Den prototypiska Ignatius

Artikeln analyserar med hjälp av ledarskapsforskning som kommer ur Social Identitetsteori (SIT) hur Ignatiusbreven (100-talet) presenterar en ny kristen identitet med hjälp av begreppen Prototypikalitet och Identitetsentreprenörsskap. Författaren till de pseudonyma breven presenterar en ny identitet eftersom konflikter mellan olika definitioner av vad det innebär att vara Jesustroende har uppkommit i församlingarna i Mindre Asien. Konflikten mellan författarens syn på kristen identitet och två andra grupper, den judaiserande gruppen och doketisterna, hanteras med hjälp av förebildliga ledare (prototyper) som Ignatius själv. En förebildlig ledare som Ignatius har enligt SIT utrymme att omförhandla den egna gruppens identitet (Identitetsentreprenörsskap), vilket är vad som sker i Ignatiusbreven i förhållande till de två andra grupperna. Ignatiusbreven konstruerar en kristen identitet som inte ger utrymme för doketister och judaiserande medlemmar. Ignatiusbrevens sätt att använda sig av prototypiska ledare ger impulser till hur andligt ledarskap kan fungera i andra tider.