Leder religionsantropologins utmaningar och forskningsproblematik till nostalgiska elegier och idylliska tankar om ädla vildar?

ENGLISH ABSTRACT: Theology, religious studies, the history of religion, and the anthropology of religion have different histories as research disciplines, which explains differences in how they pose research problems and define their research fields. In some respects, the disciplines have a lot in common and may cross-fertilize each other. In this article, I reflect on a theologian's critical review in Religionsvidenskabeligt Tidsskrift67 (2018) of a text applying the approach of the anthropology of religion, in order to highlight some of the issues and perspectives that distinguish the two fields. Much of the theological critique appears to derive from a lack of familiarity with the situations, contexts, and discussions that an anthropologist of religion may encounter. My focus is thus on topics such as engaged anthropology, reflexivity, culture contact, modernity, and power relations. SVENSK RESUME: Teologi, religionsvetenskap, religionshistoria och religionsantropologi bär på olika historia i sina framväxter som forskarämnen, och därmed kan olika problemställningar och forskningsfält vara aktuella. I vissa fall delar ämnena också mycket och kan befrukta varandra. Jag vill dock i denna artikel utgå från en teologs kritiska review i Religionsvidenskabeligt Tidsskrift67 (2018) av en religionsantropologisk text för att visa på några av de frågor som skiljer sig åt. Mycket av den teologiska kritiken kan finnas i en brist på kännedom att tackla de situationer, kontexter och diskussioner som en religionsantropolog kan hamna i. Fokus kommer därför att vara ämnen som engagerad antropologi, reflexivitet, kulturmöten, modernitet och maktrelationer.