Att ta kritisk ställning i samhälleliga frågor med naturvetenskapligt innehåll är en utmaning för elever. Det beror bland annat på att forskare ofta är oeniga. För att kunna hantera detta behöver elever förstå naturvetenskapens karaktär. En studie visar att undervisning som bygger på berättelser om historiska fall av naturvetenskapliga kontroverser öppnar för elevcentrerade diskussioner som berör naturvetenskapens karaktär.
{"title":"Berättelser om naturvetenskapliga kontroverser som ett sätt att undervisa om naturvetenskapens karaktär","authors":"Paul Clucas","doi":"10.3384/atena.2024.5367","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2024.5367","url":null,"abstract":"Att ta kritisk ställning i samhälleliga frågor med naturvetenskapligt innehåll är en utmaning för elever. Det beror bland annat på att forskare ofta är oeniga. För att kunna hantera detta behöver elever förstå naturvetenskapens karaktär. En studie visar att undervisning som bygger på berättelser om historiska fall av naturvetenskapliga kontroverser öppnar för elevcentrerade diskussioner som berör naturvetenskapens karaktär.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"110 31","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-06-10","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"141360856","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Det är inte givet att gymnasielever i sitt genomförande av systematiska undersökningar samtidigt utvecklar en kunskap om naturvetenskapens arbetsmetoder. I en studie undersöker forskare en modell för att stödja eleverna i att utveckla undersökningsbara frågor. Resultaten visar att modellen ger stöd, men att den kräver att läraren gör sig delaktig i elevernas arbete med att utveckla frågorna.
{"title":"En modell för att utveckla elevers förmåga att formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap","authors":"Mattias Karlström","doi":"10.3384/atena.2024.5373","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2024.5373","url":null,"abstract":"Det är inte givet att gymnasielever i sitt genomförande av systematiska undersökningar samtidigt utvecklar en kunskap om naturvetenskapens arbetsmetoder. I en studie undersöker forskare en modell för att stödja eleverna i att utveckla undersökningsbara frågor. Resultaten visar att modellen ger stöd, men att den kräver att läraren gör sig delaktig i elevernas arbete med att utveckla frågorna.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":" 5","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-06-07","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"141374513","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Niklas Salomonsson, Mattias Wickberg Hugerth, Per Anderhag
I denna artikel diskuterar vi hur vi har använt resultat från ett mindre forskningsprojekt om programmering för att utveckla undervisningen inom teknikämnet. I forskningsprojektet såg vi att eleverna använde olika strategier när de programmerade en robot att följa en böjd linje, och att dessa strategier var olika framgångsrika för att lösa uppgiften. Resultatet från detta projekt samt våra erfarenheter av att undervisa programmering på grund- och gymnasieskolan användes för att ta fram och pröva ett undervisningsmaterial som stödjer elevers förståelse för programmering. Materialet adresserar inte enbart programmeringsspecifika begrepp, utan också för teknikämnet relevanta företeelser såsom återkopplingssystem, ändamålsenlighet och pröva och ompröva. Undervisningsmaterialet, som är grundat i den didaktiska modellen Organiserande syften, utgörs av en PowerPoint med korta lärarkommentarer.
{"title":"Ett undervisningsmaterial för att stödja elevers förståelse för programmering inom ramen för teknikämnet","authors":"Niklas Salomonsson, Mattias Wickberg Hugerth, Per Anderhag","doi":"10.3384/atena.2024.5363","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2024.5363","url":null,"abstract":"I denna artikel diskuterar vi hur vi har använt resultat från ett mindre forskningsprojekt om programmering för att utveckla undervisningen inom teknikämnet. I forskningsprojektet såg vi att eleverna använde olika strategier när de programmerade en robot att följa en böjd linje, och att dessa strategier var olika framgångsrika för att lösa uppgiften. Resultatet från detta projekt samt våra erfarenheter av att undervisa programmering på grund- och gymnasieskolan användes för att ta fram och pröva ett undervisningsmaterial som stödjer elevers förståelse för programmering. Materialet adresserar inte enbart programmeringsspecifika begrepp, utan också för teknikämnet relevanta företeelser såsom återkopplingssystem, ändamålsenlighet och pröva och ompröva. Undervisningsmaterialet, som är grundat i den didaktiska modellen Organiserande syften, utgörs av en PowerPoint med korta lärarkommentarer.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"56 20","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-06-05","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"141384059","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
En skolas traditioner och vanor kan begränsa vilka kunskaper och syften som dominerar i teknikundervisningen. I den här texten presenteras tre kunskapskategorier som har sitt ursprung i olika kunskapstraditioner. Dessutom presenteras två begrepp - ingenjörsförmågor och medborgarförmågor – som refererar till två långsiktiga syften med teknikundervisning. Resultaten är hämtade från min avhandling som bland annat handlar om vilket teknikinnehåll tekniklärare betonar i sin undervisning. Dessa resultat, som kommer att utvecklas i texten, kan bli ett stöd för lärare när de behöver förhålla sig till tolkningsutrymmet som finns i läroplanen. Resultaten kan därmed bidra till att bredda synen på teknikämnet och dess innehåll.
