Om de föregående kapitlen vikts åt Vetenskapsakademiens idéer om samhället, dess politiska och ekonomiska ideologi, skall det följande ägnas åt sammanslutningens samröre med samhällsledningen. Detta undersöks med hjälp av teoribildningen kring karisma, som också används för att analysera presidietalens framställningar av akademiens roll i samhällsgemenskapen. Kapitlet är i huvudsak tematiskt upplagt och består av tre avsnitt, varav det första uppehåller sig vid Vetenskapsakademiens självbild och de två andra vid relationen till makten.
{"title":"Vetenskapsakademien, samhället och makten","authors":"samhället och makten, Om de föregående","doi":"10.21525/kriterium.27.f","DOIUrl":"https://doi.org/10.21525/kriterium.27.f","url":null,"abstract":"Om de föregående kapitlen vikts åt Vetenskapsakademiens idéer om samhället, dess politiska och ekonomiska ideologi, skall det följande ägnas åt sammanslutningens samröre med samhällsledningen. Detta undersöks med hjälp av teoribildningen kring karisma, som också används för att analysera presidietalens framställningar av akademiens roll i samhällsgemenskapen. Kapitlet är i huvudsak tematiskt upplagt och består av tre avsnitt, varav det första uppehåller sig vid Vetenskapsakademiens självbild och de två andra vid relationen till makten.","PeriodicalId":259307,"journal":{"name":"Det villrådiga samhället: Kungliga Vetenskapsakademiens politiska och ekonomiska ideologi, 1739–1792","volume":"5 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-12-07","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"127503084","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Myndiga makthavare, omyndig menighet","authors":"","doi":"10.21525/kriterium.27.c","DOIUrl":"https://doi.org/10.21525/kriterium.27.c","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":259307,"journal":{"name":"Det villrådiga samhället: Kungliga Vetenskapsakademiens politiska och ekonomiska ideologi, 1739–1792","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-12-07","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"128675727","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Detta kapitel belyser fundamentalantagandena om samhället och tillvaron i Vetenskapsakademiens politiska ideologi. Det första avsnittet analyserar presidietalens redogörelser för förhållandet mellan den mänskliga samlevnaden och naturen samt deras föreställningar om samhällets ursprung, bevekelsegrunder och utveckling. Det andra avsnittet behandlar framställningarna av samhällsgemenskapens organisering och bindemedel, det tredje de organiska, mekaniska och arkitektoniska bilder som användes för att åskådliggöra den.
{"title":"Det borgerliga tillståndet","authors":"borgerliga tillståndet","doi":"10.21525/kriterium.27.b","DOIUrl":"https://doi.org/10.21525/kriterium.27.b","url":null,"abstract":"Detta kapitel belyser fundamentalantagandena om samhället och tillvaron i Vetenskapsakademiens politiska ideologi. Det första avsnittet analyserar presidietalens redogörelser för förhållandet mellan den mänskliga samlevnaden och naturen samt deras föreställningar om samhällets ursprung, bevekelsegrunder och utveckling. Det andra avsnittet behandlar framställningarna av samhällsgemenskapens organisering och bindemedel, det tredje de organiska, mekaniska och arkitektoniska bilder som användes för att åskådliggöra den.","PeriodicalId":259307,"journal":{"name":"Det villrådiga samhället: Kungliga Vetenskapsakademiens politiska och ekonomiska ideologi, 1739–1792","volume":"107 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-12-07","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"123561068","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Det villrådiga samhället","authors":"villrådiga samhället, Denna bok","doi":"10.21525/kriterium.27.g","DOIUrl":"https://doi.org/10.21525/kriterium.27.g","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":259307,"journal":{"name":"Det villrådiga samhället: Kungliga Vetenskapsakademiens politiska och ekonomiska ideologi, 1739–1792","volume":"35 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-12-07","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"121871688","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Hattarnas akademi","authors":"","doi":"10.21525/kriterium.27.d","DOIUrl":"https://doi.org/10.21525/kriterium.27.d","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":259307,"journal":{"name":"Det villrådiga samhället: Kungliga Vetenskapsakademiens politiska och ekonomiska ideologi, 1739–1792","volume":"251 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-12-07","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"126900535","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Detta kapitel kastar mer ljus över Vetenskapsakademiens politiska ideologi och hur närheten till makten färgade den genom att undersöka presidietalens framställningar av kungligheterna, i relation till relevanta politiska omständigheter. Kapitlet är kronologiskt strukturerat och uppdelat i två avsnitt, ett om frihetstiden och ett om den gustavianska tiden. Liksom sina föregångare använde sig 1700-talets regenter av sköna konster, litteratur och lärdom för att gestalta sina politiska målsättningar och sin furstliga auktoritet. Beskyddandet av vetenskaperna erbjöd inte bara en arena för symbolisk manifestation av den egna makten utan även ett sätt att vinna aktning.495 Vetenskapsakademien fick kunglig status genom Fredrik I:s stadfästelse av stadgarna 1741, men han fattade aldrig något tycke för sammanslutningen och saknade ett personligt förhållande till den. Akademien stod desto närmare hans efterträdare Adolf Fredrik och Gustav III, vilka till skillnad från honom tjänade som organisationens beskyddare och närvarade vid dess sammankomster. Den senare var inte heller främmande för att vid ett antal tillfällen blanda sig i Vetenskapsakademiens inre angelägenheter.496 Båda regenterna sällade sig till akademiens namnkunniga donatorer, som inbegrep prominenta politiker, ämbetsmän och näringsidkare som Carl Albrecht Rosenadler, hovintendenten Fredrik Sparre, Ostindiekompanidirektören Niclas Sahlgren samt Jonas Alströmer och hans söner Patrick och Clas.497
