Att leva med en världsomfattande pandemi

Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre ålder, kronisk sjukdom samt lågt socialt kapital. Artikeln pekar på ett behov av mer sociologisk forskning – både kvantitativ och kvalitativ – om pandemins olika konsekvenser i vardagslivet.Alternate abstract:Covid-19 as a health crisis has affected all spheres of private and public life, both nationally and internationally, locally and globally. This article aims to contribute knowledge about people's levels of worry during the pandemic's first phase in Sweden. Worry is examined in relation to sociodemographic background, social capital, and judgements concerning potential threats and the national measures implemented. The theoretical framework utilized resides upon concepts and theories of worry and social capital. The data was collected in Sweden in April and May 2020 through an online survey of experiences of the Covid-19 pandemic. Multiple regression analysis and multiple correspondence analysis revealed that higher levels of worry were closely associated both with the judgement that the national measures implemented were not correct, and with the perception that Covid-19 as an illness comprised a greater threat than its financial and social consequences. These factors were also related to advanced age, chronic illness, and lower levels of social capital. Our findings point to the need for further sociological research – both quantitative and qualitative – concerning the pandemic's various consequences in everyday life.