Det första uppslaget i barnboken Zoom visar en bild av en obestämd röd form som på nästa sida visar sig vara kammen på en tupp; efter ytterligare en utzoomning framträder två barn som betraktar tuppen genom ett fönster; fönstret är placerat i ett av många hus på en stor bondgård, vars skala omkullkastas av ett par gigantiska barnhänder som leker med bondgården som alltså tycks vara en leksak; barnet och leksaken visar sig i sin tur vara en bild i en tidning; på nästkommande bild syns en man i en solstol som läser tidningen; solstolen står i sin tur på däcket på ett kryssningsfartyg som visar sig vara del av en reklambild på en buss i en stadsmiljö, osv.1 Den alltmer utzoomade bilden illustrerar hur kontextualisering kan ske genom att förändra den ram som läggs kring det verk som skall tolkas.2 I Zoom rör det sig om en enkel rörelse från mikrotill makrodär varje uppslag ger ny information som bidrar till en mer och mer komplett tolkning av scenen. I många samtida konstverk innefattar varje bild i sin tur olika ramar, temporaliteter och referenser, vilket gör att kontextualisering och tolkning
{"title":"Referenshantering: lager, ekon och reflektioner i Lina Selanders Model of Continuation","authors":"Sara Callahan","doi":"10.16993/BAW.G","DOIUrl":"https://doi.org/10.16993/BAW.G","url":null,"abstract":"Det första uppslaget i barnboken Zoom visar en bild av en obestämd röd form som på nästa sida visar sig vara kammen på en tupp; efter ytterligare en utzoomning framträder två barn som betraktar tuppen genom ett fönster; fönstret är placerat i ett av många hus på en stor bondgård, vars skala omkullkastas av ett par gigantiska barnhänder som leker med bondgården som alltså tycks vara en leksak; barnet och leksaken visar sig i sin tur vara en bild i en tidning; på nästkommande bild syns en man i en solstol som läser tidningen; solstolen står i sin tur på däcket på ett kryssningsfartyg som visar sig vara del av en reklambild på en buss i en stadsmiljö, osv.1 Den alltmer utzoomade bilden illustrerar hur kontextualisering kan ske genom att förändra den ram som läggs kring det verk som skall tolkas.2 I Zoom rör det sig om en enkel rörelse från mikrotill makrodär varje uppslag ger ny information som bidrar till en mer och mer komplett tolkning av scenen. I många samtida konstverk innefattar varje bild i sin tur olika ramar, temporaliteter och referenser, vilket gör att kontextualisering och tolkning","PeriodicalId":151105,"journal":{"name":"Kontextualisering. Teoretiska tillämpningar i konstvetenskap: 2","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-02-25","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"130694694","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Kungsträdgården – en historisk miljö i centrala Stockholm med stark identitet i samtiden. En långsmal öppen plats inramad av lindalléer. Två kungastatyer – Karl XII och Karl XIII – och Molins fontän är sedan länge en del av parkens kontext. Längs den ena långsidan ligger bankpalatsen på rad, på den andra Operan med Café Opera, Operakällaren och Operabaren och andra populära restauranger. Därtill kaféer, glasskiosker och konsertscen. En plats som ofta varit i händelsernas centrum: kunglig umgängesplats, arena för politiska manifestationer och ungdomskravaller, kärna i debatter om stadens offentliga miljöer, ja ibland även själva föremålet för manifestationerna. Parken ändrar ständigt skepnad, över årstiderna såväl som över dygnets timmar, det är en del av attraktionskraften. Även besökarna ändrar karaktär över dygnet och årstiderna: några passerar bara igenom, kanske på väg till eller från arbetsplatser i närheten; andra stannar längre, för att se och synas i stadens mest offentliga park. Nattklubbsgästerna kommer med mörkrets inbrott – och stannar kanske till det ljusnar. På våren får de
{"title":"Kungsträdgården: från kunglig kålgård till kommersialiserat stadsrum","authors":"Catharina Nolin","doi":"10.16993/BAW.C","DOIUrl":"https://doi.org/10.16993/BAW.C","url":null,"abstract":"Kungsträdgården – en historisk miljö i centrala Stockholm med stark identitet i samtiden. En långsmal öppen plats inramad av lindalléer. Två kungastatyer – Karl XII och Karl XIII – och Molins fontän är sedan länge en del av parkens kontext. Längs den ena långsidan ligger bankpalatsen på rad, på den andra Operan med Café Opera, Operakällaren och Operabaren och andra populära restauranger. Därtill kaféer, glasskiosker och konsertscen. En plats som ofta varit i händelsernas centrum: kunglig umgängesplats, arena för politiska manifestationer och ungdomskravaller, kärna i debatter om stadens offentliga miljöer, ja ibland även själva föremålet för manifestationerna. Parken ändrar ständigt skepnad, över