{"title":"Professor Kurt Genrup 1944–2023","authors":"Fredrik Nilsson","doi":"10.37447/bk.138569","DOIUrl":"https://doi.org/10.37447/bk.138569","url":null,"abstract":"Nekrolog över Kurt Genrup.","PeriodicalId":486478,"journal":{"name":"Budkavlen","volume":"5 5","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-12-12","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"139007691","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Folkliga föreställningar på sydösterbottnisk dialekt","authors":"Catarina Harjunen","doi":"10.37447/bk.129355","DOIUrl":"https://doi.org/10.37447/bk.129355","url":null,"abstract":"Recension av Ivars, Ann-Marie 2022. Folkminnen från Sydösterbotten. Berättelser om folktro. [Eget förlag.]","PeriodicalId":486478,"journal":{"name":"Budkavlen","volume":"7 3","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-12-12","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"139009163","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I denna undersökning tar jag fasta på hur lyckan och det lyckliga knyts till vissa platser i gränsområdet mellan det imaginära och verkliga. Min utgångspunkt är att man i detta konstruerande av lyckans platser speciellt tydligt kan iaktta hur mytiska element opererar inom områden som annars vanligtvis tenderar att betraktas som vardagliga, praktiskt orienterade och verklighetsbetonade. Framställningar av lyckans platser studerar jag genom att analysera några olika exempel med fokus på deras kulturella dynamik och resonans.
{"title":"Lyckans platser i gränsområdet mellan det imaginära och verkliga","authors":"Sven-Erik Klinkmann","doi":"10.37447/bk.120553","DOIUrl":"https://doi.org/10.37447/bk.120553","url":null,"abstract":"I denna undersökning tar jag fasta på hur lyckan och det lyckliga knyts till vissa platser i gränsområdet mellan det imaginära och verkliga. Min utgångspunkt är att man i detta konstruerande av lyckans platser speciellt tydligt kan iaktta hur mytiska element opererar inom områden som annars vanligtvis tenderar att betraktas som vardagliga, praktiskt orienterade och verklighetsbetonade. Framställningar av lyckans platser studerar jag genom att analysera några olika exempel med fokus på deras kulturella dynamik och resonans.","PeriodicalId":486478,"journal":{"name":"Budkavlen","volume":"5 9","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-12-12","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"139009322","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Arbetsplatsen har blivit en plats där vi, som arbetstagare, eventuellt ska hitta/känna lyckan. En vanlig fråga till barn är "vem vill du bli när du blir stor?" Eller "vad vill du göra?" Man förväntas jobba med någonting givande, intressant, spännande. Man ska kunna hitta lycka, kanske till och med livets mening i sitt arbete. Vi förväntas kunna säga "jag älskar mitt jobb". Från tidig ålder vill vi hitta en plats, ett yrke, som eventuellt ska göra oss lyckliga. I dagens neoliberala, samhälle spenderar vi långa dagar på jobbet och mycket av "lyckan" i livet ligger i att kunna säga att arbetet är bra. Vi spenderar mycket tid på arbetsplatsen också. Samtidigt kan det vara svårt att kontrollera och hantera olika personer/personligheter som möts på jobbet och skapar olika, ibland besvärliga, situationer. I detta artikel ska jag undersöka konsten att undvika dåliga situationer och preservera "lyckan" – lugn och ro – i den svenska kontexten. Mycket energi kravs för att undvika olyckan. Etnografi för denna artikeln kommer från ett projekt om dålig stämning och konflikthantering på svenska arbetsplatser.
