Global experience and internationally enriched learning environments are increasingly valued in today’s higher education. To meet these demands, a curricular reform was initiated to internationalise the Master’s Programme at the Department of Criminology at Malmö University. International research collaborations were already well established and bilateral exchange agreements existed but were used to a limited extent due to language obstacles. Swedish students went abroad, but this was not reciprocated. English was therefore introduced as the medium of instruction. This paper describes the plan to implement this internationalisation process and its subsequent effectuation. The process included an external market analysis, support seminars and workshops for both students and teaching staff, and a brief process evaluation. Finally, the paper presents post-process reflections and concluding remarks from a group of domestic and international students in the programme, as well as from an external review panel that assessed the educational quality of the programme.
{"title":"Internationalising the Curriculum: Benefits and Challenges in a Swedish Case","authors":"Marie Väfors Fritz","doi":"10.24834/jotl.3.1.781","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.3.1.781","url":null,"abstract":"Global experience and internationally enriched learning environments are increasingly valued in today’s higher education. To meet these demands, a curricular reform was initiated to internationalise the Master’s Programme at the Department of Criminology at Malmö University. International research collaborations were already well established and bilateral exchange agreements existed but were used to a limited extent due to language obstacles. Swedish students went abroad, but this was not reciprocated. English was therefore introduced as the medium of instruction. This paper describes the plan to implement this internationalisation process and its subsequent effectuation. The process included an external market analysis, support seminars and workshops for both students and teaching staff, and a brief process evaluation. Finally, the paper presents post-process reflections and concluding remarks from a group of domestic and international students in the programme, as well as from an external review panel that assessed the educational quality of the programme.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"54 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-10-20","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"124160105","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Syfte med denna artikel är, utifrån mina erfarenheter som handledare i två olika kandidatprogram vid Malmö Universitet och dess policydokument, diskutera handledning som en mångfacetterad arbetsallians mellan handledare och handledda. Artikeln utforskar fem olika teman som är relevanta för handledning på grund- och avancerad nivå: olika handledarroller, emotionella band mellan handledare och den handledda, maktförhållanden i handledningsrelationer, gruppseminarier samt feedback. Artikeln visar att handledning innefattar en mängd olika roller och stilar som handledaren kan inneha, roller och stilar som behövas anpassas till varje student och över tid. Handledaren och den handledda behöver, av den anledningen, kontinuerligt reflektera över de olika aspekter av deras arbetsallians för att denna ska nå sin fulla potential.
{"title":"Handledning: en mångfacetterad arbetsallians","authors":"M. Anderlini","doi":"10.24834/jotl.3.2.766","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.3.2.766","url":null,"abstract":"Syfte med denna artikel är, utifrån mina erfarenheter som handledare i två olika kandidatprogram vid Malmö Universitet och dess policydokument, diskutera handledning som en mångfacetterad arbetsallians mellan handledare och handledda. Artikeln utforskar fem olika teman som är relevanta för handledning på grund- och avancerad nivå: olika handledarroller, emotionella band mellan handledare och den handledda, maktförhållanden i handledningsrelationer, gruppseminarier samt feedback. Artikeln visar att handledning innefattar en mängd olika roller och stilar som handledaren kan inneha, roller och stilar som behövas anpassas till varje student och över tid. Handledaren och den handledda behöver, av den anledningen, kontinuerligt reflektera över de olika aspekter av deras arbetsallians för att denna ska nå sin fulla potential.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"42 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"125767203","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Syftet med föreliggande erfarenhetsbaserade reflektion är att diskutera i handledningsprocessen för uppsatser och självständiga arbeten på grund och avancerad nivå. I fokus står möjligheter, utmaningar och hinder i handledningsprocessen. Texten baseras främst på mina erfarenheter av handledning inom institutionen för idrottsvetenskap men tar även stöd i forskning och styrdokument. Institutionen för idrottsvetenskap är flervetenskaplig vilket bidrar till att flera olika vetenskapsteoretiska traditioner samsas på institutionen vilket leder till diskussioner när handledare har olika uppfattningar om och erfarenheter av forskningsprocessen. Detta kan förstås både som utmaningar, hinder och som möjligheter. Det är emellertid viktigare att vara expert på hantverket att strukturera en uppsats än att vara expert i ett ämne. En central del i handledningsprocessen är relationen mellan handledare och student, där olika aspekter av relationer och pedagogiskt ledarskap beaktas. Vidare diskuteras grupphandledning och enskild handledning.