{"title":"Konungarnas akademi","authors":"Konungarnas akademi","doi":"10.21525/kriterium.27.e","DOIUrl":"https://doi.org/10.21525/kriterium.27.e","url":null,"abstract":"Detta kapitel kastar mer ljus över Vetenskapsakademiens politiska ideologi och hur närheten till makten färgade den genom att undersöka presidietalens framställningar av kungligheterna, i relation till relevanta politiska omständigheter. Kapitlet är kronologiskt strukturerat och uppdelat i två avsnitt, ett om frihetstiden och ett om den gustavianska tiden. Liksom sina föregångare använde sig 1700-talets regenter av sköna konster, litteratur och lärdom för att gestalta sina politiska målsättningar och sin furstliga auktoritet. Beskyddandet av vetenskaperna erbjöd inte bara en arena för symbolisk manifestation av den egna makten utan även ett sätt att vinna aktning.495 Vetenskapsakademien fick kunglig status genom Fredrik I:s stadfästelse av stadgarna 1741, men han fattade aldrig något tycke för sammanslutningen och saknade ett personligt förhållande till den. Akademien stod desto närmare hans efterträdare Adolf Fredrik och Gustav III, vilka till skillnad från honom tjänade som organisationens beskyddare och närvarade vid dess sammankomster. Den senare var inte heller främmande för att vid ett antal tillfällen blanda sig i Vetenskapsakademiens inre angelägenheter.496 Båda regenterna sällade sig till akademiens namnkunniga donatorer, som inbegrep prominenta politiker, ämbetsmän och näringsidkare som Carl Albrecht Rosenadler, hovintendenten Fredrik Sparre, Ostindiekompanidirektören Niclas Sahlgren samt Jonas Alströmer och hans söner Patrick och Clas.497","PeriodicalId":259307,"journal":{"name":"Det villrådiga samhället: Kungliga Vetenskapsakademiens politiska och ekonomiska ideologi, 1739–1792","volume":"26 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-12-07","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"124627709","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika typer av frön att gro och växa. Groningsdukarna som används framförallt på större ytor är framtagna för att fungera som ett växthus. Solens strålar ska tränga igenom duken och värma upp marken för att påskynda groningstiden och rotutvecklingen. Växten kan ta upp näring, samtidigt som duken skyddar växten från frost och kalla nätter som kan vara förödande för dess tillväxt. Även på golfbanor har man använt sig av olika typer av groningsduk eller s.k.vårtäckning, som är det vanligaste förekommande ordet inom golf, då främst till att täcka greener men även tee s. Vårtäckning har de senaste åren blivit en ny metod för de flesta greenkeepers i stora delar av bla. Sverige och resten av Norden för att kunna öppna greener med bättre kvalitet, då man ofta har stora problem med vinterskador. Under de senaste åren har det kommit fram en mängd olika typer av sk. dukar i olika prisklasser och kvalitet för att underlätta för oss greenkeepers att ”leverera en bra produkt till våra kunder”. Att en täckning påskyndar groningen och att marktemperaturen höjs snabbare råder nog inga tvivel om! Men vad kostar det, mörk eller ljus duk, blir temperatursvängningarna mellan dag och natt mindre?
{"title":"Inledning","authors":"A. Richard","doi":"10.16993/bao.a","DOIUrl":"https://doi.org/10.16993/bao.a","url":null,"abstract":"INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika typer av frön att gro och växa. Groningsdukarna som används framförallt på större ytor är framtagna för att fungera som ett växthus. Solens strålar ska tränga igenom duken och värma upp marken för att påskynda groningstiden och rotutvecklingen. Växten kan ta upp näring, samtidigt som duken skyddar växten från frost och kalla nätter som kan vara förödande för dess tillväxt. Även på golfbanor har man använt sig av olika typer av groningsduk eller s.k.vårtäckning, som är det vanligaste förekommande ordet inom golf, då främst till att täcka greener men även tee s. Vårtäckning har de senaste åren blivit en ny metod för de flesta greenkeepers i stora delar av bla. Sverige och resten av Norden för att kunna öppna greener med bättre kvalitet, då man ofta har stora problem med vinterskador. Under de senaste åren har det kommit fram en mängd olika typer av sk. dukar i olika prisklasser och kvalitet för att underlätta för oss greenkeepers att ”leverera en bra produkt till våra kunder”. Att en täckning påskyndar groningen och att marktemperaturen höjs snabbare råder nog inga tvivel om! Men vad kostar det, mörk eller ljus duk, blir temperatursvängningarna mellan dag och natt mindre?","PeriodicalId":259307,"journal":{"name":"Det villrådiga samhället: Kungliga Vetenskapsakademiens politiska och ekonomiska ideologi, 1739–1792","volume":"66 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2018-06-14","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"116147395","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：