{"title":"Michael Carolan, The Sociology of Food and Agriculture, tredje utgåvan. Routledge 2021.","authors":"Jonas Bååth","doi":"10.37062/sf.60.25489","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.60.25489","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":"35 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-10-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"136263897","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
We are delighted to present this interview with world renowned sociologist Eva Illouz. She currently holds the position of Directrice d'Etudes at the École des Hautes Études en Sciences Sociales in Paris and is the Rose Isaac Chair in Sociology at the Hebrew University of Jerusalem. Her research focuses on the interlinkages between capitalism, emotions, gender, culture, love, sexuality, and freedom in the modern world. This interview primarily centers around Illouz's latest book but also touches on the role of social media in propagating negative emotions, strategies for cultivating emotions such as fraternity and hope to sustain modern democracy, and the contemporary era marked by societal self-destruction and unprecedented catastrophes.
我们很高兴邀请到世界著名社会学家伊娃·伊洛兹。她目前在巴黎École des Hautes Études en Sciences Sociales担任研究指导，并在耶路撒冷希伯来大学担任社会学Rose Isaac讲席教授。她的研究重点是现代社会中资本主义、情感、性别、文化、爱情、性和自由之间的内在联系。这次采访主要围绕伊卢兹的新书展开，但也涉及到社交媒体在传播负面情绪方面的作用，培养友爱和维持现代民主的希望等情绪的策略，以及以社会自我毁灭和前所未有的灾难为标志的当代。
{"title":"Populism’s four driving emotions, and how to cultivate emotions supporting democracy","authors":"Poul Poder, Marcus Persson","doi":"10.37062/sf.60.25491","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.60.25491","url":null,"abstract":"We are delighted to present this interview with world renowned sociologist Eva Illouz. She currently holds the position of Directrice d'Etudes at the École des Hautes Études en Sciences Sociales in Paris and is the Rose Isaac Chair in Sociology at the Hebrew University of Jerusalem. Her research focuses on the interlinkages between capitalism, emotions, gender, culture, love, sexuality, and freedom in the modern world. This interview primarily centers around Illouz's latest book but also touches on the role of social media in propagating negative emotions, strategies for cultivating emotions such as fraternity and hope to sustain modern democracy, and the contemporary era marked by societal self-destruction and unprecedented catastrophes.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":"76 3","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-10-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"136317387","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Construction, reconstruction, deconstruction.
Integration of theoretical perspectives.
Intradisciplinarity and interdisciplinarity.
Extradisciplinarity too.
Openness to literature.
Openness to new influences.
Time spent mind-wandering.
Inquiry into the past, present, and future.
Responsiveness to a changing present.
Readiness to reinvigorate old perspectives.
Disclosure of other possibilities.
Discovery of novel ideas.
Clarification, elaboration, justification.
Preflexivity and reflexivity.
Intersubjectivity and communicativeness.
No fixed eternal standard.
If you have paid attention to the title for my essay, you might have noticed that it is a paraphrase of a pioneering article by Richard Swedberg (2016): “Before theory comes theorizing or how to make social science more interesting.” Like Swedberg I am highly interested in theorizing and creativity. In this short text, I will introduce a conceptualisation of that kind of thinking which per definition precedes the coming up with a novel idea. By the use of basic etymology, I have named this cognitive phenomena preflexivity (Engstam 2023). As thereby indicated, I propose that preflexivity, on an analytical level, comes before reflexivity. What I aim to highlight through the lens of preflexivity is the generative power of imaginative, loose, undecided thinking, as unbounded thought of this kind might, but only might, result in something novel coming up and thus give rise to prescientific impulses to clarify and elaborate that something into a rather sharp idea – perhaps an idea that will be recognized as really something. Without downplaying reflexivity, I accordingly emphasize the importance of preflexive thinking.