{"title":"Möjligheter, utmaningar och hinder","authors":"Marie Larneby","doi":"10.24834/jotl.3.2.770","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.3.2.770","url":null,"abstract":"Syftet med föreliggande erfarenhetsbaserade reflektion är att diskutera i handledningsprocessen för uppsatser och självständiga arbeten på grund och avancerad nivå. I fokus står möjligheter, utmaningar och hinder i handledningsprocessen. Texten baseras främst på mina erfarenheter av handledning inom institutionen för idrottsvetenskap men tar även stöd i forskning och styrdokument. Institutionen för idrottsvetenskap är flervetenskaplig vilket bidrar till att flera olika vetenskapsteoretiska traditioner samsas på institutionen vilket leder till diskussioner när handledare har olika uppfattningar om och erfarenheter av forskningsprocessen. Detta kan förstås både som utmaningar, hinder och som möjligheter. Det är emellertid viktigare att vara expert på hantverket att strukturera en uppsats än att vara expert i ett ämne. En central del i handledningsprocessen är relationen mellan handledare och student, där olika aspekter av relationer och pedagogiskt ledarskap beaktas. Vidare diskuteras grupphandledning och enskild handledning.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"33 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"127799615","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Handledning av studentuppsatser förknippas kanske primärt med textkritik och andra konkreta aspekter av handledningsprocessen. I denna text ligger fokus istället på relationen mellan handledare och handledd och hur denna kan betraktas som en viktig och kanske ibland förbisedd del av handledningsprocessen. Från en utgångspunkt om att relationen alltid finns, oavsett om den är bra eller dålig, beskriver denna reflektion ett handledarperspektiv på relationen mellan handledare och handledd. Detta innefattar reflektioner om själva relationsskapandet, alltså hur vi agerar som handledare för att bidra till att skapa en god relation. Andra aspekter som också lyfts fram är relationens roll för studentens självständighet och hur relationen kan få en betydelse efter att handledningen är avslutad. Avslutningsvis diskuteras även några hinder för relationen mellan handledare och handledd.
{"title":"Ett handledarperspektiv på relationen mellan handledare och student","authors":"Alexandra Engström","doi":"10.24834/jotl.3.2.748","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.3.2.748","url":null,"abstract":"Handledning av studentuppsatser förknippas kanske primärt med textkritik och andra konkreta aspekter av handledningsprocessen. I denna text ligger fokus istället på relationen mellan handledare och handledd och hur denna kan betraktas som en viktig och kanske ibland förbisedd del av handledningsprocessen. Från en utgångspunkt om att relationen alltid finns, oavsett om den är bra eller dålig, beskriver denna reflektion ett handledarperspektiv på relationen mellan handledare och handledd. Detta innefattar reflektioner om själva relationsskapandet, alltså hur vi agerar som handledare för att bidra till att skapa en god relation. Andra aspekter som också lyfts fram är relationens roll för studentens självständighet och hur relationen kan få en betydelse efter att handledningen är avslutad. Avslutningsvis diskuteras även några hinder för relationen mellan handledare och handledd.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"129908361","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Hur ser den ideala handledningsprocessen och handledaren av akademiska uppsatser ut? I denna korta text reflekterar jag över hur detta kan (och kanske bör) te sig i praktiken. Utifrån vetenskaplig litteratur, anekdoter från akademin och mina egna erfarenheter, föreslår jag ett anammande av ett reflexivt, relationellt förfaringssätt som har både process och produkt i åtanke. Här blir handledningen inte bara ett sätt att få studenter att uppnå de stipulerade kursläromålen utan också en viktig del av introduktionen till den akademiska sfären i stort.
