{"title":"人人都能领导","authors":"Mikael Tellbe","doi":"10.58412/hyb.v2i1.14839","DOIUrl":null,"url":null,"abstract":"Pastoralbrevens retorik och innehåll är till stor del präglat av förekomsten av vilseledande lärare i församlingarna i Efesos och på Kreta. Med detta som utgångspunkt drar artikeln följande slutsatser: 1) De prototypiska ledarideal som kommer till uttryck i de listor som riktar sig till församlingsledare, äldste och medhjälpare i 1 Tim 3:2–13 och Tit 1:5–9 bör ses som ad hoc-listor, formade i kontrast till och polemik mot de vilseledande ledarna som antityper; 2) Betoningen på ledarnas karaktärsegenskaper snarare än på ledarnas karisma (gåvor och uppgift) förklaras bäst utifrån pastoralbrevens specifika tillkomstsituation; 3) Det finns stora likheter mellan pastoralbrevens listor med karaktärsegenskaper för ledare och liknande sekulära listor i antiken, samtidig som det blir tydligt att pastoralbrevens ledare utmärks av de karaktärsdrag som var kännetecknade för Jesus Kristus; 4) De listor med karaktärsegenskaper som ges för troende i allmänhet, särskilt i Tit 2:2–6, visar stora likheter med de karaktärsegenskaper som förväntas av församlingens ledare. Av detta dras slutsatsen att alla troende utövar ett potentiellt, informellt ledarskap i kraft av sina liv, även om detta inte är detsamma som att alla troende leder formellt. Ledarskapsidealen i pastoralbreven handlar från början till slut om trovärdighet, pålitlighet och förtroende.","PeriodicalId":231356,"journal":{"name":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","volume":"442 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0000,"publicationDate":"2024-01-31","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":"0","resultStr":"{\"title\":\"Alla kan leda\",\"authors\":\"Mikael Tellbe\",\"doi\":\"10.58412/hyb.v2i1.14839\",\"DOIUrl\":null,\"url\":null,\"abstract\":\"Pastoralbrevens retorik och innehåll är till stor del präglat av förekomsten av vilseledande lärare i församlingarna i Efesos och på Kreta. Med detta som utgångspunkt drar artikeln följande slutsatser: 1) De prototypiska ledarideal som kommer till uttryck i de listor som riktar sig till församlingsledare, äldste och medhjälpare i 1 Tim 3:2–13 och Tit 1:5–9 bör ses som ad hoc-listor, formade i kontrast till och polemik mot de vilseledande ledarna som antityper; 2) Betoningen på ledarnas karaktärsegenskaper snarare än på ledarnas karisma (gåvor och uppgift) förklaras bäst utifrån pastoralbrevens specifika tillkomstsituation; 3) Det finns stora likheter mellan pastoralbrevens listor med karaktärsegenskaper för ledare och liknande sekulära listor i antiken, samtidig som det blir tydligt att pastoralbrevens ledare utmärks av de karaktärsdrag som var kännetecknade för Jesus Kristus; 4) De listor med karaktärsegenskaper som ges för troende i allmänhet, särskilt i Tit 2:2–6, visar stora likheter med de karaktärsegenskaper som förväntas av församlingens ledare. Av detta dras slutsatsen att alla troende utövar ett potentiellt, informellt ledarskap i kraft av sina liv, även om detta inte är detsamma som att alla troende leder formellt. Ledarskapsidealen i pastoralbreven handlar från början till slut om trovärdighet, pålitlighet och förtroende.\",\"PeriodicalId\":231356,\"journal\":{\"name\":\"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle\",\"volume\":\"442 1\",\"pages\":\"\"},\"PeriodicalIF\":0.0000,\"publicationDate\":\"2024-01-31\",\"publicationTypes\":\"Journal Article\",\"fieldsOfStudy\":null,\"isOpenAccess\":false,\"openAccessPdf\":\"\",\"citationCount\":\"0\",\"resultStr\":null,\"platform\":\"Semanticscholar\",\"paperid\":null,\"PeriodicalName\":\"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle\",\"FirstCategoryId\":\"1085\",\"ListUrlMain\":\"https://doi.org/10.58412/hyb.v2i1.14839\",\"RegionNum\":0,\"RegionCategory\":null,\"ArticlePicture\":[],\"TitleCN\":null,\"AbstractTextCN\":null,\"PMCID\":null,\"EPubDate\":\"\",\"PubModel\":\"\",\"JCR\":\"\",\"JCRName\":\"\",\"Score\":null,\"Total\":0}","platform":"Semanticscholar","paperid":null,"PeriodicalName":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","FirstCategoryId":"1085","ListUrlMain":"https://doi.org/10.58412/hyb.v2i1.14839","RegionNum":0,"RegionCategory":null,"ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":null,"EPubDate":"","PubModel":"","JCR":"","JCRName":"","Score":null,"Total":0}
Pastoralbrevens retorik och innehåll är till stor del präglat av förekomsten av vilseledande lärare i församlingarna i Efesos och på Kreta. Med detta som utgångspunkt drar artikeln följande slutsatser: 1) De prototypiska ledarideal som kommer till uttryck i de listor som riktar sig till församlingsledare, äldste och medhjälpare i 1 Tim 3:2–13 och Tit 1:5–9 bör ses som ad hoc-listor, formade i kontrast till och polemik mot de vilseledande ledarna som antityper; 2) Betoningen på ledarnas karaktärsegenskaper snarare än på ledarnas karisma (gåvor och uppgift) förklaras bäst utifrån pastoralbrevens specifika tillkomstsituation; 3) Det finns stora likheter mellan pastoralbrevens listor med karaktärsegenskaper för ledare och liknande sekulära listor i antiken, samtidig som det blir tydligt att pastoralbrevens ledare utmärks av de karaktärsdrag som var kännetecknade för Jesus Kristus; 4) De listor med karaktärsegenskaper som ges för troende i allmänhet, särskilt i Tit 2:2–6, visar stora likheter med de karaktärsegenskaper som förväntas av församlingens ledare. Av detta dras slutsatsen att alla troende utövar ett potentiellt, informellt ledarskap i kraft av sina liv, även om detta inte är detsamma som att alla troende leder formellt. Ledarskapsidealen i pastoralbreven handlar från början till slut om trovärdighet, pålitlighet och förtroende.