To which extent following prescientific impulses is feasible depends on material conditions, however. Therefore, the possibilities for spending time thinking, discussing, and writing in a preflexive rather than reflexive manner are well worth considering for sociologists and other social scientists. And what about our style of thought? (Or perhaps: stylesof thought.) As sociologists we are overall more well-trained in convergent thinking than divergent thinking, even though results of divergent thinking might be of more interest to us. More specifically, our collective knowledge on how to take a methodical attitude towards an established phenomenon (Merton 1987), prepared to cure specified ignorance (ibid.), is larger than our knowledge on how to come up with novel ideas and make something unexpected out of them – a heretofore not established social phenomenon – through exploratory studies and creative theorizing (Swedberg 2014, 2016, 2020). Did you know that theories which are generally considered interesting deny certain collectively accepted assumptions? I did not until I read an interesting piece of work on “[the] sociology of phenomenology and [the] phenomenology o
{"title":"Before reflexivity comes preflexivity","authors":"Anna Engstam","doi":"10.37062/sf.60.25484","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.60.25484","url":null,"abstract":"Construction, reconstruction, deconstruction.
 Integration of theoretical perspectives. 
 Intradisciplinarity and interdisciplinarity.
 Extradisciplinarity too. 
 Openness to literature.
 Openness to new influences.
 Time spent mind-wandering. 
 Inquiry into the past, present, and future.
 Responsiveness to a changing present. 
 Readiness to reinvigorate old perspectives. 
 Disclosure of other possibilities. 
 Discovery of novel ideas. 
 Clarification, elaboration, justification.
 Preflexivity and reflexivity. 
 Intersubjectivity and communicativeness.
 No fixed eternal standard.
 
 If you have paid attention to the title for my essay, you might have noticed that it is a paraphrase of a pioneering article by Richard Swedberg (2016): “Before theory comes theorizing or how to make social science more interesting.” Like Swedberg I am highly interested in theorizing and creativity. In this short text, I will introduce a conceptualisation of that kind of thinking which per definition precedes the coming up with a novel idea. By the use of basic etymology, I have named this cognitive phenomena preflexivity (Engstam 2023). As thereby indicated, I propose that preflexivity, on an analytical level, comes before reflexivity. What I aim to highlight through the lens of preflexivity is the generative power of imaginative, loose, undecided thinking, as unbounded thought of this kind might, but only might, result in something novel coming up and thus give rise to prescientific impulses to clarify and elaborate that something into a rather sharp idea – perhaps an idea that will be recognized as really something. Without downplaying reflexivity, I accordingly emphasize the importance of preflexive thinking.
 To which extent following prescientific impulses is feasible depends on material conditions, however. Therefore, the possibilities for spending time thinking, discussing, and writing in a preflexive rather than reflexive manner are well worth considering for sociologists and other social scientists. And what about our style of thought? (Or perhaps: stylesof thought.) As sociologists we are overall more well-trained in convergent thinking than divergent thinking, even though results of divergent thinking might be of more interest to us. More specifically, our collective knowledge on how to take a methodical attitude towards an established phenomenon (Merton 1987), prepared to cure specified ignorance (ibid.), is larger than our knowledge on how to come up with novel ideas and make something unexpected out of them – a heretofore not established social phenomenon – through exploratory studies and creative theorizing (Swedberg 2014, 2016, 2020). Did you know that theories which are generally considered interesting deny certain collectively accepted assumptions? I