{"title":"Mot en ”relationell” handledningsprocess?","authors":"Mathilda Rosengren","doi":"10.24834/jotl.3.2.750","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.3.2.750","url":null,"abstract":"Hur ser den ideala handledningsprocessen och handledaren av akademiska uppsatser ut? I denna korta text reflekterar jag över hur detta kan (och kanske bör) te sig i praktiken. Utifrån vetenskaplig litteratur, anekdoter från akademin och mina egna erfarenheter, föreslår jag ett anammande av ett reflexivt, relationellt förfaringssätt som har både process och produkt i åtanke. Här blir handledningen inte bara ett sätt att få studenter att uppnå de stipulerade kursläromålen utan också en viktig del av introduktionen till den akademiska sfären i stort.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"129433127","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I takt med att den högre utbildningen demokratiserats genom breddad rekrytering tar personer som bryter mot akademins mansnorm, heteronorm och vithetsnorm allt större plats i den högre utbildningen. Denna trend syns både i studentgrupper men också bland universitetets forskare och lärare. I den föreliggande artikeln diskuteras tidigare forskning och preliminära resultat från en pågående studie med syfte att undersöka hur man som handledare kan arbeta proaktivt för att inkludera normbrytande doktorander.
{"title":"Att handleda och inkludera normbrytande doktorander","authors":"Mika Hagerlid","doi":"10.24834/jotl.3.2.758","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.3.2.758","url":null,"abstract":"I takt med att den högre utbildningen demokratiserats genom breddad rekrytering tar personer som bryter mot akademins mansnorm, heteronorm och vithetsnorm allt större plats i den högre utbildningen. Denna trend syns både i studentgrupper men också bland universitetets forskare och lärare. I den föreliggande artikeln diskuteras tidigare forskning och preliminära resultat från en pågående studie med syfte att undersöka hur man som handledare kan arbeta proaktivt för att inkludera normbrytande doktorander.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"10 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"114359999","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Studenter har inte alltid tillräckligt med erfarenhet av, till ex., akademiskt skrivande, datainsamling eller att analysera forskningsmaterial för att komma i gång med uppsatsskrivandet. Inom akademiska utbildningar finns ett stort fokus på självständighet. I denna text reflekterar jag över hur denna självständighet kan användas för att främja studenternas akademiska litteracitet. Jag menar att utveckling av akademiskt litteracitet ska ske utifrån en tanke om att studenter ska göra självständiga val och att handledning ska stödja studenterna i detta.
{"title":"Akademisk litteracitet och uppsatsskrivande","authors":"Kim Roelofs","doi":"10.24834/jotl.3.2.749","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.3.2.749","url":null,"abstract":"Studenter har inte alltid tillräckligt med erfarenhet av, till ex., akademiskt skrivande, datainsamling eller att analysera forskningsmaterial för att komma i gång med uppsatsskrivandet. Inom akademiska utbildningar finns ett stort fokus på självständighet. I denna text reflekterar jag över hur denna självständighet kan användas för att främja studenternas akademiska litteracitet. Jag menar att utveckling av akademiskt litteracitet ska ske utifrån en tanke om att studenter ska göra självständiga val och att handledning ska stödja studenterna i detta.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"48 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"115115211","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I denna artikel diskuterar vi hur handledare kan hjälpa doktorander hantera känslor av ensamhet, övergivenhet och karriärtvivel. I artikeln tar vi avstamp i quit-lit och stay-lit för att diskutera hur en kritisk syn på akademin kan hanteras i relationen mellan handledare och doktorand. Artikeln inleds med en bakgrundsbeskrivning av akademin i förändring. Granskningskultur, prestigekamp och en alltmer pressad akademisk arbetsmarknad är några av de aspekter som tas upp. Efter bakgrunden presenteras ett teoretiskt anslag som kombinerar sociologisk socialpsykologi med högskolepedagogik. Sedan ges exempel på quit-lit och staypieces som empiriskt material till vår analys.
