{"title":"On the Importance of Queer Scholarship in Times of War","authors":"Erika Alm, E. Engebretsen","doi":"10.34041/ln.v27.786","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/ln.v27.786","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"1 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-02","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"87665977","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
The present article explores the possibility of queer heritage. In 2017, artists Kalle Hamm and Dzamil Kamanger organised a community art project called Queer- cache in Helsinki, and I use it as a case study on the heritagisation of queer pasts. Queercache borrowed its form from geocaching, presenting twelve caches with urban stories and memories. It asked whether phenomena which deviate from norms – the rejected past – can be recognised as heritage. As a means of analys- ing heritage discourse, i.e., the process of identifying and treating something as heritage, I use the concept of the epistemology of the closet. It describes and questions heteronormatively conditioned ways of knowing. The epistemology, and heritage discourse have commonalities, since both are processes of signification characteristic of modernity, the core of which are identification, valuation and knowing. However, Queercache nurtured queer memories without the stories necessarily meeting criteria associated with heritage such as continuity, authen- ticity and expertise.
{"title":"What is Queer Heritage?","authors":"Visa Immonen","doi":"10.34041/ln.v27.788","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/ln.v27.788","url":null,"abstract":"\u0000 \u0000 \u0000The present article explores the possibility of queer heritage. In 2017, artists Kalle Hamm and Dzamil Kamanger organised a community art project called Queer- cache in Helsinki, and I use it as a case study on the heritagisation of queer pasts. Queercache borrowed its form from geocaching, presenting twelve caches with urban stories and memories. It asked whether phenomena which deviate from norms – the rejected past – can be recognised as heritage. As a means of analys- ing heritage discourse, i.e., the process of identifying and treating something \u0000as heritage, I use the concept of the epistemology of the closet. It describes and questions heteronormatively conditioned ways of knowing. The epistemology, and heritage discourse have commonalities, since both are processes of signification characteristic of modernity, the core of which are identification, valuation and knowing. However, Queercache nurtured queer memories without the stories necessarily meeting criteria associated with heritage such as continuity, authen- ticity and expertise. \u0000 \u0000 \u0000","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"1 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-02","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"85005393","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Artikeln utforskar och beskriver poetiskt akademisk skrivande. Utforskandet sker med hjälp av feministiska figurationer – särskilt den av skrubbsåret kopplat till hiv – som flätar samman empiri, teorier, normkritiska analyser och levda erfarenheter. Trots att det finns överlappningar mellan det poetiska akademiska skrivandet och akademiskt kreativt skrivande innebär det poetiska akademiska skrivandet att ta kreativiteten ett ytterligare steg. Poetiskt akademiskt skrivande bygger på rytm, associationer och metaforer som möjliggör flödesskrivande och skapar ett extra lager i den akademiska texten – både för skribenten och läsaren. Poetiskt akademiskt skrivande kan öppna ett utrymme för läsarens affekter, känslor och kroppsliga förnimmelser i relation till texten. Poetiskt akademiska texter kan också möjliggöra ett möte mellan texten och läsarens situerade kunskap, erfarenheter, kropp och känslor. Artikeln utforskar även skev som begrepp och möjligheten att göra de feministiska figurationerna skeva för att på så vis inkludera erfarenheter, händelser och fenomen som ännu inte är kända för akademiska feminister.
{"title":"En skev figuration","authors":"Desirée Ljungcrantz","doi":"10.34041/ln.v26.765","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/ln.v26.765","url":null,"abstract":"\u0000 \u0000 \u0000Artikeln utforskar och beskriver poetiskt akademisk skrivande. Utforskandet sker med hjälp av feministiska figurationer – särskilt den av skrubbsåret kopplat till hiv – som flätar samman empiri, teorier, normkritiska analyser och levda erfarenheter. Trots att det finns överlappningar mellan det poetiska akademiska skrivandet och akademiskt kreativt skrivande innebär det poetiska akademiska skrivandet att ta kreativiteten ett ytterligare steg. Poetiskt akademiskt skrivande bygger på rytm, associationer och metaforer som möjliggör flödesskrivande och skapar ett extra lager i den akademiska texten – både för skribenten och läsaren. Poetiskt akademiskt skrivande kan öppna ett utrymme för läsarens affekter, känslor och kroppsliga förnimmelser i relation till texten. Poetiskt akademiska texter kan också möjliggöra ett möte mellan texten och läsarens situerade kunskap, erfarenheter, kropp och känslor. Artikeln utforskar även skev som begrepp och möjligheten att göra de feministiska figurationerna skeva för att på så vis inkludera erfarenheter, händelser och fenomen som ännu inte är kända för akademiska feminister. \u0000 \u0000 \u0000","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"20 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-03-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"90102254","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Syftet med artikeln är att undersöka representationer av latinopojkar i ameri- kanska romaner, författade av amerikanska latinos. Särskild fokus läggs på hur gränserna för de maskuliniteter som idealiseras utmanas och hur pojkskap således skevas. Materialet består av de två romanerna Chulito och Aristotle and Dante dis- cover the secrets of the universe, som båda är författade av amerikanska latinos med amerikanska latinopojkar som protagonister. Med utgångspunkt i bland annat Sara Ahmeds queera fenomenologi studerar jag hur olika livslinjer reproduceras eller bryts, hur gränsdragningar mellan olika kategorier störs och skevas och hur olika mellanpositioner (inbetweenness) skapar skeva subjekt. Normer kring pojk- skap utmanas på en mängd olika sätt i romanerna och i artikeln läggs särskild fokus vid hur sexualitet utforskas och förhandlas i relation till maskulinitetsideal. I artikeln studeras även hur huvudkaraktärernas komma ut-processer framställs, samt vilka reaktioner de väcker bland övriga karaktärer. Slutligen analyseras representationer av föräldrarna och deras betydelse för pojkarnas självacceptans och omorientering och artikeln argumenterar för att föräldrarna bidrar till en normalisering som minskar eller upplöser pojkarnas upplevelse av att vara skeva.
{"title":"”Chulito struggled to not cross the pato line”","authors":"Fanny Pérez Aronsson","doi":"10.34041/ln.v26.764","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/ln.v26.764","url":null,"abstract":"\u0000 \u0000 \u0000Syftet med artikeln är att undersöka representationer av latinopojkar i ameri- kanska romaner, författade av amerikanska latinos. Särskild fokus läggs på hur gränserna för de maskuliniteter som idealiseras utmanas och hur pojkskap således skevas. Materialet består av de två romanerna Chulito och Aristotle and Dante dis- cover the secrets of the universe, som båda är författade av amerikanska latinos med amerikanska latinopojkar som protagonister. Med utgångspunkt i bland annat Sara Ahmeds queera fenomenologi studerar jag hur olika livslinjer reproduceras eller bryts, hur gränsdragningar mellan olika kategorier störs och skevas och hur olika mellanpositioner (inbetweenness) skapar skeva subjekt. Normer kring pojk- skap utmanas på en mängd olika sätt i romanerna och i artikeln läggs särskild fokus vid hur sexualitet utforskas och förhandlas i relation till maskulinitetsideal. I artikeln studeras även hur huvudkaraktärernas komma ut-processer framställs, samt vilka reaktioner de väcker bland övriga karaktärer. Slutligen analyseras representationer av föräldrarna och deras betydelse för pojkarnas självacceptans och omorientering och artikeln argumenterar för att föräldrarna bidrar till en normalisering som minskar eller upplöser pojkarnas upplevelse av att vara skeva. \u0000 \u0000 \u0000","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"102 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-03-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"88978590","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}