did not until I read an interesting piece of work on “[the] sociology of phenomenology and [the] phenomenology o","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":"118 3-4","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-10-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"136318756","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I äktenskapssammanhang brukar jämna årsfiranden kläs i någon form av materialistisk symbolik, ju högre siffra desto ädlare och mer statusfylld materia. Siffran 60 förknippas vanligtvis med diamanter, som är en symbol för det okrossbara och det exceptionella tålamodet. Oavsett om det handlar om äktenskap eller om tidskrifter är det ingen självklarhet att uppnå 60 år, och detta är därför något att uppmärksamma och fira. När nu ger ut sin 60:e årgång vill vi rikta tacksamma och stolta tankar mot alla de sociologer som under åren haft ansvaret att verka för svensk sociologi och upprätthålla en nationell sociologisk tidskrift. Periodvis har det ekonomiska läget varit svårt för tidskriften, ibland har det varit svårt att rekrytera redaktionsmedlemmar såväl som granskare, och inte sällan har det saknats gott manusunderlag. Vissa av problemen kvarstår – redaktionen behöver fortfarande flera inskickade bidrag – men liksom våra företrädare kämpar vi på för att vi anser att tidskriften är en viktig fackla för svensk sociologi. I samband med tidskriftens femtioårsjubileum 2013 återpublicerades tre artiklar från tidigare årgångar som har haft betydelse för svensk sociologi- och kunskapsutveckling, skrivna av Hans L Zetterberg, Walter Korpi och Rita Liljeström. Under 2014 blickade tidskriften återigen bakåt för att kunna reflektera över sociologins tillstånd i Sverige. Den gången fick en skara sociologiprofessorer skriva om sin akademiska resa och gärning. I detta jubileumsnummer vill vi rikta blicken mot samtiden och framtiden, som en intressant fortsättning på tidigare jubileumsnummer, med reflektioner över ämnets historia och utveckling. Bland annat har vi bjudit in juniora sociologer att diskutera hur sociologin, i form av forskning, undervisning och samhällsengagemang, kan bidra till förståelsen av vår samtid. Under ledning av Lisa Ferm genomfördes en gruppintervju med Mattis Karlsson, Johanna Köpsén, Isa Norvell Gustavsson, Josefin Persdotter, Jon Sunnerfjell och Emanuel Wittberg. Det blev ett engagerat samtal om sociologins potential att hjälpa människor att tolka och förstå sin omvärld, till exempel genom att låta sociologiska perspektiv genomsyra undervisningen redan i skolans tidiga år. Vidare diskuteras sociologins väsen, identiteten som sociolog och ämnets utmaningar. Sammantaget präglas samtalet av en tro på och passion för sociologiämnets värde, både vad gäller dess bredd och dess djup. Därutöver har flera hörsammat utlysningen för numret och bidragit skriftligt med personliga reflektioner om sociologiämnets roll i ett vidare sammanhang och i anslutning till antingen forskning, utbildning eller samhällsdebatt. Bidragen har genomgått en redaktionell granskning med syftet att helheten ska spegla en mångfacetterad och samtida sociologi. Josef Ginnerskov skriver om hur sociologi lärs ut och därigenom vad sociologi är. Han reflekterar kring sociologins institutionalisering och hur ämnets självbild utvecklats genom åren. Sociologin har ofta blivit k
我们还很高兴为您带来两篇国际知名社会学家的访谈：伊娃-伊鲁兹（Eva Illouz）教授和哈特穆特-罗萨（Hartmut Rosa）教授。多年来，伊娃-伊鲁兹一直在探索情感在社会中的结构重要性。在多部著作中，她对当代消费文化中的爱情和人际关系等主题提出了质疑。伊鲁兹目前正在撰写一本关于民粹主义情感生活的新书，该书的英文版已于去年夏天出版（明年将被翻译成瑞典文）。在这本书中，她探讨了一系列与以往完全不同的情感，即恐惧、厌恶和怨恨。在这次访谈中，普尔-波德和马库斯-佩尔松获得了一次独家机会，与伊鲁兹畅谈新书以及她对在政治空间和社交媒体中蓬勃发展的当代民粹主义情绪的看法。因此，对话的中心是我们这个时代的主要问题和情绪是如何联系在一起的，以及我们应该如何感受和思考才能培养一个良好的民主社会。哈特穆特-罗萨（Hartmut Rosa）通过其关于社会加速和共鸣的著作，已成为当今最知名的社会学家之一。他的最新著作是对重金属的社会学分析。2023 年 3 月，卡尔-卡塞戈德（Carl Cassegård）、卡尔-马尔姆奎斯特（Karl Malmqvist）和克里斯蒂安-施塔尔（Christian Ståhl）在哥德堡大学演讲时，有机会接受了他的采访，话题涉及社会学及其未来、批判理论、气候变化和共振民主的可能性。 基于他的共振概念，他讨论了一个倾听和信任的社会的重要性，这个社会中的人们认为自己拥有摆脱民粹主义和仇外心理的政治能力。英语社会学期刊有数百种，但瑞典语期刊只有一种。Åsa Lundqvist、Åsa Wettergren 和 Ylva Wallinder 在 "the union has the floor "一文中谈到了瑞典社会学期刊在国际化时代所面临的挑战和益处。用瑞典语为瑞典读者写作，在智力和语言上都能带来创造性和愉悦感，同时也有利于在教学和公共辩论中传播研究成果。本期还包括新书和论文评论：Miguel A.Martínez 对 Elton Chan 论文的评论；Johan Alfonsson 对 Kohei Saito 的《人类世中的马克思》一书的评论；以及 Jonas Båth 对 Michael Carolan 的《粮食与农业社会学》一书的评论。总之，我们提供了一系列具有反思性的文章，旨在激发人们对社会学在社会中的作用及其应对当代挑战的能力的思考和进一步讨论。祝您阅读愉快马库斯-佩尔松和克里斯蒂安-施陶尔 《社会学研究》编辑
