{"title":"Time, Queerness and Global Politics","authors":"Emil Edenborg","doi":"10.34041/ln.v26.769","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/ln.v26.769","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"29 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-03-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"85546028","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Ambitiös avhandling om erotiska möten mellan människa och väsen","authors":"Ann-Sofie Lönngren","doi":"10.34041/ln.v26.771","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/ln.v26.771","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"50 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-03-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"89263999","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I den här artikeln diskuteras kroppens och det sinnligas betydelse för kunskaps- produktion inom ramenför kritiska ras- och vithetsstudier. Artikeln erbjuder en skev och dekolonial metod som lyfter fram tre sinnliga tematiker: känseln, det haptiska och doften. Kritiska ras- och vithetsstudier, precis som de flesta andra vetenskapliga discipliner, har ofta utgått från blicken som en teoretisk lins: ”den andra” skapas via observationer, synliggörandet av vithet utgör en viktig dimension i ”märkandet” av den osynliga vitheten. Medan den kroppslösa blicken privile- gierats som en rationell vetenskaplig apparat, så har lukt och känsel underkänts och kategoriserats som de mest fysiska och kroppsnära sinnena. Andra sinnen än just blicken har därmed inte alltid betraktats som tillförlitliga källor till kunskap. För att belysa hur mänskliga hierarkier och skillnader skapas behövs dock andra sinnliga metoder än blickens. Mitt bidrag till att skeva kritiska ras- och vithets- studier består i att betona kroppen och det sinnligas centralitet i produktionen av kunskap. Artikeln består av en epistemologisk diskussion med utgångspunkti frågan vilka sinnen som räknas som kunskapsbärande samt ett förslag på en metod där sinnen andra än blicken ges vetenskapligt värde. För att förtydliga hur det sinnliga samarbetar för att skapa mänskliga hierarkier ger jag två empiriska exempel från min forskning: ryska kvinnors modepraktiker samt ljud och rörelser som sensorisk orientalism inom rysk opera och balett. De två olika empiriska exemplen delar en teoretisk tematik: hur idéer om det ”o/civiliserade” och ”barbariska” skapar gränser för det mänskliga och hur detta manifesteras via det sinnliga. I artikeln beskriver jag hur jag rent praktiskt hanterat och använt den skeva och sensoriska metodologin.
{"title":"”Känn på det här”","authors":"Marianne Lönn","doi":"10.34041/ln.v26.767","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/ln.v26.767","url":null,"abstract":"\u0000 \u0000 \u0000I den här artikeln diskuteras kroppens och det sinnligas betydelse för kunskaps- produktion inom ramenför kritiska ras- och vithetsstudier. Artikeln erbjuder en skev och dekolonial metod som lyfter fram tre sinnliga tematiker: känseln, det haptiska och doften. Kritiska ras- och vithetsstudier, precis som de flesta andra vetenskapliga discipliner, har ofta utgått från blicken som en teoretisk lins: ”den andra” skapas via observationer, synliggörandet av vithet utgör en viktig dimension i ”märkandet” av den osynliga vitheten. Medan den kroppslösa blicken privile- gierats som en rationell vetenskaplig apparat, så har lukt och känsel underkänts och kategoriserats som de mest fysiska och kroppsnära sinnena. Andra sinnen än just blicken har därmed inte alltid betraktats som tillförlitliga källor till kunskap. För att belysa hur mänskliga hierarkier och skillnader skapas behövs dock andra sinnliga metoder än blickens. Mitt bidrag till att skeva kritiska ras- och vithets- studier består i att betona kroppen och det sinnligas centralitet i produktionen \u0000av kunskap. Artikeln består av en epistemologisk diskussion med utgångspunkti frågan vilka sinnen som räknas som kunskapsbärande samt ett förslag på en metod där sinnen andra än blicken ges vetenskapligt värde. För att förtydliga hur det sinnliga samarbetar för att skapa mänskliga hierarkier ger jag två empiriska exempel från min forskning: ryska kvinnors modepraktiker samt ljud och rörelser som sensorisk orientalism inom rysk opera och balett. De två olika empiriska exemplen delar en teoretisk tematik: hur idéer om det ”o/civiliserade” och \u0000”barbariska” skapar gränser för det mänskliga