{"title":"Mörka moln vid horisonten","authors":"Katarzyna Herd","doi":"10.37447/bk.129094","DOIUrl":"https://doi.org/10.37447/bk.129094","url":null,"abstract":"Arbetsplatsen har blivit en plats där vi, som arbetstagare, eventuellt ska hitta/känna lyckan. En vanlig fråga till barn är \"vem vill du bli när du blir stor?\" Eller \"vad vill du göra?\" Man förväntas jobba med någonting givande, intressant, spännande. Man ska kunna hitta lycka, kanske till och med livets mening i sitt arbete. Vi förväntas kunna säga \"jag älskar mitt jobb\". Från tidig ålder vill vi hitta en plats, ett yrke, som eventuellt ska göra oss lyckliga. I dagens neoliberala, samhälle spenderar vi långa dagar på jobbet och mycket av \"lyckan\" i livet ligger i att kunna säga att arbetet är bra. Vi spenderar mycket tid på arbetsplatsen också. Samtidigt kan det vara svårt att kontrollera och hantera olika personer/personligheter som möts på jobbet och skapar olika, ibland besvärliga, situationer. I detta artikel ska jag undersöka konsten att undvika dåliga situationer och preservera \"lyckan\" – lugn och ro – i den svenska kontexten. Mycket energi kravs för att undvika olyckan. Etnografi för denna artikeln kommer från ett projekt om dålig stämning och konflikthantering på svenska arbetsplatser.","PeriodicalId":486478,"journal":{"name":"Budkavlen","volume":"29 4","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-12-12","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"139009489","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I detta nummer av Budkavlen reflekterar författarna kring lyckans kulturella dimensioner. Hur den förstås, var den återfinns, samt hur den förhandlas med sin uppfattade motpol, olyckan. Lycka är ett ämne som länge intresserat människor, men uppfattningarna om vad såväl lycka som olycka innebär har varierat. I ett mer individualiserat samhälle har lyckan blivit en fråga om den enskilde individens ansvar för sitt liv och sin framtid. Förståelsen av lycka har därmed möjligtvis skiftat; från en uppfattning om lycka som en självständig, ödesbestämd kraft, till att snarare ses som en känsla och något som som individen själv kan och bör påverka. Lyckan som det högsta målet för en persons liv tycks vara en ledstrjärna i samtiden, med följden att kulturella, historiska och samhälleliga strukturer som formar mämnniskans livsvillkor ofta hamnar i skymundan. Alla är sin egen lyckas smed, men vad och hur förväntas vi smida?
{"title":"(O)lyckans kulturella praktiker","authors":"Sofia Wanström","doi":"10.37447/bk.138604","DOIUrl":"https://doi.org/10.37447/bk.138604","url":null,"abstract":"I detta nummer av Budkavlen reflekterar författarna kring lyckans kulturella dimensioner. Hur den förstås, var den återfinns, samt hur den förhandlas med sin uppfattade motpol, olyckan. Lycka är ett ämne som länge intresserat människor, men uppfattningarna om vad såväl lycka som olycka innebär har varierat. I ett mer individualiserat samhälle har lyckan blivit en fråga om den enskilde individens ansvar för sitt liv och sin framtid. Förståelsen av lycka har därmed möjligtvis skiftat; från en uppfattning om lycka som en självständig, ödesbestämd kraft, till att snarare ses som en känsla och något som som individen själv kan och bör påverka.\u0000Lyckan som det högsta målet för en persons liv tycks vara en ledstrjärna i samtiden, med följden att kulturella, historiska och samhälleliga strukturer som formar mämnniskans livsvillkor ofta hamnar i skymundan. Alla är sin egen lyckas smed, men vad och hur förväntas vi smida?","PeriodicalId":486478,"journal":{"name":"Budkavlen","volume":"5 7","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-12-12","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"139008794","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Bildens dokumentationsvärde är obetydligt när det saknas uppgifter om tid och rum. Det är kontexten som ger fotot dess värde. Därför är det så viktigt att vi inte bara räddar gamla bilder från att förstöras - vår uppgift blir också att rädda uppgifter om dem. Det är t.ex. alltid intressant att veta om en bild är arrangerad, eller om den återger ett autentiskt skeende. En bildanalys som strävar efter att avtäcka de värderingar som bilderna ger uttryck för, går hand i hand med källkritiska aspekter. I den här presentationen av vad gamla fotografier kan berätta hämtar jag exemplen ur Folkkultursarkivets bildsamlingar. Jag koncentrerar mig på ett urval äldre bilder, tagna av några av arkivets mest namnkunniga fotografer. Det blir de gamla pärlorna som får stå i centrum. Tillstånd för bidragets nätpublicering saknas. Om du äger rättigheterna och vill ge tillståndet, vänligen kontakta budkavlen@abo.fi.
