Tekniska system finns nästan överallt i samhället, men det är ett område som innehåller utmaningar för undervisningen. I en ny studie beskriver forskare hur elevers nivåer av kunskap varierar inom olika aspekter av tekniska system. En slutsats är att det kan vara värt för lärare att satsa på områden med särskilda utmaningar, till exempel deras syften och styrning, och andra aspekter av tekniska system som inte syns.
{"title":"Elever har ojämn kunskap om tekniska system","authors":"Gunnar Höst","doi":"10.3384/atena.2022.4094","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2022.4094","url":null,"abstract":"Tekniska system finns nästan överallt i samhället, men det är ett område som innehåller utmaningar för undervisningen. I en ny studie beskriver forskare hur elevers nivåer av kunskap varierar inom olika aspekter av tekniska system. En slutsats är att det kan vara värt för lärare att satsa på områden med särskilda utmaningar, till exempel deras syften och styrning, och andra aspekter av tekniska system som inte syns.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"40 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-01-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"129429510","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Marie Fridberg, Agneta Jonsson, Andreas Redfors, Susanne Thulin
Den här artikeln sammanfattar resultaten från tre studier om förskollärares och barns samtal under naturvetenskapliga aktiviteter, där kreativt skapande varit en del av upplägget. Resultatet visar hur möjligheten till lärande kan hindras när förskollärare och barn har fokus på olika delar i en undervisningssituation och ger exempel på vad man som lärare kan tänka på för att gemensamt fokus ska bibehållas. Studierna pekar även ut möjliga fallgropar att som förskollärare vara medveten om i arbetet med ett naturvetenskapligt lärande, till exempel abstraktioner. Slutligen diskuteras de kommunikationsmönster som kunnat identifieras hos förskollärare och barn i de naturvetenskapliga aktiviteterna.
{"title":"Fysik och kemi i fokus för kommunikationen mellan lärare och barn i förskolan","authors":"Marie Fridberg, Agneta Jonsson, Andreas Redfors, Susanne Thulin","doi":"10.3384/atena.2021.1827","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2021.1827","url":null,"abstract":"Den här artikeln sammanfattar resultaten från tre studier om förskollärares och barns samtal under naturvetenskapliga aktiviteter, där kreativt skapande varit en del av upplägget. Resultatet visar hur möjligheten till lärande kan hindras när förskollärare och barn har fokus på olika delar i en undervisningssituation och ger exempel på vad man som lärare kan tänka på för att gemensamt fokus ska bibehållas. Studierna pekar även ut möjliga fallgropar att som förskollärare vara medveten om i arbetet med ett naturvetenskapligt lärande, till exempel abstraktioner. Slutligen diskuteras de kommunikationsmönster som kunnat identifieras hos förskollärare och barn i de naturvetenskapliga aktiviteterna.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"27 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2021-12-02","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"134450436","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Under läsåret 2019/2020 genomförde jag och mina fysikkollegor på Katedralskolan i Växjö ett utvecklingsarbete. Vårt utvecklingsarbete startade med diskussioner utifrån Skolverkets allmänna råd om betyg och betygsättning, samt didaktiska forskningsresultat kopplade till laborationsundervisningen. Vi enades om att inom ramen för ett kollegialt lärande försöka utarbeta en metod för bedömning av elevers praktiska färdigheter. Vårt utvecklingsarbete mynnade ut i ett försök att tillämpa direkt bedömning genom att observera och bedöma elevers praktiska färdigheter under laborationer. Våra erfarenheter visar olika praktiska faktorer och dilemman vi behövde beakta i bedömningssituationen. Vidare visar våra erfarenheter att tolkningen av praktiska färdigheter är komplicerad, och att praktiska färdigheter inte definieras i styrdokumenten.
{"title":"Direkt bedömning - ett exempel på kollegialt lärande i fysik på gymnasiet","authors":"Simon Holmström","doi":"10.3384/atena.2021.3107","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2021.3107","url":null,"abstract":"Under läsåret 2019/2020 genomförde jag och mina fysikkollegor på Katedralskolan i Växjö ett utvecklingsarbete. Vårt utvecklingsarbete startade med diskussioner utifrån Skolverkets allmänna råd om betyg och betygsättning, samt didaktiska forskningsresultat kopplade till laborationsundervisningen. Vi enades om att inom ramen för ett kollegialt lärande försöka utarbeta en metod för bedömning av elevers praktiska färdigheter. Vårt utvecklingsarbete mynnade ut i ett försök att tillämpa direkt bedömning genom att observera och bedöma elevers praktiska färdigheter under laborationer. Våra erfarenheter visar olika praktiska faktorer och dilemman vi behövde beakta i bedömningssituationen. Vidare visar våra erfarenheter att tolkningen av praktiska färdigheter är komplicerad, och att praktiska färdigheter inte definieras i styrdokumenten.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"34 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2021-11-05","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"116616549","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Att helt basera NV-undervisningen på digitala verktyg kan ge flera fördelar för både lärare och elever, men är också förenat med vissa utmaningar. Det visar en studie från Karlstads universitet. Forskaren använde ramverket TPACK för att undersöka hur lärares kunskaper om hur ämnesinnehåll, pedagogik och teknologi samspelar i planering och genomförande av undervisning med digitala verktyg.