{"title":"Sociologisk Forskning ger ut sin 60:e årgång!","authors":"Marcus Persson, Christian Ståhl","doi":"10.37062/sf.60.25480","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.60.25480","url":null,"abstract":"I äktenskapssammanhang brukar jämna årsfiranden kläs i någon form av materialistisk symbolik, ju högre siffra desto ädlare och mer statusfylld materia. Siffran 60 förknippas vanligtvis med diamanter, som är en symbol för det okrossbara och det exceptionella tålamodet. Oavsett om det handlar om äktenskap eller om tidskrifter är det ingen självklarhet att uppnå 60 år, och detta är därför något att uppmärksamma och fira. När nu ger ut sin 60:e årgång vill vi rikta tacksamma och stolta tankar mot alla de sociologer som under åren haft ansvaret att verka för svensk sociologi och upprätthålla en nationell sociologisk tidskrift. Periodvis har det ekonomiska läget varit svårt för tidskriften, ibland har det varit svårt att rekrytera redaktionsmedlemmar såväl som granskare, och inte sällan har det saknats gott manusunderlag. Vissa av problemen kvarstår – redaktionen behöver fortfarande flera inskickade bidrag – men liksom våra företrädare kämpar vi på för att vi anser att tidskriften är en viktig fackla för svensk sociologi. I samband med tidskriftens femtioårsjubileum 2013 återpublicerades tre artiklar från tidigare årgångar som har haft betydelse för svensk sociologi- och kunskapsutveckling, skrivna av Hans L Zetterberg, Walter Korpi och Rita Liljeström. Under 2014 blickade tidskriften återigen bakåt för att kunna reflektera över sociologins tillstånd i Sverige. Den gången fick en skara sociologiprofessorer skriva om sin akademiska resa och gärning. I detta jubileumsnummer vill vi rikta blicken mot samtiden och framtiden, som en intressant fortsättning på tidigare jubileumsnummer, med reflektioner över ämnets historia och utveckling. Bland annat har vi bjudit in juniora sociologer att diskutera hur sociologin, i form av forskning, undervisning och samhällsengagemang, kan bidra till förståelsen av vår samtid. Under ledning av Lisa Ferm genomfördes en gruppintervju med Mattis Karlsson, Johanna Köpsén, Isa Norvell Gustavsson, Josefin Persdotter, Jon Sunnerfjell och Emanuel Wittberg. Det blev ett engagerat samtal om sociologins potential att hjälpa människor att tolka och förstå sin omvärld, till exempel genom att låta sociologiska perspektiv genomsyra undervisningen redan i skolans tidiga år. Vidare diskuteras sociologins väsen, identiteten som sociolog och ämnets utmaningar. Sammantaget präglas samtalet av en tro på och passion för sociologiämnets värde, både vad gäller dess bredd och dess djup. Därutöver har flera hörsammat utlysningen för numret och bidragit skriftligt med personliga reflektioner om sociologiämnets roll i ett vidare sammanhang och i anslutning till antingen forskning, utbildning eller samhällsdebatt. Bidragen har genomgått en redaktionell granskning med syftet att helheten ska spegla en mångfacetterad och samtida sociologi. Josef Ginnerskov skriver om hur sociologi lärs ut och därigenom vad sociologi är. Han reflekterar kring sociologins institutionalisering och hur ämnets självbild utvecklats genom åren. Sociologin har ofta blivit k","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":"43 3","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-10-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"136263748","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
In this interview, the internationally renowned German sociologist Hartmut Rosa engages in a conversation about resonance, critical theory, politics, and sociology. Rosa discusses populist politics and emotions, and he frames this discussion through his concept of resonance and its implications for politics and democracy. The interview was made in connection with a public lecture Rosa held in Gothenburg in March 2023, titled In search of the prime mover: Can there be a valid conception of social energy?