och hur detta manifesteras via det sinnliga. I artikeln beskriver jag hur jag rent praktiskt hanterat och använt den skeva och sensoriska metodologin. \u0000 \u0000 \u0000","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"36 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-03-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"85330294","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I denna artikel prövas en läsning av Viktor Rydbergs Singoalla ur ett skevperspektiv. Fokus sätts på barnkonstruktionen i texten. Singoalla presenteras som en hybrid- roman med skräckromantiska inslag, vilket påverkar hur karaktären Sorgbarn, sonen till huvudprotagonisterna Singoalla och Erland, konstrueras. Genom att det skräckromantiska lyfts fram diskuteras Sorgbarn som en skev gestalt som avviker från den idealistiska norm utifrån vilken barnframställningen i Rydbergs litterära produktion annars konstrueras. Med Sorgbarns skevhet avses att han, till skillnad från de idealiserade barngestalterna i Rydbergs övriga författarskap, förmedlar och genererar begär som inte låter sig harmoniskt integreras i hand- lingen. Gossens skevhet diskuteras i relation till det kusliga, det monstruösa och queera begär. Sorgbarns blotta närvaro i sin far Erlands slott leder till ett förfall av Erlands psyke, vilket i denna artikel diskuteras genom Freuds husmetafor. Romanen läses som en text som handlar om att förlora kontrollen över begär, förmedlade och genererade genom pojkkroppen.
{"title":"När begäret går överstyr:","authors":"Dominik Dziedzic","doi":"10.34041/ln.v26.766","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/ln.v26.766","url":null,"abstract":"\u0000 \u0000 \u0000I denna artikel prövas en läsning av Viktor Rydbergs Singoalla ur ett skevperspektiv. Fokus sätts på barnkonstruktionen i texten. Singoalla presenteras som en hybrid- roman med skräckromantiska inslag, vilket påverkar hur karaktären Sorgbarn, sonen till huvudprotagonisterna Singoalla och Erland, konstrueras. Genom att det skräckromantiska lyfts fram diskuteras Sorgbarn som en skev gestalt som avviker från den idealistiska norm utifrån vilken barnframställningen i Rydbergs litterära produktion annars konstrueras. Med Sorgbarns skevhet avses att han, \u0000till skillnad från de idealiserade barngestalterna i Rydbergs övriga författarskap, förmedlar och genererar begär som inte låter sig harmoniskt integreras i hand- lingen. Gossens skevhet diskuteras i relation till det kusliga, det monstruösa och queera begär. Sorgbarns blotta närvaro i sin far Erlands slott leder till ett förfall av Erlands psyke, vilket i denna artikel diskuteras genom Freuds husmetafor. Romanen läses som en text som handlar om att förlora kontrollen över begär, förmedlade och genererade genom pojkkroppen. \u0000 \u0000 \u0000","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"62 2 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-03-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"90944159","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Elisabeth Stubberub, Helga Eggebø, Norman Anderssen
Hva er det som trekkes frem som viktige hendelser når skeive skal fortelle om sine liv i Norge på 2010-tallet? I denne artikkelen analyserer vi frem fellesnevne- re på tvers av kvalitative intervjuer med 99 skeive personer med ulik bakgrunn og livssituasjon. Til tross for de mange ulikhetene mellom deltakerne var det noen overordnede tema som gikk igjen og fremstod som betydningsfulle på tvers av generasjoner og livssituasjoner: 1) Erfaringer med å føle seg annerledes, 2) nega- tive møter, 3) utforsking av identitet knytta til seksualitet og kjønn, 4) å komme ut som skeiv, 5) å komme inn i skeive fellesskap og 6) refleksjon rundt slektskap og familie. Disse viktige hendelsene kan være enkelthendelser i tid, samtidig som erfaringene repeteres gjennom livet både som hendelser og ved å fortelles frem som del av en skeiv livshistorie. På denne måten får hendelsene betydning ut over tiden og stedet de fant sted, og inngår i en situert skeiv selvfremstilling. Vi forstår de seks temaene som skeive metanarrativ som fremstår relevante når skeive skal fortelle om seg selv og sitt liv. I artikkelen bretter vi ut disse metanarrativene og noe av variasjonen i konkrete erfaringer som finnes i datamaterialet. Vi argumen- terer for at disse viktige hendelsene kan forstås som et tidsbilde som sier oss noe om hvordan vi gjør oss forståelige for hverandre som skeive på 2010-tallet.