{"title":"Bilden berättar","authors":"Marika Rosenström","doi":"10.37447/bk.130256","DOIUrl":"https://doi.org/10.37447/bk.130256","url":null,"abstract":"Bildens dokumentationsvärde är obetydligt när det saknas uppgifter om tid och rum. Det är kontexten som ger fotot dess värde. Därför är det så viktigt att vi inte bara räddar gamla bilder från att förstöras - vår uppgift blir också att rädda uppgifter om dem. Det är t.ex. alltid intressant att veta om en bild är arrangerad, eller om den återger ett autentiskt skeende. En bildanalys som strävar efter att avtäcka de värderingar som bilderna ger uttryck för, går hand i hand med källkritiska aspekter. I den här presentationen av vad gamla fotografier kan berätta hämtar jag exemplen ur Folkkultursarkivets bildsamlingar. Jag koncentrerar mig på ett urval äldre bilder, tagna av några av arkivets mest namnkunniga fotografer. Det blir de gamla pärlorna som får stå i centrum. Tillstånd för bidragets nätpublicering saknas. Om du äger rättigheterna och vill ge tillståndet, vänligen kontakta budkavlen@abo.fi.","PeriodicalId":486478,"journal":{"name":"Budkavlen","volume":"25 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-06-06","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"135493837","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Vid fältarbetsseminariet i Vörå 1965, arrangerat av det nygrundade nordiska studerandeförbundet NEFA, kunde det konstateras att fältarbetet, åtminstone som det uppfattades av de finländska studerandena, var ett tämligen okänt fenomen i de övriga nordiska länderna. Av de finländska seminariedeltagarna hade flertalet deltagit i hembygdsexkursioner som ännu under 1960-talet arrangerades av universitetens nationer, andra hade varit stipendiater vid diverse arkiv. I övriga Norden innebar fältarbetet närmast tematiska intervjuresor till särskilt utvalda platser, där arbetet utfördes av enskilda forskare på basen av frågelistor eller bilddokumentation i grupp. Frågelistmetoden, som vid den här tiden var dominerande i de övriga nordiska länderna, användes i Finland endast som ett komplement till övriga forskningsmetoder. Det finländska fältarbetets holistiska profil kunde liknas vid antropologins "fieldwork" eller deltagande observation, och tedde sig så livskraftig att den efter Vöråseminariet kom att införas även i de andra nordiska länderna som en "ny tradition". När den unge svenske etnologen Åke Daun använde den norska socialantropologiska fältforskningsmetoden i sin år 1969 publicerade bok Upp till kamp i Båtskärsnäs sågs detta som något banbrytande. I Finland var metoden däremot inte ny.
1965 年，新成立的北欧学生协会（NEFA）在弗罗奥组织了一次实地考察研讨会，会上指出，至少在芬兰学生看来，实地考察在其他北欧国家还是一种相对陌生的现象。大多数参加研讨会的芬兰学生都参加过 20 世纪 60 年代由大学组织的地方史考察活动，还有一些学生曾在不同的档案馆担任奖学金获得者。在其他北欧国家，实地考察主要是到专门选定的地方进行专题采访，由研究人员个人根据问题清单或图片资料分组进行。当时在其他北欧国家占主导地位的问卷调查法，在芬兰只是作为其他研究方法的补充。芬兰田野调查的整体性可以与人类学田野调查或参与观察相媲美，而且似乎非常可行，以至于在弗劳斯研讨会之后，它被作为一种 "新传统 "引入了其他北欧国家。当年轻的瑞典民族学家Åke Daun在其1969年出版的《Upp till kamp i Båtskärsnäs》一书中使用挪威社会人类学田野调查方法时，这种方法被视为具有开创性。然而，在芬兰，这种方法并不新鲜。
{"title":"Paradigmet och fältet","authors":"Bo Lönnqvist","doi":"10.37447/bk.130221","DOIUrl":"https://doi.org/10.37447/bk.130221","url":null,"abstract":"Vid fältarbetsseminariet i Vörå 1965, arrangerat av det nygrundade nordiska studerandeförbundet NEFA, kunde det konstateras att fältarbetet, åtminstone som det uppfattades av de finländska studerandena, var ett tämligen okänt fenomen i de övriga nordiska länderna. Av de finländska seminariedeltagarna hade flertalet deltagit i hembygdsexkursioner som ännu under 1960-talet arrangerades av universitetens nationer, andra hade varit stipendiater vid diverse arkiv. I övriga Norden innebar fältarbetet närmast tematiska intervjuresor till särskilt utvalda platser, där arbetet utfördes av enskilda forskare på basen av frågelistor eller bilddokumentation i grupp. Frågelistmetoden, som vid den här tiden var dominerande i de övriga nordiska länderna, användes i Finland endast som ett komplement till övriga forskningsmetoder. Det finländska fältarbetets holistiska profil kunde liknas vid antropologins \"fieldwork\" eller deltagande observation, och tedde sig så livskraftig att den efter Vöråseminariet kom att införas även i de andra nordiska länderna som en \"ny tradition\". När den unge svenske etnologen Åke Daun använde den norska socialantropologiska fältforskningsmetoden i sin år 1969 publicerade bok Upp till kamp i Båtskärsnäs sågs detta som något banbrytande. I Finland var metoden däremot inte ny.","PeriodicalId":486478,"journal":{"name":"Budkavlen","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-06-05","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"135657369","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Det akademiska fältet kännetecknas av en tävling som innebär att många är kallade men få utvalda. De fasta professorstjänsterna är alltid för få och det akademiska erkännandet ännu mer sällsynt. De akademiska disciplinerna står under ständig förändring, nya vetenskapsgrenar växer fram och de gamla får sin ställning omvärderad. I det följande vill jag belysa etableringen av den moderna sociologin genom att se på två akademikers vetenskapliga öde. Den finländska eo. professorn K. Rob. V. Wikman blev något av en mentor åt den svenske docenten Börje Hanssen. Åldersskillnaden mellan dem var 30 år (Wikman 1886–1975, Hanssen 1917–1979).