{"title":"Bortom görande","authors":"Charlotta Nordlöf","doi":"10.3384/atena.2024.4658","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2024.4658","url":null,"abstract":"En skolas traditioner och vanor kan begränsa vilka kunskaper och syften som dominerar i teknikundervisningen. I den här texten presenteras tre kunskapskategorier som har sitt ursprung i olika kunskapstraditioner. Dessutom presenteras två begrepp - ingenjörsförmågor och medborgarförmågor – som refererar till två långsiktiga syften med teknikundervisning. Resultaten är hämtade från min avhandling som bland annat handlar om vilket teknikinnehåll tekniklärare betonar i sin undervisning. Dessa resultat, som kommer att utvecklas i texten, kan bli ett stöd för lärare när de behöver förhålla sig till tolkningsutrymmet som finns i läroplanen. Resultaten kan därmed bidra till att bredda synen på teknikämnet och dess innehåll.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"41 6","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-03-14","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"140244781","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Hur kan vi undervisa barn i åk 2 om sådant som är för litet för att vi ska kunna se det med blotta ögat? Cellen är ett exempel på ett sådant innehåll, vilket tidigare forskning har visat kan vara svårt även för äldre elever att förstå. I den här artikeln beskriver vi hur vi utgående från det kooperativa arbetssättet har utformat undervisning om cellen där digitala verktyg har en viktig roll. Vi reflekterar över vad som händer i klassrummet när vi gör de olika övningarna. Enligt våra erfarenheter hjälper de kooperativa strukturerna eleverna att tillsammans utveckla kunskap om detta abstrakta innehåll. Vi upplever att eleverna stödjer varandra, och bidrar till att skapa en tillåtande och ödmjuk lärandemiljö. Vi lyfter också utmaningar som vi stött på i vårt arbete med kooperativt lärande med digitala verktyg.
{"title":"Hur gör vi det osynliga synligt?","authors":"Suvi-Tuulia Mikkonen, Camilla Lundqvist","doi":"10.3384/atena.2024.5187","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2024.5187","url":null,"abstract":"Hur kan vi undervisa barn i åk 2 om sådant som är för litet för att vi ska kunna se det med blotta ögat? Cellen är ett exempel på ett sådant innehåll, vilket tidigare forskning har visat kan vara svårt även för äldre elever att förstå. I den här artikeln beskriver vi hur vi utgående från det kooperativa arbetssättet har utformat undervisning om cellen där digitala verktyg har en viktig roll. Vi reflekterar över vad som händer i klassrummet när vi gör de olika övningarna. Enligt våra erfarenheter hjälper de kooperativa strukturerna eleverna att tillsammans utveckla kunskap om detta abstrakta innehåll. Vi upplever att eleverna stödjer varandra, och bidrar till att skapa en tillåtande och ödmjuk lärandemiljö. Vi lyfter också utmaningar som vi stött på i vårt arbete med kooperativt lärande med digitala verktyg.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"57 3","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-02-12","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"139843742","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Hur kan vi undervisa barn i åk 2 om sådant som är för litet för att vi ska kunna se det med blotta ögat? Cellen är ett exempel på ett sådant innehåll, vilket tidigare forskning har visat kan vara svårt även för äldre elever att förstå. I den här artikeln beskriver vi hur vi utgående från det kooperativa arbetssättet har utformat undervisning om cellen där digitala verktyg har en viktig roll. Vi reflekterar över vad som händer i klassrummet när vi gör de olika övningarna. Enligt våra erfarenheter hjälper de kooperativa strukturerna eleverna att tillsammans utveckla kunskap om detta abstrakta innehåll. Vi upplever att eleverna stödjer varandra, och bidrar till att skapa en tillåtande och ödmjuk lärandemiljö. Vi lyfter också utmaningar som vi stött på i vårt arbete med kooperativt lärande med digitala verktyg.
{"title":"Hur gör vi det osynliga synligt?","authors":"Suvi-Tuulia Mikkonen, Camilla Lundqvist","doi":"10.3384/atena.2024.5187","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2024.5187","url":null,"abstract":"Hur kan vi undervisa barn i åk 2 om sådant som är för litet för att vi ska kunna se det med blotta ögat? Cellen är ett exempel på ett sådant innehåll, vilket tidigare forskning har visat kan vara svårt även för äldre elever att förstå. I den här artikeln beskriver vi hur vi utgående från det kooperativa arbetssättet har utformat undervisning om cellen där digitala verktyg har en viktig roll. Vi reflekterar över vad som händer i klassrummet när vi gör de olika övningarna. Enligt våra erfarenheter hjälper de kooperativa strukturerna eleverna att tillsammans utveckla kunskap om detta abstrakta innehåll. Vi upplever att eleverna stödjer varandra, och bidrar till att skapa en tillåtande och ödmjuk lärandemiljö. Vi lyfter också utmaningar som vi stött på i vårt arbete med kooperativt lärande med digitala verktyg.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"54 5","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-02-12","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"139784108","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Skollagen kräver att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. ATENA Didaktik ger stöd för detta genom att dels publicera artiklar om publicerad forskning skrivna för lärare, dels genom artikeltypen ”Reflektioner från praktiken”. Denna texttyp erbjuder en plattform för lärare att dokumentera och dela kritiskt prövade erfarenheter, för att på så sätt bidra till en kollegial professionell dialog och byggandet av beprövad erfarenhet. I den här texten fördjupar vi oss i vad Reflektioner från praktiken innebär och ger en översikt över de artiklar som hittills publicerats.
