Det finns många förväntningar på kursvärderingar. De formella skrivningarna i högskolelagen säger att studenterna har rätt att utöva inflytande på sin utbildning vilket i förordningen uttryckts genom deras rätt att göra en värdering av kurser. Lärare har önskemål om återkoppling både medan en kurs ges, gärna som en del i ett lärande, och som underlag i ett kursutvecklingsarbete. Värderingarna har också kommit att bli en viktig komponent i kvalitetsarbetet inom universitet och högskolor. Därtill genomgår värderingar en utveckling av digitalisering och automation. Vi diskuterar i detta bidrag de motsättningar som de olika förväntningarna resulterar i och relaterar dessa till en tanke kring ett partnerskap i utbildningen. I våra slutsatser landar vi i att digitalisering och automation ändå ger oss möjligheter att se kvalitetsarbete och kursutveckling i ett nytt perspektiv där det formella studentinflytandet kan ge ett bra underlag för ett reellt studentinflytande.
{"title":"Studentinflytande - på pappret?","authors":"Ulrica Skagert, Pedher Johansson","doi":"10.24834/jotl.1.2.593","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.1.2.593","url":null,"abstract":"Det finns många förväntningar på kursvärderingar. De formella skrivningarna i högskolelagen säger att studenterna har rätt att utöva inflytande på sin utbildning vilket i förordningen uttryckts genom deras rätt att göra en värdering av kurser. Lärare har önskemål om återkoppling både medan en kurs ges, gärna som en del i ett lärande, och som underlag i ett kursutvecklingsarbete. Värderingarna har också kommit att bli en viktig komponent i kvalitetsarbetet inom universitet och högskolor. Därtill genomgår värderingar en utveckling av digitalisering och automation. \u0000Vi diskuterar i detta bidrag de motsättningar som de olika förväntningarna resulterar i och relaterar dessa till en tanke kring ett partnerskap i utbildningen. I våra slutsatser landar vi i att digitalisering och automation ändå ger oss möjligheter att se kvalitetsarbete och kursutveckling i ett nytt perspektiv där det formella studentinflytandet kan ge ett bra underlag för ett reellt studentinflytande.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"22 1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-12-17","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"133888485","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Abstrakt Hur kan pedagogiskt klimat präglas av studentaktivitet, nyfikenhet och lust att lära? Detta tillsammans med vilka faktorer som motiverar studenter att studera en viss kurs är övergripande frågeställningar i vårt pågående utvecklingsarbete. Vi funderar kring hur undervisningen på bästa sätt ska fokusera på studentens egen vilja att studera och lägga tid på studierna. En pedagogisk modell har arbetats fram för att kunna uppnå bästa resultat kring detta.
{"title":"Pedagogiskt klimat präglat av studentaktivitet, nyfikenhet och lust att lära","authors":"Ingela Furenbäck, Heléna Axelsson, Anette Åhlander, Sören Augustinsson","doi":"10.24834/jotl.1.2.592","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.1.2.592","url":null,"abstract":"Abstrakt \u0000Hur kan pedagogiskt klimat präglas av studentaktivitet, nyfikenhet och lust att lära? Detta tillsammans med vilka faktorer som motiverar studenter att studera en viss kurs är övergripande frågeställningar i vårt pågående utvecklingsarbete. Vi funderar kring hur undervisningen på bästa sätt ska fokusera på studentens egen vilja att studera och lägga tid på studierna. En pedagogisk modell har arbetats fram för att kunna uppnå bästa resultat kring detta.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"11 2 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-12-17","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"124102441","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
The aim of this study has been to identify crucial and relevant aspects that could be included in the curriculum of hospitality management programmes. The need for a new curriculum is currently up for debate, with specific requests emerging from the hospitality industry; an industry which is currently faced with big challenges with regards to recruiting, engaging and retaining talent. Results for the study indicate that the merging of practical aspects with more general literacy aspects could raise the level of employability among students and meet the needs of the industry. Leading practitioners have participated in seminars (focus groups) in order to identify the most important cornerstones for the new curriculum for Swedish hospitality management education. The results from the study can be used to set the agenda for the Swedish HEIs and as a template in the development of new and adapted curricula in higher hospitality management education.