{"title":"Två akademiska öden","authors":"Kirsti Suolinna","doi":"10.37447/bk.130218","DOIUrl":"https://doi.org/10.37447/bk.130218","url":null,"abstract":"Det akademiska fältet kännetecknas av en tävling som innebär att många är kallade men få utvalda. De fasta professorstjänsterna är alltid för få och det akademiska erkännandet ännu mer sällsynt. De akademiska disciplinerna står under ständig förändring, nya vetenskapsgrenar växer fram och de gamla får sin ställning omvärderad. I det följande vill jag belysa etableringen av den moderna sociologin genom att se på två akademikers vetenskapliga öde. Den finländska eo. professorn K. Rob. V. Wikman blev något av en mentor åt den svenske docenten Börje Hanssen. Åldersskillnaden mellan dem var 30 år (Wikman 1886–1975, Hanssen 1917–1979).","PeriodicalId":486478,"journal":{"name":"Budkavlen","volume":"60 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-06-05","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"135657366","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Temat för Budkavlen 2009 är familjen och hemmet. Vad det gäller vartdera temat framgår i många av årets artiklar att man ofta lever med två föreställningar, det ideala tillståndet, som man ständigt försöker uppnå eller åtminstone har i sinnet och det aktuella där det förekommer brister och missförstånd. Då gäller det inte bara att olika samfund har olika familjemodeller och modeller för hur idealfamiljen skall se ut eller ett idealt hem skall förverkligas, eller om att det i medierna prånglas ut en bild av idealfamiljen. Närmast gäller det att i synen hos varje familj och om varje hem ingår en dubbel föreställning, dvs. en om den aktuella familje- och hemsituationen och en där familjen och hemmet framställs i idealskepnad som de i vissa sällsynta fall även lever upp till. Det är det tillfällen då allt är gott och alla relationer faller på plats, då alla har sitt utrymme men då man också känner en gemenskap inom de enheter som familj och hem utgör.
{"title":"Hem och familj","authors":"Anna-Maria Åström","doi":"10.37447/bk.130159","DOIUrl":"https://doi.org/10.37447/bk.130159","url":null,"abstract":"Temat för Budkavlen 2009 är familjen och hemmet. Vad det gäller vartdera temat framgår i många av årets artiklar att man ofta lever med två föreställningar, det ideala tillståndet, som man ständigt försöker uppnå eller åtminstone har i sinnet och det aktuella där det förekommer brister och missförstånd. Då gäller det inte bara att olika samfund har olika familjemodeller och modeller för hur idealfamiljen skall se ut eller ett idealt hem skall förverkligas, eller om att det i medierna prånglas ut en bild av idealfamiljen. Närmast gäller det att i synen hos varje familj och om varje hem ingår en dubbel föreställning, dvs. en om den aktuella familje- och hemsituationen och en där familjen och hemmet framställs i idealskepnad som de i vissa sällsynta fall även lever upp till. Det är det tillfällen då allt är gott och alla relationer faller på plats, då alla har sitt utrymme men då man också känner en gemenskap inom de enheter som familj och hem utgör.","PeriodicalId":486478,"journal":{"name":"Budkavlen","volume":"53 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-06-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"135721313","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：