{"title":"Möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i undervisning om naturvetenskap","authors":"Ulrika Bossér","doi":"10.3384/atena.2020.3407","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2020.3407","url":null,"abstract":"Att helt basera NV-undervisningen på digitala verktyg kan ge flera fördelar för både lärare och elever, men är också förenat med vissa utmaningar. Det visar en studie från Karlstads universitet. Forskaren använde ramverket TPACK för att undersöka hur lärares kunskaper om hur ämnesinnehåll, pedagogik och teknologi samspelar i planering och genomförande av undervisning med digitala verktyg.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"35 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-12-18","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"122887488","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Syftet med denna text är att belysa lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår. Studien genomfördes mellan 19 mars och 19 april 2020. Genom dagboksanteckningar och reflektionsnoteringar dokumenterade fem svensklärare sin skolvardag under denna tid. Med hjälp av begreppet respons- och ansvarskapabel pedagogik analyseras de förändrade processerna och lärares agerande. Studien visar att de komplexa händelserna aktiverar lärares känslighet för sina inneboende förmågor och sin moraliska kompass. Med andra ord, de sociala, politiska och materiella relationer som uppstår påverkar lärares etisk-politiska praktik. Det blir än mer centralt att vara uppmärksam, nyfiken och agera ansvarsfullt. En sådan respons- och ansvarskapabel pedagogik förstärks alltså när den gängse lärarpraktiken delvis är satt ur spel. Avslutningsvis diskuteras hur undervisningen ska bedrivas framöver. Hur ska vi tänka när skolan fortsätter att innebära en turbulent tillvaro?
{"title":"Covid-19 i svenska skolor synliggör sårbarhetens potential i lärares praktik","authors":"L. Lind, A. Bylund, Linnéa Stenliden","doi":"10.3384/atena.2020.3345","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2020.3345","url":null,"abstract":"När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Syftet med denna text är att belysa lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår. Studien genomfördes mellan 19 mars och 19 april 2020. Genom dagboksanteckningar och reflektionsnoteringar dokumenterade fem svensklärare sin skolvardag under denna tid. Med hjälp av begreppet respons- och ansvarskapabel pedagogik analyseras de förändrade processerna och lärares agerande. Studien visar att de komplexa händelserna aktiverar lärares känslighet för sina inneboende förmågor och sin moraliska kompass. Med andra ord, de sociala, politiska och materiella relationer som uppstår påverkar lärares etisk-politiska praktik. Det blir än mer centralt att vara uppmärksam, nyfiken och agera ansvarsfullt. En sådan respons- och ansvarskapabel pedagogik förstärks alltså när den gängse lärarpraktiken delvis är satt ur spel. Avslutningsvis diskuteras hur undervisningen ska bedrivas framöver. Hur ska vi tänka när skolan fortsätter att innebära en turbulent tillvaro?","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"10 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-11-18","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"114991225","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Det kan finnas problem med att utgå från djurvärlden för att undervisa om människans sexualitet. En ny studie har undersökt hur föreställningar om manligt och kvinnligt kan komma till uttryck i naturkunskapsundervisningen. Bilden som förmedlas är att sexualitet handlar om reproduktion och att manligt och kvinnligt är varandras motsatser.
{"title":"Jämförelser med djurvärlden kan ge stereotyp bild av kön i skolan","authors":"Ulrika Bossér","doi":"10.3384/atena.2020.3254","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2020.3254","url":null,"abstract":"Det kan finnas problem med att utgå från djurvärlden för att undervisa om människans sexualitet. En ny studie har undersökt hur föreställningar om manligt och kvinnligt kan komma till uttryck i naturkunskapsundervisningen. Bilden som förmedlas är att sexualitet handlar om reproduktion och att manligt och kvinnligt är varandras motsatser.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"457 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-09-03","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"125806720","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Under senare år har det blivit allt vanligare med hållbarhets- och samhällsfrågor i NT-klassrummen. Vad elever redan gör och vad de vill göra i framtiden för att förbättra världen kan användas för att utveckla sådan undervisning. En ny forskningsstudie visar hur engagemanget i hållbarhetsfrågor kan se ut hos starkt nv-inriktade elever.