{"title":"Ett artikelformat för att dela kritiskt prövade erfarenheter","authors":"Torodd Lunde, Gunnar Höst","doi":"10.3384/atena.2023.5140","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2023.5140","url":null,"abstract":"Skollagen kräver att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. ATENA Didaktik ger stöd för detta genom att dels publicera artiklar om publicerad forskning skrivna för lärare, dels genom artikeltypen ”Reflektioner från praktiken”. Denna texttyp erbjuder en plattform för lärare att dokumentera och dela kritiskt prövade erfarenheter, för att på så sätt bidra till en kollegial professionell dialog och byggandet av beprövad erfarenhet. I den här texten fördjupar vi oss i vad Reflektioner från praktiken innebär och ger en översikt över de artiklar som hittills publicerats.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"24 7","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-12-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"138947406","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Hanterandet av komplexa frågeställningar inom kemi, såsom kemisk beräkning, kräver en sammansatt förståelse av kemiämnets tre olika kunskapsformer: den makroskopiska, den symboliska och den submikroskopiska. För att bemästra kemiska beräkningar behöver eleverna alltså uppnå större förståelse för abstrakta begrepp som substansmängd men även för hur detta förhåller sig till de symboliska och makroskopiska perspektiven. Ett sätt att stödja lärande av abstrakta fenomen inom naturvetenskap är att använda analogier. I denna artikel presenterar jag en undersökning av huruvida en övning med en partikelanalogi kan stödja eleverna i lärandeprocessen för kemisk beräkning. Resultatet tyder på att analogiövningen gynnade lärandet, och jag diskuterar utifrån detta möjligheten att inkludera den submikroskopiska kunskapsformen inom undervisningen av kemisk beräkning.
{"title":"Analogiövning som stöd för elevers lärande om kemisk beräkning","authors":"Niklas Jeppsson","doi":"10.3384/atena.2023.4482","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2023.4482","url":null,"abstract":"Hanterandet av komplexa frågeställningar inom kemi, såsom kemisk beräkning, kräver en sammansatt förståelse av kemiämnets tre olika kunskapsformer: den makroskopiska, den symboliska och den submikroskopiska. För att bemästra kemiska beräkningar behöver eleverna alltså uppnå större förståelse för abstrakta begrepp som substansmängd men även för hur detta förhåller sig till de symboliska och makroskopiska perspektiven. Ett sätt att stödja lärande av abstrakta fenomen inom naturvetenskap är att använda analogier. I denna artikel presenterar jag en undersökning av huruvida en övning med en partikelanalogi kan stödja eleverna i lärandeprocessen för kemisk beräkning. Resultatet tyder på att analogiövningen gynnade lärandet, och jag diskuterar utifrån detta möjligheten att inkludera den submikroskopiska kunskapsformen inom undervisningen av kemisk beräkning.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"97 14","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-12-05","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"138599933","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Forskare har i en studie identifierat sju olika lärarroller i mellanstadiets NO-undervisning. Lärarrollerna tydliggör olika sätt att förverkliga NO-undervisning och synliggör antaganden som dessa vilar på.
{"title":"Sju lärarroller i mellanstadiets NO-undervisning","authors":"Paul Clucas, Torodd Lunde","doi":"10.3384/atena.2023.5064","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2023.5064","url":null,"abstract":"Forskare har i en studie identifierat sju olika lärarroller i mellanstadiets NO-undervisning. Lärarrollerna tydliggör olika sätt att förverkliga NO-undervisning och synliggör antaganden som dessa vilar på.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"22 3","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-11-02","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"135934484","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I en studie av vilka argument för materians partikelnatur högstadielärare använde i kemiundervisningen dominerade experimentella argument där partikelmodellen bekräftas indirekt. Även mer filosofiska argument förekom, medan argument som ger belägg för existensen av individuella partiklar inte förekom alls.
{"title":"Tre typer av argument för materians partikelnatur i kemiundervisning","authors":"Torodd Lunde","doi":"10.3384/atena.2023.4589","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2023.4589","url":null,"abstract":"I en studie av vilka argument för materians partikelnatur högstadielärare använde i kemiundervisningen dominerade experimentella argument där partikelmodellen bekräftas indirekt. Även mer filosofiska argument förekom, medan argument som ger belägg för existensen av individuella partiklar inte förekom alls.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"35 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-10-06","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"135350889","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：