfattade reflektioner över något ur numrets artiklar som har särskild relevans för respektive område.
{"title":"Respons akademi","authors":"K. Tillberg","doi":"10.58412/hyb.v1i1.10633","DOIUrl":"https://doi.org/10.58412/hyb.v1i1.10633","url":null,"abstract":"Varje nummer av HYBRID innehåller, förutom originalartiklar, också tre beställda responser: en från någon verksam inom området akademi, en från någon verksam inom området kyrka och en från någon verksam inom området samhälle. Dessa responser är utformade som kortfattade reflektioner över något ur numrets artiklar som har särskild relevans för respektive område.","PeriodicalId":231356,"journal":{"name":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","volume":"5 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-01-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"125837765","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Artikeln är en utvärdering av det homiletiska verktyget den lyriska predikans kännetecken, framtaget av homiletikern Katherine S. Bruce, utifrån en fallstudie av två nutida svenska predikningar över Jeremia bok i Gamla testamentet. Utvärderingen fokuserar på frågan om användbarhet, i synnerhet i en undervisande homiletisk kontext, och argumenterar för att analysverktygets kategorier kan anses vara användbara för att utvärdera i vilken grad en predikan är lyrisk, i betydelsen att den är skriven ”för örat”, lingvistiskt kunnigt och konstnärligt. De fördelar som framkommer är att kategorierna tillhandahåller tydliga kännetecken, att de skapar en bredd i analysen och är relativt lätta att identifiera. De nackdelar som är tydliga är samtidigt att verktyget är anpassat efter – och därmed passar bättre för – textanalyser av predikningar än ljudfiler med förkunnelse, samt att kategorierna tenderar att bli något oprecisa eftersom de noterar att något finns utan att ange kvaliteten i innehållet.
本文是对讲道学家凯瑟琳-布鲁斯（Katherine S. Bruce）开发的讲道工具 "抒情讲道的特征 "的评估，基于对两篇关于《旧约-耶利米书》的当代瑞典讲道的案例研究。评估的重点是可用性问题，尤其是在讲道教学中的可用性问题，并认为分析工具的类别可用于评估讲道的抒情程度，即讲道是 "为耳朵 "而写，具有语言技巧和艺术性。这样做的好处是，这些类别提供了明确的特征，创造了分析的广度，而且相对容易识别。不过，缺点也是显而易见的，那就是该工具适用于布道文本分析，因此比布道音频文件更适合布道文本分析。
{"title":"Lyriska kännetecken i två Jeremiapredikningar","authors":"Åsa Molin","doi":"10.58412/hyb.v1i1.10618","DOIUrl":"https://doi.org/10.58412/hyb.v1i1.10618","url":null,"abstract":"Artikeln är en utvärdering av det homiletiska verktyget den lyriska predikans kännetecken, framtaget av homiletikern Katherine S. Bruce, utifrån en fallstudie av två nutida svenska predikningar över Jeremia bok i Gamla testamentet. Utvärderingen fokuserar på frågan om användbarhet, i synnerhet i en undervisande homiletisk kontext, och argumenterar för att analysverktygets kategorier kan anses vara användbara för att utvärdera i vilken grad en predikan är lyrisk, i betydelsen att den är skriven ”för örat”, lingvistiskt kunnigt och konstnärligt. De fördelar som framkommer är att kategorierna tillhandahåller tydliga kännetecken, att de skapar en bredd i analysen och är relativt lätta att identifiera. De nackdelar som är tydliga är samtidigt att verktyget är anpassat efter – och därmed passar bättre för – textanalyser av predikningar än ljudfiler med förkunnelse, samt att kategorierna tenderar att bli något oprecisa eftersom de noterar att något finns utan att ange kvaliteten i innehållet.","PeriodicalId":231356,"journal":{"name":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","volume":"41 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-01-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"129058286","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Redaktionen, David Davage, Maria Ledstam, Mikael Hallenius
Här får du som vill fördjupa dig i att förkunna Gamla testamentet samlade tips på resurser som dels nämns i numrets olika artiklar, med tillägg från redaktionen.
{"title":"Resurser","authors":"Redaktionen, David Davage, Maria Ledstam, Mikael Hallenius","doi":"10.58412/hyb.v1i1.10654","DOIUrl":"https://doi.org/10.58412/hyb.v1i1.10654","url":null,"abstract":"Här får du som vill fördjupa dig i att förkunna Gamla testamentet samlade tips på resurser som dels nämns i numrets olika artiklar, med tillägg från redaktionen.","PeriodicalId":231356,"journal":{"name":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","volume":"24 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-01-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"126423832","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I artikeln diskuteras hur man i en pingstkarismatisk kontext kan pröva predikningar och skydda sig mot förkunnelse som avviker från etablerade läror. Artikeln tar sin utgångspunkt i två studier av förkunnelsen i pingstförsamlingen i Knutby, i empiriska studier av pingstpastorers förkunnelse och i studier av så kallad pentekostal hermeneutik. Ett första möjligt svar på den angivna frågan är att predikanter bör ägna sig åt textutläggande förkunnelse baserad på goda exegetiska studier, med genomskinlig och rationell metod. Problemet är emellertid att förkunnare i en pingstkarismatisk tradition sällan använder sig av denna metod. Detta förklaras i artikeln av att de ”gör något annat” och att deras metod är kongenial med detta ”andra” syfte, som tycks regleras av ett slags ”rule of faith”. Hur denna preciseras och upprätthålls är däremot inte helt klart. Ett annat möjligt svar är att församlingen gemensamt ska pröva förkunnelsen. Artikelförfattaren uppfattar att denna prövning i Pingströrelsen skett i predikantgemenskapen snarare än i den lokala församlingen.
{"title":"Att pröva förkunnelsen","authors":"Greger Andersson","doi":"10.58412/hyb.v1i1.10624","DOIUrl":"https://doi.org/10.58412/hyb.v1i1.10624","url":null,"abstract":"I artikeln diskuteras hur man i en pingstkarismatisk kontext kan pröva predikningar och skydda sig mot förkunnelse som avviker från etablerade läror. Artikeln tar sin utgångspunkt i två studier av förkunnelsen i pingstförsamlingen i Knutby, i empiriska studier av pingstpastorers förkunnelse och i studier av så kallad pentekostal hermeneutik. Ett första möjligt svar på den angivna frågan är att predikanter bör ägna sig åt textutläggande förkunnelse baserad på goda exegetiska studier, med genomskinlig och rationell metod. Problemet är emellertid att förkunnare i en pingstkarismatisk tradition sällan använder sig av denna metod. Detta förklaras i artikeln av att de ”gör något annat” och att deras metod är kongenial med detta ”andra” syfte, som tycks regleras av ett slags ”rule of faith”. Hur denna preciseras och upprätthålls är däremot inte helt klart. Ett annat möjligt svar är att församlingen gemensamt ska pröva förkunnelsen. Artikelförfattaren uppfattar att denna prövning i Pingströrelsen skett i predikantgemenskapen snarare än i den lokala församlingen.","PeriodicalId":231356,"journal":{"name":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","volume":"37 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-01-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"114386055","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：