{"title":"Avhandlingsarbetet och forskarlivet","authors":"Janna Lundberg, Elin Ennerberg","doi":"10.24834/jotl.3.2.768","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.3.2.768","url":null,"abstract":"I denna artikel diskuterar vi hur handledare kan hjälpa doktorander hantera känslor av ensamhet, övergivenhet och karriärtvivel. I artikeln tar vi avstamp i quit-lit och stay-lit för att diskutera hur en kritisk syn på akademin kan hanteras i relationen mellan handledare och doktorand. Artikeln inleds med en bakgrundsbeskrivning av akademin i förändring. Granskningskultur, prestigekamp och en alltmer pressad akademisk arbetsmarknad är några av de aspekter som tas upp. Efter bakgrunden presenteras ett teoretiskt anslag som kombinerar sociologisk socialpsykologi med högskolepedagogik. Sedan ges exempel på quit-lit och staypieces som empiriskt material till vår analys.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"70 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-08-30","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"129998311","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och teorier om medierande verktyg och utvecklingszoner (Säljö, 2000, 2005; Vygotsky, 1978), är syftet med artikeln att bidra med kunskap inom forskningsfältet ämnesintegrerat skrivande. Utgångspunkten är att studenters skrivande är socialt situerat (Lillis, 2001) och att undervisning om akademisk litteracitet måste ske i de sammanhang där ämneskunskapen kommuniceras (Wingate, 2015). Pedagogiska aktiviteter som diskuteras utgår huvudsakligen från projektet Hållbar pedagogisk grund för studenters läs- och skrivfärdigheter. Denna aktionsbaserade forskning, som genomfördes i kollaborativt samarbete mellan kritiska vänner och ämneslärare, resulterade i förändrade medierande verktyg i form av tre olika stöttningsformer, strukturella, praktiska och konceptuella. Studien visar på behovet av att utveckla medierande verktyg som inledningsvis synliggör studenternas befintliga syn på och grundläggande kunskaper om akademiskt skrivande för att därefter introducera stöttor med fokus på att utveckla det ämnesintegrerade skrivandet. Noga överväganden krävs angående vilka stöttningsformer som ska användas samt hur och när de ska appliceras under en kurs eller utifrån ett progressionsperspektiv i ett utbildningsprogram.
{"title":"Medierande verktyg som stöttning av studenters skrivande i högre utbildning","authors":"Lisa Bjernhager, Ulrika Sjöberg","doi":"10.24834/jotl.3.1.745","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.3.1.745","url":null,"abstract":"Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och teorier om medierande verktyg och utvecklingszoner (Säljö, 2000, 2005; Vygotsky, 1978), är syftet med artikeln att bidra med kunskap inom forskningsfältet ämnesintegrerat skrivande. Utgångspunkten är att studenters skrivande är socialt situerat (Lillis, 2001) och att undervisning om akademisk litteracitet måste ske i de sammanhang där ämneskunskapen kommuniceras (Wingate, 2015). Pedagogiska aktiviteter som diskuteras utgår huvudsakligen från projektet Hållbar pedagogisk grund för studenters läs- och skrivfärdigheter. Denna aktionsbaserade forskning, som genomfördes i kollaborativt samarbete mellan kritiska vänner och ämneslärare, resulterade i förändrade medierande verktyg i form av tre olika stöttningsformer, strukturella, praktiska och konceptuella. Studien visar på behovet av att utveckla medierande verktyg som inledningsvis synliggör studenternas befintliga syn på och grundläggande kunskaper om akademiskt skrivande för att därefter introducera stöttor med fokus på att utveckla det ämnesintegrerade skrivandet. Noga överväganden krävs angående vilka stöttningsformer som ska användas samt hur och när de ska appliceras under en kurs eller utifrån ett progressionsperspektiv i ett utbildningsprogram.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-06-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"131960651","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Den här studien undersöker effekterna av att ersätta en traditionell salstentamen med en open book online-tentamen innehållande frågor av mer fördjupande diskussions- och problemlösningskaraktär. Den nya tentamensformen innebär således både att ett nytt medium för frågor och svar tillämpas, och att strukturen på frågorna i tentamen förändras. Studien fokuserar dels på vad som testas i relation till lärandemålen (baserat på tentamensfrågor, svar och resultat) och dels studenternas attityder till de olika tentamensformerna (baserat på enkätsvar). Resultaten visar som väntat att den traditionella salstentamen i större utsträckning avslöjar studenternas faktakunskaper medan en djupare förståelse är mer central i den nya tentamensformen. Faktakunskaper kan dock i viss utsträckning även testas i den nya tentamensformen. Studenternas tentamensresultat visar att studenterna har klarat