{"title":"Skeive liv:","authors":"Elisabeth Stubberub, Helga Eggebø, Norman Anderssen","doi":"10.34041/ln.v26.763","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/ln.v26.763","url":null,"abstract":"\u0000 \u0000 \u0000Hva er det som trekkes frem som viktige hendelser når skeive skal fortelle om sine liv i Norge på 2010-tallet? I denne artikkelen analyserer vi frem fellesnevne- re på tvers av kvalitative intervjuer med 99 skeive personer med ulik bakgrunn og livssituasjon. Til tross for de mange ulikhetene mellom deltakerne var det noen overordnede tema som gikk igjen og fremstod som betydningsfulle på tvers av generasjoner og livssituasjoner: 1) Erfaringer med å føle seg annerledes, 2) nega- tive møter, 3) utforsking av identitet knytta til seksualitet og kjønn, 4) å komme ut som skeiv, 5) å komme inn i skeive fellesskap og 6) refleksjon rundt slektskap og familie. Disse viktige hendelsene kan være enkelthendelser i tid, samtidig som erfaringene repeteres gjennom livet både som hendelser og ved å fortelles frem som del av en skeiv livshistorie. På denne måten får hendelsene betydning ut over tiden og stedet de fant sted, og inngår i en situert skeiv selvfremstilling. Vi forstår de seks temaene som skeive metanarrativ som fremstår relevante når skeive skal fortelle om seg selv og sitt liv. I artikkelen bretter vi ut disse metanarrativene og noe av variasjonen i konkrete erfaringer som finnes i datamaterialet. Vi argumen- terer for at disse viktige hendelsene kan forstås som et tidsbilde som sier oss noe om hvordan vi gjør oss forståelige for hverandre som skeive på 2010-tallet. \u0000 \u0000 \u0000","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"3 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-03-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"79007779","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Denna artikel är en undersökning av processen när skådespelaren Gustaf Fredrikson (1832–1921), populärt kallad Frippe, blev homosexuell. På 1880-talet blev han informellt outad i brev och ett decennium senare offentligt, genom teck- ningar och texter i satiriska tidskrifter. I artikeln används motsatsparet manligt och omanligt i kombination med begreppet skev som teoretiska verktyg. Denna artikel undersöker övergången från en position där en man som har en skev sexu- alitet betraktas som omanlig, till en position där han definieras som homosexuell med feminina konnotationer. Jag hävdar att en universellt accepterad mall för hur homosexuella män skulle vara, som också var homofobisk, etablerades i Sverige under 1880-talet och första hälften av 1890-talet. Artikeln har flera syften: att skapa ny kunskap om förändringen av diskursen kring homosexualitet i Sverige i slutet av 1800-talet och att skapa ny kunskap om Gustaf Fredrikson som pionjär inom en växande homosexuell subkultur i det förra sekelskiftets Stockholm.