{"title":"Toward a resonant society","authors":"Karl Malmqvist, Carl Cassegård, Christian Ståhl","doi":"10.37062/sf.60.25492","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.60.25492","url":null,"abstract":"In this interview, the internationally renowned German sociologist Hartmut Rosa engages in a conversation about resonance, critical theory, politics, and sociology. Rosa discusses populist politics and emotions, and he frames this discussion through his concept of resonance and its implications for politics and democracy. The interview was made in connection with a public lecture Rosa held in Gothenburg in March 2023, titled In search of the prime mover: Can there be a valid conception of social energy?","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":"279 8","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-10-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"136261502","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Elton Chan. The Last Urban Frontier. Commodification of Public Space and the Right to the City in Insurgent Hong Kong. Lund University, 2023. PhD Thesis.","authors":"Miguel Martinez","doi":"10.37062/sf.60.25487","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.60.25487","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":"130 8","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-10-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"136262168","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Sociologförbundet har ordet Vi gratulerar en vital 60-åring! Det är tid att ropa hurra och säga stort och varmt grattis! I år publiceras nämligen årgång 60 av Sociologisk Forskning, en sannerligen aktningsvärd ålder. Under årens lopp har tidskriften publicerat aktuell sociologisk forskning och inspirerande och viktiga debatter som legat till grund för nya analyser och tolkningar av historiska och samtida sociologiska fenomen. Sociologisk Forskning utgör på många sätt ett levande arkiv över svensk sociologisk forskning, dess utveckling, dess problemområden, dess utövare och dess teoretiska tendenser och influenser. För den intresserade finns tidskriftens alla nummer sedan 1993 att läsa på hemsidan (https://www.sociologiskforskning.se/). Övriga nummer kan med fördel läsas i en fåtölj på närmaste universitetsbibliotek eller på många av landets stadsbibliotek. Det finns ett hundratal sociologiska tidskrifter på engelska men bara en på svenska. Det är logiskt och inte särskilt anmärkningsvärt, eftersom svenska förstås av drygt tio miljoner människor, i bästa fall ytterligare några miljoner om man räknar med våra nordiska grannar. Antalet potentiella läsare är alltså få vid en jämförelse med andra språk, inte minst engelskan, som vare sig vi vill det eller ej är vår tids lingua franca. Vi menar dock att det fortfarande är mycket viktigt att behålla en sociologisk tidskrift med ett särskilt fokus på svenska och nordiska samhällsförhållanden där det huvudsakliga språket är svenska. För omkring tio år sen diskuterade Sociologförbundets styrelse Sociologisk Forsknings framtida öde. I diskussionen luftades tanken att tidskriften var alltför liten och obetydlig och att det i internationaliseringstider inte fanns tillräckligt med forskare som ville skriva på svenska. Emellertid beslutades att behålla tidskriften, men i digitaliserad form. Det var tur! Den finns i dag indexerad i de största internationella vetenskapliga online-registren, med en etta i det för svensk forskning viktiga Norska FRIDA-registret. Alla artiklar publiceras med öppen tillgång och man kan skriva såväl på svenska som på danska, norska och engelska. Att det inte längre är aktuellt att driva frågan om att lägga ner tidskriften kan