I handen håller jag en rektangulär häftad och grå smårutig skrivbok med rödfärgade kanter. Boken har tillhört min gammelmormor Ingeborg Göransson. Hon föddes i en jordbrukarfamilj i Offerdals socken i Jämtland 1893. Det är under hennes tid som seminarist i Östersund under åren 1912 till 1914 och sedermera lärarinna i byn Enarsvedjan i Offerdal från 1914 till 1918, som anteckningarna i boken är skrivna. I denna artikel gör jag en queerläsning såväl av Ingeborgs egna anteckningar som av berättelser om hennes liv utifrån muntliga utsagor. Min läsning av Ingeborgs texter innebär en dubbel analytisk akt: att samtidigt både ifrågasätta heteronormativitet som tolkningsram för livshistorier oavsett tid och rum och problematisera det som i vår tid blivit till normativa föreställningar om hur och var queera liv kan levas.
{"title":"”Längtan efter något som man anar, men inte vet riktigt vad det är ens”","authors":"Angelika Sjöstedt","doi":"10.34041/LN.V24.565","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/LN.V24.565","url":null,"abstract":"I handen håller jag en rektangulär häftad och grå smårutig skrivbok med rödfärgade kanter. Boken har tillhört min gammelmormor Ingeborg Göransson. Hon föddes i en jordbrukarfamilj i Offerdals socken i Jämtland 1893. Det är under hennes tid som seminarist i Östersund under åren 1912 till 1914 och sedermera lärarinna i byn Enarsvedjan i Offerdal från 1914 till 1918, som anteckningarna i boken är skrivna. I denna artikel gör jag en queerläsning såväl av Ingeborgs egna anteckningar som av berättelser om hennes liv utifrån muntliga utsagor. Min läsning av Ingeborgs texter innebär en dubbel analytisk akt: att samtidigt både ifrågasätta heteronormativitet som tolkningsram för livshistorier oavsett tid och rum och problematisera det som i vår tid blivit till normativa föreställningar om hur och var queera liv kan levas.","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"50 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-07-28","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"80819079","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Kan rurala miljöer, naturen och skogen, vara produktiva platser för queers och queerteori, i stället för att uppfattas och utmålas som hotfulla, moralkonservativa och bakåtsträvande sådana? I poeten Eva-Stina Byggmästars (f. 1967) naturdikt försätts den föreställda motsättningen mellan stad och land i gungning. I den här artikeln vill jag, med stöd av forskning som utforskat sambandet mellan natur, ruralitet och queera perspektiv, undersöka hur Byggmästar skapar skogen och det lantliga som miljö och idyll, men även som motstånd. Genom att skapa en naiv och lustfylld grön poetisk idyll lockar hon fram en mer svårfångad politisk idyll och ställer på så sätt frågan om skogen och landsbygden faktiskt kan vara ett paradis för queers i verkligheten, liksom i dikten. Naturen i form av både domesticerad trädgård och vild skog är nämligen, i Byggmästars dikter, inte en farlig plats där normer om sexuell och könsmässig ”naturlighet” hårdbevakas och verkställs, utan snarare en frizon för lust, omsorg och sensuell nyfikenhet. Snarare uppmuntrar den förment konservativa naturen till ett överflöd av queer kärlek. Jag vill mena att Byggmästars dikt formulerar en särskild naturqueer estetik, vilket skapar en möjlighet inte bara att diskutera vari denna estetik består och hur den pekar mot en queer framtid på landsbygden, utan också ett tillfälle att utforska föreställda motsättningar mellan queerteori och ekokritik – motsättningar som jag finner att Byggmästar överbryggar i sin dikt.