{"title":"Skev sexualitet runt sekelskiftet 1900: Hur skådespelaren Gustaf Fredriksson blev homosexuell","authors":"Hélène Ohlsson","doi":"10.34041/ln.v26.762","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/ln.v26.762","url":null,"abstract":"\u0000 \u0000 \u0000Denna artikel är en undersökning av processen när skådespelaren Gustaf Fredrikson (1832–1921), populärt kallad Frippe, blev homosexuell. På 1880-talet blev han informellt outad i brev och ett decennium senare offentligt, genom teck- ningar och texter i satiriska tidskrifter. I artikeln används motsatsparet manligt och omanligt i kombination med begreppet skev som teoretiska verktyg. Denna artikel undersöker övergången från en position där en man som har en skev sexu- alitet betraktas som omanlig, till en position där han definieras som homosexuell med feminina konnotationer. Jag hävdar att en universellt accepterad mall för hur homosexuella män skulle vara, som också var homofobisk, etablerades i Sverige under 1880-talet och första hälften av 1890-talet. Artikeln har flera syften: att skapa ny kunskap om förändringen av diskursen kring homosexualitet i Sverige i slutet av 1800-talet och att skapa ny kunskap om Gustaf Fredrikson som pionjär inom en växande homosexuell subkultur i det förra sekelskiftets Stockholm. \u0000 \u0000 \u0000","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"30 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-03-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"90685927","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
In this essay, I explore examples of what I call graphic trauma and the processof drawing as a form of working through the experience and event of sexual violence. I contend that comics and graphic narratives are a medium well-suited for rendering trauma, and the trauma of sexual violence in particular, as I show in an analysis of Una’s graphic narrative Becoming Unbecoming and Chanel Miller’s animated short film I Am With You. I argue that for both artists, drawing becomes a form of consciousness-raising, a collaborative feminist practice of memory work that attempts to create conditions – formal, therapeutic, and political – for women to say #MeToo and “we.” In my readings of Una’s and Miller’s draw-ing as working through sexual violence, I also demonstrate close verbal/visual description as a practice of care that keeps the testimony moving, drawing out the feminist practice of memory work in time and space and across modalities. A brief coda at the end of the essay offers an image of a hybrid figure from Miller’s graphic iconography and a concept and practice she calls “the third element.” I argue that this third element functions as a formal provocation for counter- modalities that change the story of sexual assault, creating a portal to resistance and healing.
{"title":"Graphic Trauma","authors":"L. Diedrich","doi":"10.34041/ln.v27.743","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/ln.v27.743","url":null,"abstract":"\u0000 \u0000 \u0000In this essay, I explore examples of what I call graphic trauma and the processof drawing as a form of working through the experience and event of sexual violence. I contend that comics and graphic narratives are a medium well-suited for rendering trauma, and the trauma of sexual violence in particular, as I show in an analysis of Una’s graphic narrative Becoming Unbecoming and Chanel Miller’s animated short film I Am With You. I argue that for both artists, drawing becomes a form of consciousness-raising, a collaborative feminist practice of memory \u0000work that attempts to create conditions – formal, therapeutic, and political – for women to say #MeToo and “we.” In my readings of Una’s and Miller’s draw-ing as working through sexual violence, I also demonstrate close verbal/visual description as a practice of care that keeps the testimony moving, drawing out the feminist practice of memory work in time and space and across modalities. A brief coda at the end of the essay offers an image of a hybrid figure from Miller’s graphic iconography and a concept and practice she calls “the third element.” I argue that this third element functions as a formal provocation for counter- modalities that change the story of sexual assault, creating a portal to resistance and healing. \u0000 \u0000 \u0000","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"46 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2021-11-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"86033176","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
KIMIKO DOES CANCER is a graphic memoir written by Kimiko Tobimatsu and illustrated by Keet Geniza. The book tells the story of Kimiko’s experience with breast cancer as a young, queer, mixed-race woman. Set in Toronto, Canada, Kimiko Does Cancer seeks to upend the traditional cancer narrative, confronting issues such as dating while in induced menopause, navigating work and treatment, and talking to well- meaning friends, health care professionals, and other cancer survivors. In the interview below, Lisa Folkmarson Käll talks with Kimiko and Keet about their three-year long collaboration on the project, their hopes for it, the importance of representation and the difficulties of dealing with vulnerability. Page references in the text are to Kimiko Tobimatsu and Keet Geniza’s Kimiko Does Cancer: A Graphic Memoir (Vancouver: Arsenal Pulp Press, 2020).