{"title":"Blivande naturvetare vill förbättra världen med hjälp av naturvetenskap","authors":"Jesper Sjöström","doi":"10.3384/atena.2020.2243","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2020.2243","url":null,"abstract":"Under senare år har det blivit allt vanligare med hållbarhets- och samhällsfrågor i NT-klassrummen. Vad elever redan gör och vad de vill göra i framtiden för att förbättra världen kan användas för att utveckla sådan undervisning. En ny forskningsstudie visar hur engagemanget i hållbarhetsfrågor kan se ut hos starkt nv-inriktade elever.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"26 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-06-05","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"115713250","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Detta temanummer av ATENA Didaktik fokuserar på samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) . Sådana frågor är komplexa och autentiska, och får ofta utrymme i media. SNI kan därför användas i undervisning på många olika sätt och med olika syften. Temanumret presenterar olika aspekter av området genom att samla Notiser från forskningsfronten som tidigare varit publicerade på NATDID:s hemsida tillsammans med en nyskriven Forskningsgenomgång om olika inriktningar inom SNI-undervisning.
{"title":"Tema: Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll","authors":"Ulrika Bossér","doi":"10.3384/atena.2020.2235","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2020.2235","url":null,"abstract":"Detta temanummer av ATENA Didaktik fokuserar på samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) . Sådana frågor är komplexa och autentiska, och får ofta utrymme i media. SNI kan därför användas i undervisning på många olika sätt och med olika syften. Temanumret presenterar olika aspekter av området genom att samla Notiser från forskningsfronten som tidigare varit publicerade på NATDID:s hemsida tillsammans med en nyskriven Forskningsgenomgång om olika inriktningar inom SNI-undervisning.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"90 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-06-05","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"116705932","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Undervisning som belyser hållbar utveckling utifrån komplexa sammanhang gör skillnad. Det visar en svensk enkätstudie, som dock även pekar på att elever generellt har en låg medvetenhet kring dessa frågor.
{"title":"Undervisning om hållbar utveckling ger effekt","authors":"Miranda Rocksén","doi":"10.3384/atena.2020.2240","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2020.2240","url":null,"abstract":"Undervisning som belyser hållbar utveckling utifrån komplexa sammanhang gör skillnad. Det visar en svensk enkätstudie, som dock även pekar på att elever generellt har en låg medvetenhet kring dessa frågor.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"229 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-06-05","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"121210120","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Under flera decennier har forskare inom naturvetenskapernas didaktik undersökt hur aktuella samhällsfrågor kan få betydelse i naturvetenskapsundervisningen. Flera olika inriktningar har vuxit fram, där undervisningens syfte och genomförande skiljer sig åt. Det handlar om allt från att samhällsfrågorna endast bidrar med ett sammanhang, där elever relativt förenklat tillämpar naturvetenskapliga kunskaper, till att undervisningen syftar till att lägga en grund för global handlingskompetens. I den här artikeln beskriver vi några olika inriktningar med exempel på hur de kan omsättas i undervisningspraktiken. Därmed vill vi synliggöra överväganden man som lärare kan behöva göra när man vill använda samhällsfrågor i sin nv-undervisning.
{"title":"Samhällsfrågor i nv-klassrummen – från enkel kontextualisering till fokus på handlingskompetens för global miljörättvisa","authors":"Ulrika Bossér, Jesper Sjöström","doi":"10.3384/atena.2020.2244","DOIUrl":"https://doi.org/10.3384/atena.2020.2244","url":null,"abstract":"Under flera decennier har forskare inom naturvetenskapernas didaktik undersökt hur aktuella samhällsfrågor kan få betydelse i naturvetenskapsundervisningen. Flera olika inriktningar har vuxit fram, där undervisningens syfte och genomförande skiljer sig åt. Det handlar om allt från att samhällsfrågorna endast bidrar med ett sammanhang, där elever relativt förenklat tillämpar naturvetenskapliga kunskaper, till att undervisningen syftar till att lägga en grund för global handlingskompetens. I den här artikeln beskriver vi några olika inriktningar med exempel på hur de kan omsättas i undervisningspraktiken. Därmed vill vi synliggöra överväganden man som lärare kan behöva göra när man vill använda samhällsfrågor i sin nv-undervisning.","PeriodicalId":105636,"journal":{"name":"ATENA Didaktik","volume":"48 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-06-05","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"124314092","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：