{"title":"Undervisning om migration på vetenskaplig grund","authors":"Martin Kristiansson, Ann-Christine Randahl","doi":"10.5617/adno.9149","DOIUrl":null,"url":null,"abstract":"I artikeln undersöks två samtal i en studiecirkel om migration. Samtalen ingår i den första fasen av ett ämnesdidaktiskt projekt mellan lärare i samhällsorienterande ämnen på mellanstadiet och forskare på ett svenskt lärosäte. I samtalen, som modereras av två forskare, förväntas lärarna bygga egen kunskap om migration och hur undervisning om migration kan genomföras. Tidigare forskning om undervisning i samhällsorienterande ämnen har visat att kopplingen till innehållslig vetenskaplig kunskap är svag i skolans yngre årskurser. Studiecirkeln har som mål att stärka denna koppling. Genom teoretisk fördjupning och ökad didaktisk repertoar förväntas lärare ge elever tillgång till specialiserad kunskap, som är central för att hantera samhällets stora frågor. \nArtikeln syftar till att undersöka hur lärarnas kunskapsbyggande kan synliggöras och förstås samt vilken funktion forskarna fyller i samtalen. De båda samtalen har analyserats semantiskt med verktyg från Legitimation Code Theory. Genom analysen följer vi hur vetenskaplig innehållslig kunskap om migration transformeras och knyts samman med lärarnas erfarenheter och en generell vardagsförståelse av fenomenet. Analysen visar att det sker en koppling mellan en vardaglig förståelse och en vetenskaplig förståelse i den del av samtalet där lärarna bygger egen kunskap om migration men att det är svårare att åstadkomma en koppling mellan en vetenskaplig kunskap och utveckling av innehållet i undervisning. Här tycks ett fokus på innehållet, om vad som ska undervisas och varför, underlätta för lärarna att göra kopplingar till specialiserad kunskap medan ett fokus på hur-frågor och vem som ska undervisas inte gör det i samma utsträckning.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0000,"publicationDate":"2023-08-28","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":"0","resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":null,"PeriodicalName":"Acta Didactica Norden","FirstCategoryId":"1085","ListUrlMain":"https://doi.org/10.5617/adno.9149","RegionNum":0,"RegionCategory":null,"ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":null,"EPubDate":"","PubModel":"","JCR":"Q4","JCRName":"Social Sciences","Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Abstract
I artikeln undersöks två samtal i en studiecirkel om migration. Samtalen ingår i den första fasen av ett ämnesdidaktiskt projekt mellan lärare i samhällsorienterande ämnen på mellanstadiet och forskare på ett svenskt lärosäte. I samtalen, som modereras av två forskare, förväntas lärarna bygga egen kunskap om migration och hur undervisning om migration kan genomföras. Tidigare forskning om undervisning i samhällsorienterande ämnen har visat att kopplingen till innehållslig vetenskaplig kunskap är svag i skolans yngre årskurser. Studiecirkeln har som mål att stärka denna koppling. Genom teoretisk fördjupning och ökad didaktisk repertoar förväntas lärare ge elever tillgång till specialiserad kunskap, som är central för att hantera samhällets stora frågor.
Artikeln syftar till att undersöka hur lärarnas kunskapsbyggande kan synliggöras och förstås samt vilken funktion forskarna fyller i samtalen. De båda samtalen har analyserats semantiskt med verktyg från Legitimation Code Theory. Genom analysen följer vi hur vetenskaplig innehållslig kunskap om migration transformeras och knyts samman med lärarnas erfarenheter och en generell vardagsförståelse av fenomenet. Analysen visar att det sker en koppling mellan en vardaglig förståelse och en vetenskaplig förståelse i den del av samtalet där lärarna bygger egen kunskap om migration men att det är svårare att åstadkomma en koppling mellan en vetenskaplig kunskap och utveckling av innehållet i undervisning. Här tycks ett fokus på innehållet, om vad som ska undervisas och varför, underlätta för lärarna att göra kopplingar till specialiserad kunskap medan ett fokus på hur-frågor och vem som ska undervisas inte gör det i samma utsträckning.