ses som ett tecken på att den fyller en viktig funktion. Det finns flera anledningar till detta. Många framstående svenska sociologer har publicerat sig i Sociologisk Forskning, och både juniora och seniora forskare fortsätter att skicka in artiklar av hög kvalitet. Den höga kvaliteten synliggörs bland annat i samband med att Segerstedtpriset för bästa artikel delas ut på Sociologidagarna. Dessutom innebär möjligheten att publicera sig på svenska vissa fördelar, då vi slipper att lägga en sida eller två på att förklara kontext och relevans för en internationell publik. Förutom att man då får mer plats för det som är viktigt, till exempel själva analysen, upptäcker många att det vetenskapliga skrivandet blir lättare och till och med mer kreativt. Det går att lek
社会学家联合会发言 我们向一位重要的 60 岁老人表示祝贺！现在是欢呼和表示热烈祝贺的时候了！今年，《社会学研究》出版了第 60 卷，这是一个真正值得尊敬的年龄。多年来，《社会学研究》杂志发表了最新的社会学研究成果，并开展了富有启发性的重要辩论，为对历史和当代社会学现象进行新的分析和解释奠定了基础。Sociologisk Forskning》在许多方面都是瑞典社会学研究、其发展、其问题领域、其实践者及其理论倾向和影响的活档案。有兴趣的读者可以在网站（https://www.sociologiskforskning.se/）上查阅自 1993 年以来的所有期刊。其他期刊可以在最近的大学图书馆或国内许多公共图书馆的扶手椅上阅读。大约有上百种英语社会学期刊，但只有一种瑞典语期刊。这是合乎逻辑的，并不特别引人注目，因为懂瑞典语的人有一千多万，如果算上我们的北欧邻国，最多也就几百万人。因此，与其他语言（尤其是英语）相比，潜在读者的数量是很少的，不管我们是否愿意，英语都是我们这个时代的通用语言。然而，我们认为，在以瑞典语为主要语言的情况下，维持一份特别关注瑞典和北欧社会状况的社会学期刊仍然非常重要。大约十年前，瑞典社会学协会董事会讨论了《社会学研究》的未来命运。在讨论中，有人认为该杂志规模太小，无足轻重，而且在国际化时代，没有足够的研究人员愿意用瑞典语写作。不过，会议决定保留该期刊，但将其数字化。这是幸运的！现在，该期刊已被最大的国际科学在线登记册收录，并在挪威 FRIDA 登记册中名列第一，这对瑞典的研究工作非常重要。所有文章都以开放存取的方式发表，可以用瑞典语、丹麦语、挪威语和英语撰写。现在已经没有必要继续讨论关闭该期刊的问题，这表明该期刊发挥了重要作用。这有几个原因。许多著名的瑞典社会学家都在《社会学研究》上发表过文章，初级和高级研究人员也继续提交高质量的文章。例如，在 "社会学日"（Sociology Days）上颁发的 "塞格施泰特最佳文章奖"（Segerstedt Prize for best article）就体现了高质量。此外，能够用瑞典语发表文章也有一定的好处，因为我们不必花一两页的篇幅向国际读者解释文章的背景和相关性。除了为重要内容（如分析本身）留出更多空间外，许多人还发现科学写作变得更加容易，甚至更具创造性。可以玩转语言，提出隐喻，或更准确、更精确地表达自己的观点。能够用瑞典语提供最新的社会学研究成果也具有科普价值。瑞典语当然不是瑞典的唯一语言，也不是每个人的母语，但对于许多来自其他种族背景的瑞典人来说，瑞典语是比英语更重要的第二语言。虽然社会学术语和概念本身可能会对非社会学家构成障碍，但多年来，其中许多术语和概念已变得司空见惯，并对社会的自我认识具有重要意义（如规范、社会结构、社会互动、社会遗产、权力关系、性别和性别角色、交叉性等）。社会学研究的可用性和传播也受到媒体、新闻和政治的影响。 例如，今天，在公众辩论中，关于人类行为和社会进程的经济、心理和生物医学观点比社会学观点更为普遍。但是，这些视角都无法像社会学一样，赋予人们认识他们所处时代的力量和工具。因此，我们希望社会学知识能够（再次）在社会辩论中占据更加突出的位置，我们认为社会学研究应成为这一发展的重要平台。我们的研究也是我们教学任务的重要工具。为了吸引潜在的未来瑞典社会学家，社会学教学必须具有相关性。在这方面，我们希望强调我们的期刊：它是我们的研究与学生和公众之间的重要纽带。它以瑞典语介绍当前的社会学研究，这些研究既有现实意义，又需要进一步的讨论和分析。
{"title":"Sociologförbundet har ordet","authors":"Åsa Lundqvist, Åsa Wettergren, Ylva Wallinder","doi":"10.37062/sf.60.25493","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.60.25493","url":null,"abstract":"Sociologförbundet har ordet Vi gratulerar en vital 60-åring! Det är tid att ropa hurra och säga stort och varmt grattis! I år publiceras nämligen årgång 60 av Sociologisk Forskning, en sannerligen aktningsvärd ålder. Under årens lopp har tidskriften publicerat aktuell sociologisk forskning och inspirerande och viktiga debatter som legat till grund för nya analyser och tolkningar av historiska och samtida sociologiska fenomen. Sociologisk Forskning utgör på många sätt ett levande arkiv över svensk sociologisk forskning, dess utveckling, dess problemområden, dess utövare och dess teoretiska tendenser och influenser. För den intresserade finns tidskriftens alla nummer sedan 1993 att läsa på hemsidan (https://www.sociologiskforskning.se/). Övriga nummer kan med fördel läsas i en fåtölj på närmaste universitetsbibliotek eller på många av landets stadsbibliotek. Det finns ett hundratal sociologiska tidskrifter på engelska men bara en på svenska. Det är logiskt och inte särskilt anmärkningsvärt, eftersom svenska förstås av drygt tio miljoner människor, i bästa fall ytterligare några miljoner om man räknar med våra nordiska grannar. Antalet potentiella läsare är alltså få vid en jämförelse med andra språk, inte minst