{"title":"Building a new curriculum for hospitality management programmes with collegial seminars","authors":"M. Carlbäck, Å. Nygren","doi":"10.24834/jotl.1.2.591","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.1.2.591","url":null,"abstract":"The aim of this study has been to identify crucial and relevant aspects that could be included in the curriculum of hospitality management programmes. The need for a new curriculum is currently up for debate, with specific requests emerging from the hospitality industry; an industry which is currently faced with big challenges with regards to recruiting, engaging and retaining talent. Results for the study indicate that the merging of practical aspects with more general literacy aspects could raise the level of employability among students and meet the needs of the industry. \u0000Leading practitioners have participated in seminars (focus groups) in order to identify the most important cornerstones for the new curriculum for Swedish hospitality management education. The results from the study can be used to set the agenda for the Swedish HEIs and as a template in the development of new and adapted curricula in higher hospitality management education.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"31 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-12-15","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"126614732","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Written formative-feedback within most university courses has been proven to be limited in its scope and content, with time being a limited resource, resulting in written feedback often being unclear, vague, and confusing. However, feedback using screen-capture videos can be more effective than written feedback, particularly for formative-evaluations, creating beneficial synergy between learning-activities and learning-outcomes. Notwithstanding evidence, the consensus of many teachers is that written-feedback is faster than video-feedback, so screen-capture video is seldom used. This paper makes two points: video screen-capture enhances feedback and using feedback via screen-capture video instead of written-feedback is a superior method of formative evaluation, saving time and helping students reach learning outcomes; additionally, filming lectures with embedded power-points, making them available to students, can be important for formative feedback. These time-saving methods have been applied to two courses at Malmö University, i.e. “Basic English Grammar Skills for University” and “Basic English Writing and Presenting Skills for University”.
{"title":"Teaching and Learning via Technology: Digital Feedback","authors":"Adam Gray","doi":"10.24834/jotl.1.2.583","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.1.2.583","url":null,"abstract":"Written formative-feedback within most university courses has been proven to be limited in its scope and content, with time being a limited resource, resulting in written feedback often being unclear, vague, and confusing. However, feedback using screen-capture videos can be more effective than written feedback, particularly for formative-evaluations, creating beneficial synergy between learning-activities and learning-outcomes. Notwithstanding evidence, the consensus of many teachers is that written-feedback is faster than video-feedback, so screen-capture video is seldom used. \u0000This paper makes two points: video screen-capture enhances feedback and using feedback via screen-capture video instead of written-feedback is a superior method of formative evaluation, saving time and helping students reach learning outcomes; additionally, filming lectures with embedded power-points, making them available to students, can be important for formative feedback. These time-saving methods have been applied to two courses at Malmö University, i.e. “Basic English Grammar Skills for University” and “Basic English Writing and Presenting Skills for University”.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"61 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-12-15","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"116799305","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Abstract: Blended learning, definierat som kombinationen av multipla läroformer i en gemensam utbildningskontext, har kallats "den nya normen" inom högre utbildning. I modern blended learning så innebär "blending" ofta en blandning av traditionell utbildning i klassrum kombinerat med digital undervisning för att möjliggöra distansundervisning. Parallellt med detta skifte inom undervisningen så har sociala normer kring hur vi tar till oss information för självständigt lärande och avslappning ändrats mot användningen av mer internetbaserade plattformar så som YouTube och streamad video. Forskningsproblem: I denna studie undersöker vi om detta skifte i sociala normer har en koppling till studenters syn på blended learning i sub-fältet mjukvarutestning inom Software Engineering. Metodik: Studien genomfördes med studenter på mastersnivå i en kurs inom mjukvarutestning (Software Testing, PA2552) under våren 2020 på Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Data samlades in genom en online enkät bestående av 78 frågor som besvarades av 19 studenter. Resultat: Resultaten visar att tidigare studenterfarenhet med blended learning, motivation till lärande och användning av online plattformar för självständigt lärande och avslappning har varierande påverkan på studenternas upplevelser och syn på värdet av blended learning. Detta resultat ger värdefulle insikter för beslutsfattande om blended learning, speciellt för studentgrupper med mer konservativ syn till digitalt lärande, vilket kan begränsa användandet av internetbaserade teknologi på grund av kulturella skäl.