KIMIKO DOES CANCER是由KIMIKO toimatsu撰写，Keet Geniza绘制的图形回忆录。这本书讲述了Kimiko作为一名年轻、酷儿、混血女性患乳腺癌的经历。以加拿大多伦多为背景，Kimiko Does Cancer试图颠覆传统的癌症叙事，面对诸如在诱导绝经期约会，如何工作和治疗，以及与善意的朋友，医疗保健专业人员和其他癌症幸存者交谈等问题。在下面的采访中，Lisa Folkmarson Käll与Kimiko和Keet谈论了他们在这个项目上长达三年的合作，他们对这个项目的希望，代表的重要性以及处理脆弱性的困难。正文中的页面参考是Kimiko toimatsu和Keet Geniza的Kimiko Does Cancer: A Graphic Memoir(温哥华:Arsenal Pulp Press, 2020)。
{"title":"Kimiko Does Cancer","authors":"Lisa Folkmarson Käll, K. Tobimatsu, Keet Geniza","doi":"10.34041/ln.v27.745","DOIUrl":"https://doi.org/10.34041/ln.v27.745","url":null,"abstract":"\u0000 \u0000 \u0000KIMIKO DOES CANCER is a graphic memoir written by Kimiko Tobimatsu and illustrated by Keet Geniza. The book tells the story of Kimiko’s experience with breast cancer as a young, queer, mixed-race woman. Set in Toronto, Canada, Kimiko Does Cancer seeks to upend the traditional cancer narrative, confronting issues such as dating while in induced menopause, navigating work and treatment, and talking to well- meaning friends, health care professionals, and other cancer survivors. \u0000In the interview below, Lisa Folkmarson Käll talks with Kimiko and Keet about their three-year long collaboration on the project, their hopes for it, the importance of representation and the difficulties of dealing with vulnerability. \u0000Page references in the text are to Kimiko Tobimatsu and Keet Geniza’s Kimiko Does Cancer: A Graphic Memoir (Vancouver: Arsenal Pulp Press, 2020). \u0000 \u0000 \u0000","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"93 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2021-11-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"83465290","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
The affective climate often associated with HIV prevention and care practices is often dominated by negative emotions such as shame, fear and suspicion which arise because of HIV's historical stigma. This article explores the experiential consequences of this affective climate and the continued stigma associated with HIV, through a focus on the experience of shame anxiety which can be understood as the chronic anticipation of shame or shameful exposure. Exploring first-person narratives of gay men living with HIV, the article gives an account of how shame anxiety is central to understanding how stigma causes harm, especially in experiences of chronic illnesses such as HIV. Using a philosophical framework, through phenomenology, it will be demonstrated how shame anxiety manifests in bodily lived experience through the structure of the "horizon". The article will finish with reflections on how shame anxiety can act as a barrier to the effective delivery of health services for those with stigmatised chronic illnesses and, furthermore, why the experience of shame anxiety might be useful to consider when delivering health services.
{"title":"Shame, Stigma and HIV: Considering Affective Climates and the Phenomenology of Shame Anxiety.","authors":"Luna Dolezal","doi":"10.34041/ln.v27.741","DOIUrl":"10.34041/ln.v27.741","url":null,"abstract":"<p><p>The affective climate often associated with HIV prevention and care practices is often dominated by negative emotions such as shame, fear and suspicion which arise because of HIV's historical stigma. This article explores the experiential consequences of this affective climate and the continued stigma associated with HIV, through a focus on the experience of shame anxiety which can be understood as the chronic anticipation of shame or shameful exposure. Exploring first-person narratives of gay men living with HIV, the article gives an account of how shame anxiety is central to understanding how stigma causes harm, especially in experiences of chronic illnesses such as HIV. Using a philosophical framework, through phenomenology, it will be demonstrated how shame anxiety manifests in bodily lived experience through the structure of the \"horizon\". The article will finish with reflections on how shame anxiety can act as a barrier to the effective delivery of health services for those with stigmatised chronic illnesses and, furthermore, why the experience of shame anxiety might be useful to consider when delivering health services.</p>","PeriodicalId":33274,"journal":{"name":"Lambda Nordica","volume":"26 ","pages":"47-75"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2021-11-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7612896/pdf/","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"40401082","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"OA","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：