{"title":"”DRA ÅT SKOGEN”","authors":"J. Wikström","doi":"10.34041/LN.V24.563","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/LN.V24.563","url":null,"abstract":"Kan rurala miljöer, naturen och skogen, vara produktiva platser för queers och queerteori, i stället för att uppfattas och utmålas som hotfulla, moralkonservativa och bakåtsträvande sådana? I poeten Eva-Stina Byggmästars (f. 1967) naturdikt försätts den föreställda motsättningen mellan stad och land i gungning. I den här artikeln vill jag, med stöd av forskning som utforskat sambandet mellan natur, ruralitet och queera perspektiv, undersöka hur Byggmästar skapar skogen och det lantliga som miljö och idyll, men även som motstånd. Genom att skapa en naiv och lustfylld grön poetisk idyll lockar hon fram en mer svårfångad politisk idyll och ställer på så sätt frågan om skogen och landsbygden faktiskt kan vara ett paradis för queers i verkligheten, liksom i dikten. Naturen i form av både domesticerad trädgård och vild skog är nämligen, i Byggmästars dikter, inte en farlig plats där normer om sexuell och könsmässig ”naturlighet” hårdbevakas och verkställs, utan snarare en frizon för lust, omsorg och sensuell nyfikenhet. Snarare uppmuntrar den förment konservativa naturen till ett överflöd av queer kärlek. Jag vill mena att Byggmästars dikt formulerar en särskild naturqueer estetik, vilket skapar en möjlighet inte bara att diskutera vari denna estetik består och hur den pekar mot en queer framtid på landsbygden, utan också ett tillfälle att utforska föreställda motsättningar mellan queerteori och ekokritik – motsättningar som jag finner att Byggmästar överbryggar i sin dikt.","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"7 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-07-28","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"80124966","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
EN PIONJÄR INOM dansk, nordisk och internationell homo- och queerforskning, Wilhelm von Rosen, avled den 2 mars efter en tids sjukdom. Han blev 78 år. Genom sin forskargärning gjorde han en bestående insats genom att bryta med den dominerande essentialistiska identitetshistoriska ansatsen och i stället introducera en konstruktivistisk förståelse för sexualitetens begreppsliga föränderlighet.
{"title":"Wilhelm von Rosen (1941–2019) in memoriam","authors":"Dag Heede, Jens Rydström","doi":"10.34041/LN.V24.566","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/LN.V24.566","url":null,"abstract":"EN PIONJÄR INOM dansk, nordisk och internationell homo- och queerforskning, Wilhelm von Rosen, avled den 2 mars efter en tids sjukdom. Han blev 78 år. Genom sin forskargärning gjorde han en bestående insats genom att bryta med den dominerande essentialistiska identitetshistoriska ansatsen och i stället introducera en konstruktivistisk förståelse för sexualitetens begreppsliga föränderlighet.","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"58 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-07-28","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"80156990","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Evelina Liliequist, Anna Olovsdotter Lööv, Thomas Wimark
{"title":"Ett forskarsamtal om queer och *bygd","authors":"Evelina Liliequist, Anna Olovsdotter Lööv, Thomas Wimark","doi":"10.34041/LN.V24.567","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/LN.V24.567","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"75 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-07-28","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"80666209","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Despite numerous studies with various perspectives on the folk legend, the Nordic context is still lacking in studies that combine concepts of queerness and posthumanism with folk legends. This article focuses on Swedish folk legends in Finland that depict erotic encounters between humans and nature spirits. The three example legends used were collected in rural Swedish-speaking parts of Finland in 1890, 1898, and 1917. They all tell of encounters between humans (men) and spirits (females) that take place in nature, a place traditionally perceived as the home of these spirits. The erotic character of the encounters is determined not only by direct sexual interactions, but also within a frame of ambience, language, and acts. By using a combination of queer theory and posthumanist concepts, I challenge the ideas of normative sexual behaviour expressed in the material. A queer reading reveals transgressions within gender-normative behaviour and also interesting contradictions in which gender norms are abided by. The inter-species relationship between human and spirit can be seen as queer, but at the same time, it is normative or pursues normativity. The posthumanist approach results in the dissolution of the theoretical nature/culture dichotomy. The relationship between human and spirit can be viewed as that of companion species; a relationship based on the desire to connect, as well as a mutual past, present, and future.
{"title":"Queer Perspectives on Erotic Human-Supernatural Encounters in Finland-Swedish Folk Legends","authors":"Catarina Harjunen","doi":"10.34041/LN.V24.564","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/LN.V24.564","url":null,"abstract":"Despite numerous studies with various perspectives on the folk legend, the Nordic context is still lacking in studies that combine concepts of queerness and posthumanism with folk legends. This article focuses on Swedish folk legends in Finland that depict erotic encounters between humans and nature spirits. The three example legends used were collected in rural Swedish-speaking parts of Finland in 1890, 1898, and 1917. They all tell of encounters between humans (men) and spirits (females) that take place in nature, a place traditionally perceived as the home of these spirits. The erotic character of the encounters is determined not only by direct sexual interactions, but also within a frame of ambience, language, and acts. By using a combination of queer theory and posthumanist concepts, I challenge the ideas of normative sexual behaviour expressed in the material. A queer reading reveals transgressions within gender-normative behaviour and also interesting contradictions in which gender norms are abided by. The inter-species relationship between human and spirit can be seen as queer, but at the same time, it is normative or pursues normativity. The posthumanist approach results in the dissolution of the theoretical nature/culture dichotomy. The relationship between human and spirit can be viewed as that of companion species; a relationship based on the desire to connect, as well as a mutual past, present, and future.","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"8 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-07-28","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"89171311","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：