{"title":"Online Media Platforms' influence on student perception of Blended Learning","authors":"Anna Eriksson, Emil Alégroth, Å. Nygren","doi":"10.24834/jotl.1.2.589","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.1.2.589","url":null,"abstract":" \u0000Abstract: Blended learning, definierat som kombinationen av multipla läroformer i en gemensam utbildningskontext, har kallats \"den nya normen\" inom högre utbildning. I modern blended learning så innebär \"blending\" ofta en blandning av traditionell utbildning i klassrum kombinerat med digital undervisning för att möjliggöra distansundervisning. Parallellt med detta skifte inom undervisningen så har sociala normer kring hur vi tar till oss information för självständigt lärande och avslappning ändrats mot användningen av mer internetbaserade plattformar så som YouTube och streamad video. \u0000Forskningsproblem: I denna studie undersöker vi om detta skifte i sociala normer har en koppling till studenters syn på blended learning i sub-fältet mjukvarutestning inom Software Engineering. \u0000Metodik: Studien genomfördes med studenter på mastersnivå i en kurs inom mjukvarutestning (Software Testing, PA2552) under våren 2020 på Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Data samlades in genom en online enkät bestående av 78 frågor som besvarades av 19 studenter. \u0000Resultat: Resultaten visar att tidigare studenterfarenhet med blended learning, motivation till lärande och användning av online plattformar för självständigt lärande och avslappning har varierande påverkan på studenternas upplevelser och syn på värdet av blended learning. Detta resultat ger värdefulle insikter för beslutsfattande om blended learning, speciellt för studentgrupper med mer konservativ syn till digitalt lärande, vilket kan begränsa användandet av internetbaserade teknologi på grund av kulturella skäl.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"179 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-12-15","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"114394800","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Undervisningen om den akademiska texten är sedan länge ett uppmärksammat problem. Det akademiska skrivandet och bristerna i de studerandes skriftspråkskompetens utgör ett hinder för många i studierna och det är vårt uppdrag som lärare att hjälp dem med problemet. Syftet med denna artikel är dels att beskrivna den skriftspråkskompetens som vi lärare verkar förvänta oss av studerande, dels hur undervisningen som bedrivs för att stödja studerande i deras skrivande ser ut. Målet är att lyfta ett problem som jag anser att vi lärare vid universitet och högskolor är väl medvetna om, men verkar blunda för. I artikeln hävdar jag att vi inom den högre utbildningen inte tar problemet med studerandes skrivande på allvar. Bevis på detta får vi, termin efter termin, i det att studerande signalerar att de inte har och blir hjälpta till de kunskaper som motsvarar kraven som ställs.
{"title":"Vi ger inte det som studenterna behöver","authors":"Bo Norlund","doi":"10.24834/jotl.1.1.514","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.1.1.514","url":null,"abstract":"Undervisningen om den akademiska texten är sedan länge ett uppmärksammat problem. Det akademiska skrivandet och bristerna i de studerandes skriftspråkskompetens utgör ett hinder för många i studierna och det är vårt uppdrag som lärare att hjälp dem med problemet. Syftet med denna artikel är dels att beskrivna den skriftspråkskompetens som vi lärare verkar förvänta oss av studerande, dels hur undervisningen som bedrivs för att stödja studerande i deras skrivande ser ut. Målet är att lyfta ett problem som jag anser att vi lärare vid universitet och högskolor är väl medvetna om, men verkar blunda för. I artikeln hävdar jag att vi inom den högre utbildningen inte tar problemet med studerandes skrivande på allvar. Bevis på detta får vi, termin efter termin, i det att studerande signalerar att de inte har och blir hjälpta till de kunskaper som motsvarar kraven som ställs.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"12 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-05-29","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"131763612","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Lärandemålen är centrala för hur kurser utformas, planeras, genomförs och bedöms. Ändå är min erfarenhet att jag sällan lyckas integrera lärandemålen i undervisningen på ett konkret sätt under kursens gång. I artikeln diskuterar jag hur lärandemålen kan arbetas in i lärande- och undervisningsformerna, och därmed bli en del av undervisningens och lärandeprocessens röda tråd. Jag presenterar tre möjliga arbetsformer för att förstärka studenternas reflektion kring lärandemålen. Ett av dessa exempel – det modifierade minut-pappret – har jag använt mig av i praktiken. Även om mitt försök att omvandla lärandemålen från döda formuleringar i ett kursdokument till att bli mer av lärandeprocessens röda tråd var både begränsat och utfört utan någon större systematik, är min slutsats att detta bidrog till en mer öppen akademisk miljö. Detta är möjligen ett steg i riktning mot den sociala kontextualieringsprocessen, genom vilken studenten införlivar den syn på vetenskapligt utforskande av världen som akademisk utbildning ytterst ska uppmuntra. Men för att nå hela vägen är arbetsformerna under en enskild kurs långt ifrån tillräckliga.