engelskan, som vare sig vi vill det eller ej är vår tids lingua franca. Vi menar dock att det fortfarande är mycket viktigt att behålla en sociologisk tidskrift med ett särskilt fokus på svenska och nordiska samhällsförhållanden där det huvudsakliga språket är svenska. För omkring tio år sen diskuterade Sociologförbundets styrelse Sociologisk Forsknings framtida öde. I diskussionen luftades tanken att tidskriften var alltför liten och obetydlig och att det i internationaliseringstider inte fanns tillräckligt med forskare som ville skriva på svenska. Emellertid beslutades att behålla tidskriften, men i digitaliserad form. Det var tur! Den finns i dag indexerad i de största internationella vetenskapliga online-registren, med en etta i det för svensk forskning viktiga Norska FRIDA-registret. Alla artiklar publiceras med öppen tillgång och man kan skriva såväl på svenska som på danska, norska och engelska. Att det inte längre är aktuellt att driva frågan om att lägga ner tidskriften kan ses som ett tecken på att den fyller en viktig funktion. Det finns flera anledningar till detta. Många framstående svenska sociologer har publicerat sig i Sociologisk Forskning, och både juniora och seniora forskare fortsätter att skicka in artiklar av hög kvalitet. Den höga kvaliteten synliggörs bland annat i samband med att Segerstedtpriset för bästa artikel delas ut på Sociologidagarna. Dessutom innebär möjligheten att publicera sig på svenska vissa fördelar, då vi slipper att lägga en sida eller två på att förklara kontext och relevans för en internationell publik. Förutom att man då får mer plats för det som är viktigt, till exempel själva analysen, upptäcker många att det vetenskapliga skrivandet blir lättare och till och med mer kreativt. Det går att lek","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":"36 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-10-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"136316717","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Crime and punishment are often described as emotionally-charged fields. The present article aims to concretise this account by addressing how different political actors make use of emotions in distinct ways in order to advance their criminal policy in Sweden. Drawing on sociological research on emotions, I illustrate how the Moderate Party and the Social Democratic Party both make use of worry and (dis)trust in their electoral campaigning. However, the article also shows that the two political parties differ in the ways they encourage the Swedish public to engage emotionally in criminal policy matters which may entail different political effects.
{"title":"Emotional expressions in the Swedish discourse on crime.","authors":"Klara Hermansson","doi":"10.37062/sf.60.24779","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.60.24779","url":null,"abstract":"Crime and punishment are often described as emotionally-charged fields. The present article aims to concretise this account by addressing how different political actors make use of emotions in distinct ways in order to advance their criminal policy in Sweden. Drawing on sociological research on emotions, I illustrate how the Moderate Party and the Social Democratic Party both make use of worry and (dis)trust in their electoral campaigning. However, the article also shows that the two political parties differ in the ways they encourage the Swedish public to engage emotionally in criminal policy matters which may entail different political effects.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2023-06-29","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"45461254","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：