övergången mellan de båda tentamensformerna på ett bra sätt, medan resultaten från enkäterna visar att studenterna är övervägande positiva till den nya tentamensformen men att frågorna upplevdes som svåra och tentamenstiden alltför knapp. Den här typen av frågor introducerar därmed en ny typ av svårighet för studenterna. Studien pekar även på viss problematik med rättssäkerheten i den nya tentamensformen. This study examines the effects of replacing a traditional on-campus exam with an open book online exam containing questions of a more in-depth discussion and problem-solving nature. The new form of examination thereby includes both a new medium for questions and answers, and a changed structure of the questions in the exam. The study focuses partly on what is tested in relation to the learning objectives (based on exam questions, answers and results) and partly on the students' attitudes to the different examination forms (based on questionnaire answers). The results show, as expected, that the traditional on-campus exam to a greater extent reveals the students' factual knowledge, while a deeper understanding is more central in the new form of examination. However, factual knowledge can to a certain extent also be tested in the new examination form. The students' exam results show that the students have managed the transition between the two examination forms in a good way, while the results from the surveys show that the students are predominantly positive about the new examination form but that the questions were perceived as difficult and that time was too short. This type of question thus introduces a new type of difficulty for the students. The study also points to some problems with legal certainty in the new form of examination.
{"title":"En komparativ studie av traditionell salstentamen och online-tentamen med fokus på medium och innehåll","authors":"Åse Jevinger","doi":"10.24834/jotl.2.1.631","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.2.1.631","url":null,"abstract":"Den här studien undersöker effekterna av att ersätta en traditionell salstentamen med en open book online-tentamen innehållande frågor av mer fördjupande diskussions- och problemlösningskaraktär. Den nya tentamensformen innebär således både att ett nytt medium för frågor och svar tillämpas, och att strukturen på frågorna i tentamen förändras. Studien fokuserar dels på vad som testas i relation till lärandemålen (baserat på tentamensfrågor, svar och resultat) och dels studenternas attityder till de olika tentamensformerna (baserat på enkätsvar). Resultaten visar som väntat att den traditionella salstentamen i större utsträckning avslöjar studenternas faktakunskaper medan en djupare förståelse är mer central i den nya tentamensformen. Faktakunskaper kan dock i viss utsträckning även testas i den nya tentamensformen. Studenternas tentamensresultat visar att studenterna har klarat övergången mellan de båda tentamensformerna på ett bra sätt, medan resultaten från enkäterna visar att studenterna är övervägande positiva till den nya tentamensformen men att frågorna upplevdes som svåra och tentamenstiden alltför knapp. Den här typen av frågor introducerar därmed en ny typ av svårighet för studenterna. Studien pekar även på viss problematik med rättssäkerheten i den nya tentamensformen. \u0000This study examines the effects of replacing a traditional on-campus exam with an open book online exam containing questions of a more in-depth discussion and problem-solving nature. The new form of examination thereby includes both a new medium for questions and answers, and a changed structure of the questions in the exam. The study focuses partly on what is tested in relation to the learning objectives (based on exam questions, answers and results) and partly on the students' attitudes to the different examination forms (based on questionnaire answers). The results show, as expected, that the traditional on-campus exam to a greater extent reveals the students' factual knowledge, while a deeper understanding is more central in the new form of examination. However, factual knowledge can to a certain extent also be tested in the new examination form. The students' exam results show that the students have managed the transition between the two examination forms in a good way, while the results from the surveys show that the students are predominantly positive about the new examination form but that the questions were perceived as difficult and that time was too short. This type of question thus introduces a new type of difficulty for the students. The study also points to some problems with legal certainty in the new form of examination.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"137 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2021-03-02","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"116609540","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：