årstiderna såväl som över dygnets timmar, det är en del av attraktionskraften. Även besökarna ändrar karaktär över dygnet och årstiderna: några passerar bara igenom, kanske på väg till eller från arbetsplatser i närheten; andra stannar längre, för att se och synas i stadens mest offentliga park. Nattklubbsgästerna kommer med mörkrets inbrott – och stannar kanske till det ljusnar. På våren får de","PeriodicalId":151105,"journal":{"name":"Kontextualisering. Teoretiska tillämpningar i konstvetenskap: 2","volume":"25 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-02-25","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"124911524","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Det dolda och det synliga: mötet vid statyn","authors":"Elisa Rossholm","doi":"10.16993/baw.b","DOIUrl":"https://doi.org/10.16993/baw.b","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":151105,"journal":{"name":"Kontextualisering. Teoretiska tillämpningar i konstvetenskap: 2","volume":"449 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-02-25","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"122796753","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Situationen logik: bild, plats och funktion","authors":"Hans Hayden","doi":"10.16993/baw.f","DOIUrl":"https://doi.org/10.16993/baw.f","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":151105,"journal":{"name":"Kontextualisering. Teoretiska tillämpningar i konstvetenskap: 2","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-02-25","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"132687126","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I september 1984 sändes Tony Silvers och Henry Chalfants dokumentärfilm Style Wars på kanal 1 i Sveriges television. Filmen brukar idag omnämnas som en av de centrala dokumentärerna om den ti diga hiphopkulturen.1 Filmens huvudtema är dock konflikten mellan graffitimålarna och staden New Yorks myndigheter. Hiphopkulturens andra delar i form av dans och musik bidrar främst till att bilda en fond till denna konflikt. Konst på Stickspår, som filmen kom att heta i den svenska tevetablån, väckte stor uppmärksamhet. Expressens teverecensent var entusiastisk och ansåg att dokumentären borde sändas ”i repris i konkur rens med något sämre program än ’M*A*S*H’”.2 Även många andra stora dagstidningar skriver ar tiklar om dokumentären, och den rikstäckande Röster i Radio och TV har en stort uppslagen ar tikel. Uppmärksamheten rörande ett enskilt teve program om ett i svenska sammanhang då relativt marginellt fenomen går att förstå i förhållande till det dåvarande massmediala landskapet. Det fanns förstås inget Internet eller några sociala medier, men inte heller privatradio eller några kommersiella
1984 年 9 月，托尼-西尔弗（Tony Silver）和亨利-查尔方特（Henry Chalfant）拍摄的纪录片《风格大战》（Style Wars）在瑞典电视台第一频道播出。如今，该片通常被称为当代嘻哈文化的核心纪录片之一。1 然而，该片的主题是涂鸦者与纽约市政府之间的冲突。舞蹈和音乐形式的其他嘻哈文化元素主要是为这一冲突提供背景。Konst på Stickspår》（该片在瑞典电视台的播出计划中被称为 "Konst på Stickspår"）吸引了众多关注。Expressen》的电视评论家热情洋溢，认为这部纪录片应该 "与任何比《M*A*S*H》更差的节目竞争，重播"。我们可以结合当时的大众传媒格局来理解瑞典对一个相对边缘现象的电视节目的关注。当然，当时还没有互联网或社交媒体，但也没有私人电台或任何商业节目。
{"title":"Målning, bild och kulturarv: graffitimålningen Fascinate som visuell ekologi","authors":"Jacob Kimvall","doi":"10.16993/BAW.D","DOIUrl":"https://doi.org/10.16993/BAW.D","url":null,"abstract":"I september 1984 sändes Tony Silvers och Henry Chalfants dokumentärfilm Style Wars på kanal 1 i Sveriges television. Filmen brukar idag omnämnas som en av de centrala dokumentärerna om den ti diga hiphopkulturen.1 Filmens huvudtema är dock konflikten mellan graffitimålarna och staden New Yorks myndigheter. Hiphopkulturens andra delar i form av dans och musik bidrar främst till att bilda en fond till denna konflikt. Konst på Stickspår, som filmen kom att heta i den svenska tevetablån, väckte stor uppmärksamhet. Expressens teverecensent var entusiastisk och ansåg att dokumentären borde sändas ”i repris i konkur rens med något sämre program än ’M*A*S*H’”.2 Även många andra stora dagstidningar skriver ar tiklar om dokumentären, och den rikstäckande Röster i Radio och TV har en stort uppslagen ar tikel. Uppmärksamheten rörande ett enskilt teve program om ett i svenska sammanhang då relativt marginellt fenomen går att förstå i förhållande till det dåvarande massmediala landskapet. Det fanns förstås inget Internet eller några sociala medier, men inte heller privatradio eller några kommersiella","PeriodicalId":151105,"journal":{"name":"Kontextualisering. Teoretiska tillämpningar i konstvetenskap: 2","volume":"25 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-02-25","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"130176118","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：