{"title":"Från mål till röd tråd","authors":"U. Waaranperä","doi":"10.24834/jotl.1.1.520","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.1.1.520","url":null,"abstract":"Lärandemålen är centrala för hur kurser utformas, planeras, genomförs och bedöms. Ändå är min erfarenhet att jag sällan lyckas integrera lärandemålen i undervisningen på ett konkret sätt under kursens gång. I artikeln diskuterar jag hur lärandemålen kan arbetas in i lärande- och undervisningsformerna, och därmed bli en del av undervisningens och lärandeprocessens röda tråd. Jag presenterar tre möjliga arbetsformer för att förstärka studenternas reflektion kring lärandemålen. Ett av dessa exempel – det modifierade minut-pappret – har jag använt mig av i praktiken. Även om mitt försök att omvandla lärandemålen från döda formuleringar i ett kursdokument till att bli mer av lärandeprocessens röda tråd var både begränsat och utfört utan någon större systematik, är min slutsats att detta bidrog till en mer öppen akademisk miljö. Detta är möjligen ett steg i riktning mot den sociala kontextualieringsprocessen, genom vilken studenten införlivar den syn på vetenskapligt utforskande av världen som akademisk utbildning ytterst ska uppmuntra. Men för att nå hela vägen är arbetsformerna under en enskild kurs långt ifrån tillräckliga.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"85 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-05-28","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"124876528","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
För att stimulera pedagogiskt utvecklingsarbete utlyser Beredningen för utbildning varje år projektmedel, max 100 000 kronor vardera till en handfull projekt. Efter avslutat arbete ska satsningarna dels redovisas i rapportformat och dels redovisas muntligt; en presentation som numera filmas för att fler på universitetet ska kunna ta del av resultaten.
{"title":"Pedagogiska insikter sprids via film","authors":"Lotta Solding","doi":"10.24834/jotl.1.1.518","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.1.1.518","url":null,"abstract":"För att stimulera pedagogiskt utvecklingsarbete utlyser Beredningen för utbildning varje år projektmedel, max 100 000 kronor vardera till en handfull projekt. Efter avslutat arbete ska satsningarna dels redovisas i rapportformat och dels redovisas muntligt; en presentation som numera filmas för att fler på universitetet ska kunna ta del av resultaten.","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"69 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-03-09","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"117176396","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Denna text innehåller tre exempel på pedagogiskt utvecklingsarbete som jag som universitetslärare har erfarenhet av. Exemplen rör konstruktiv länkning, samverkan och co-teaching samt forskningsanknytning och en god lärandemiljö. Dessa exempel diskuteras utifrån pedagogiska resonemang och värderas kritiskt – vad har jag lärt mig i relation till läraruppdraget?
{"title":"Det egna lärandet","authors":"Åsa Alftberg","doi":"10.24834/jotl.1.1.367","DOIUrl":"https://doi.org/10.24834/jotl.1.1.367","url":null,"abstract":"Denna text innehåller tre exempel på pedagogiskt utvecklingsarbete som jag som universitetslärare har erfarenhet av. Exemplen rör konstruktiv länkning, samverkan och co-teaching samt forskningsanknytning och en god lärandemiljö. Dessa exempel diskuteras utifrån pedagogiska resonemang och värderas kritiskt – vad har jag lärt mig i relation till läraruppdraget?","PeriodicalId":129745,"journal":{"name":"Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University","volume":"27 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2020-03-05","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"133479129","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：