{"title":"HÄR OCH DÄR, NÄRA OCH FJÄRRAN – DEN FINLANDSSVENSKA MINORITETSLITTERATURENS MÅNGA RUM I SENMODERNITETEN","authors":"Kristina Malmio","doi":"10.2307/j.ctvggx29s.6","DOIUrl":null,"url":null,"abstract":"I min artikel utgar jag fran Monika Fagerholms roman Den amerikanska flickan (2004) samt mottagandet av dess oversattning, The American Girl i O, the Oprah Magazine 2010. Genom att granska de olika rum och platser romanen befattar sig med och i vilka romanen och dess oversattning ror sig, beskriver jag den finlandssvenska litteraturens falt och villkor och staller fragor om eventuella forandringar av minoritetslitteraturens rum och plats under de senaste artionden. Ett av de begrepp jag laborerar med ar entre-deux som Eric Prieto (2013) anvander for att diskutera litteraturens relation till platser som ligger utanfor de etablerade rummen, sasom fororter, ”icke-platser” eller granstrakter. Prieto menar att entre-deux ar av speciell betydelse i den nuvarande senmoderna tidsaldern, praglad av okad mobilitet, utveckling av teknologi och global kapitalism samt att det ar i dessa platser som nya former av rumslighet och identitet skapas. Fagerholms roman inte bara forandrar pa den finlandssvenska romanens traditionella mitt-emellan-position (mellan Sverige och Finland) utan ocksa fornyar den finlandssvenska romanens ”tranga rum”. Den amerikanska flickan signalerar tydligt om sin vilja att aka ut i varlden. Romanens satt att gestalta platser tar avstand fran det nationella rummet samt minoritetslitteraturens identitetsuppratthallande uppgift. Den bygger pa en standig rorelse mellan har och dar, nara och fjarran, Finland och USA. Samtidigt visar mottagandet av romanen i USA hur geografi, plats och dikotomin centrum-periferi sammanstralar for att uppratthalla en kulturens geopolitik: Fagerholms i grunden transnationella verk ”returneras” till sin geografiska och nationella kontext.","PeriodicalId":277121,"journal":{"name":"Transit – 'Norden' och 'Europa'","volume":"20 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0000,"publicationDate":"2018-07-26","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":"0","resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":null,"PeriodicalName":"Transit – 'Norden' och 'Europa'","FirstCategoryId":"1085","ListUrlMain":"https://doi.org/10.2307/j.ctvggx29s.6","RegionNum":0,"RegionCategory":null,"ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":null,"EPubDate":"","PubModel":"","JCR":"","JCRName":"","Score":null,"Total":0}
HÄR OCH DÄR, NÄRA OCH FJÄRRAN – DEN FINLANDSSVENSKA MINORITETSLITTERATURENS MÅNGA RUM I SENMODERNITETEN
I min artikel utgar jag fran Monika Fagerholms roman Den amerikanska flickan (2004) samt mottagandet av dess oversattning, The American Girl i O, the Oprah Magazine 2010. Genom att granska de olika rum och platser romanen befattar sig med och i vilka romanen och dess oversattning ror sig, beskriver jag den finlandssvenska litteraturens falt och villkor och staller fragor om eventuella forandringar av minoritetslitteraturens rum och plats under de senaste artionden. Ett av de begrepp jag laborerar med ar entre-deux som Eric Prieto (2013) anvander for att diskutera litteraturens relation till platser som ligger utanfor de etablerade rummen, sasom fororter, ”icke-platser” eller granstrakter. Prieto menar att entre-deux ar av speciell betydelse i den nuvarande senmoderna tidsaldern, praglad av okad mobilitet, utveckling av teknologi och global kapitalism samt att det ar i dessa platser som nya former av rumslighet och identitet skapas. Fagerholms roman inte bara forandrar pa den finlandssvenska romanens traditionella mitt-emellan-position (mellan Sverige och Finland) utan ocksa fornyar den finlandssvenska romanens ”tranga rum”. Den amerikanska flickan signalerar tydligt om sin vilja att aka ut i varlden. Romanens satt att gestalta platser tar avstand fran det nationella rummet samt minoritetslitteraturens identitetsuppratthallande uppgift. Den bygger pa en standig rorelse mellan har och dar, nara och fjarran, Finland och USA. Samtidigt visar mottagandet av romanen i USA hur geografi, plats och dikotomin centrum-periferi sammanstralar for att uppratthalla en kulturens geopolitik: Fagerholms i grunden transnationella verk ”returneras” till sin geografiska och nationella kontext.