{"title":"I möte mellan lånade trådar och en ursprungsvarp","authors":"Pia Skott","doi":"10.15626/PFS26.01.07","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/PFS26.01.07","url":null,"abstract":"Ingen abstract till denna kommenterande text.","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2021-05-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42531717","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.
{"title":"Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola","authors":"Carl-Henrik Adolfsson, Jana Håkansson","doi":"10.15626/PFS26.01.02","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/PFS26.01.02","url":null,"abstract":"Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2021-05-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42873026","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Artikeln tar sin utgångspunkt i tre texter rörande skolförbättringssatsningen Samverkan för bästa skola (SBS) varav två kan betecknas som policytexter och den tredje är en myndighets hemsida rörande SBS. Policydiskurser är viktiga att undersöka i och med att de ramar in vad som är den politiska viljan kring ett givet fenomen. Genom policy konstrueras mening och identifieras problem i utbildning. Syftet med studien är att skriva fram ett tänkbart narrativ om SBS för att synliggöra och lyfta fram underliggande diskurser i retoriken kring SBS i de analyserade texterna. Analysen har guidats av både en narrativ och en diskursiv ansats. Ett styrningsperspektiv har anlagts i analysen med utgångspunkt i governance och governmentality. I analysen lyfts olika konkurrerande diskurser fram spänningen mellan samverkan och styrning, mellan decentralisering och kontroll. Studiens kunskapsbidrag är att den kritiskt granskar en av de största skolutvecklingssatsningar som gjorts i svensk skola och ett resonemang om de underliggande antaganden som identifierats i analysen förs. Att vara kritisk betyder inte att säga hur saker egentligen är, utan vad diskursanalyser av detta slag kan bidra med är att lyfta blicken från dessa under-liggande common sense-antaganden som genomsyrar offentliga texter och på så sätt öppna upp för alternativa tankesätt och handlingssätt.
{"title":"Styrning genom samverkan? – En textanalys av dominerande diskurser i en statlig skolförbättringssatsning","authors":"Malin Kronqvist Håård","doi":"10.15626/PFS26.01.03","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/PFS26.01.03","url":null,"abstract":"Artikeln tar sin utgångspunkt i tre texter rörande skolförbättringssatsningen Samverkan för bästa skola (SBS) varav två kan betecknas som policytexter och den tredje är en myndighets hemsida rörande SBS. Policydiskurser är viktiga att undersöka i och med att de ramar in vad som är den politiska viljan kring ett givet fenomen. Genom policy konstrueras mening och identifieras problem i utbildning. Syftet med studien är att skriva fram ett tänkbart narrativ om SBS för att synliggöra och lyfta fram underliggande diskurser i retoriken kring SBS i de analyserade texterna. Analysen har guidats av både en narrativ och en diskursiv ansats. Ett styrningsperspektiv har anlagts i analysen med utgångspunkt i governance och governmentality. I analysen lyfts olika konkurrerande diskurser fram spänningen mellan samverkan och styrning, mellan decentralisering och kontroll. Studiens kunskapsbidrag är att den kritiskt granskar en av de största skolutvecklingssatsningar som gjorts i svensk skola och ett resonemang om de underliggande antaganden som identifierats i analysen förs. Att vara kritisk betyder inte att säga hur saker egentligen är, utan vad diskursanalyser av detta slag kan bidra med är att lyfta blicken från dessa under-liggande common sense-antaganden som genomsyrar offentliga texter och på så sätt öppna upp för alternativa tankesätt och handlingssätt.\u0000 ","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2021-05-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42750820","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Styring og støtte i moderne governance – samverkan för bästa skola","authors":"Tine Sophie Prøitz","doi":"10.15626/PFS26.01.06","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/PFS26.01.06","url":null,"abstract":"Ingen abstract till denna kommenterande text.","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2021-05-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42425814","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Med grund i en nulägesanalys ger Skolverket i satsningen Samverkan för bästa skola (SBS) stöd till skolor för att bygga upp en förbättringskapacitet och stärka elevernas måluppnående. Syftet är att analysera Skolverkets formulär för nulägesanalyser i relation till förbättringskapacitet som funktionalistisk strukturering eller som en professionellt lärande gemenskapskultur. Det antagagande som ligger till grund för frågeställningen är att formulären karaktäriseras av en funktionalistisk strukturering av förbättringskapacitet som riskerar att osynliggöra skolledares och lärares agentskap, deras arbetsrelationer och aktioner i förbättringsarbetet. Frågeställningen är således: I vilken grad uppmärksammar formulären skolledares och lärares arbets-relationer och aktioner? Resultatet visar att antagagandet att formulären karaktäriseras av en funktionalistisk strukturering av förbättringskapacitet till stor del kan verifieras. Det riskerar således att osynliggöra skolledares och lärares agentskap och försvåra uppbyggandet av en förbättringskapacitet. Fortsatt forskning behöver komplettera resultaten från den här studien med studier av Skolverkets processtöd vid nulägesanalysen, liksom studier av lärosätenas insatser för SBS-skolorna.
{"title":"Förbättringskapacitet som funktionalistisk strukturering eller en professionellt lärande gemenskapskultur","authors":"U. Blossing","doi":"10.15626/PFS26.01.04","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/PFS26.01.04","url":null,"abstract":"Med grund i en nulägesanalys ger Skolverket i satsningen Samverkan för bästa skola (SBS) stöd till skolor för att bygga upp en förbättringskapacitet och stärka elevernas måluppnående. Syftet är att analysera Skolverkets formulär för nulägesanalyser i relation till förbättringskapacitet som funktionalistisk strukturering eller som en professionellt lärande gemenskapskultur. Det antagagande som ligger till grund för frågeställningen är att formulären karaktäriseras av en funktionalistisk strukturering av förbättringskapacitet som riskerar att osynliggöra skolledares och lärares agentskap, deras arbetsrelationer och aktioner i förbättringsarbetet. Frågeställningen är således: I vilken grad uppmärksammar formulären skolledares och lärares arbets-relationer och aktioner? Resultatet visar att antagagandet att formulären karaktäriseras av en funktionalistisk strukturering av förbättringskapacitet till stor del kan verifieras. Det riskerar således att osynliggöra skolledares och lärares agentskap och försvåra uppbyggandet av en förbättringskapacitet. Fortsatt forskning behöver komplettera resultaten från den här studien med studier av Skolverkets processtöd vid nulägesanalysen, liksom studier av lärosätenas insatser för SBS-skolorna.","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2021-05-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49521326","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Introduktionsartikel till temanummer om Samverkan för bästa skola.
主题为“最佳学校合作”的介绍性文章。
{"title":"Samverkan för bästa skola – skolförbättring som politiskt styrd nationell angelägenhet genom samverkan och forskarmedverkan","authors":"Jana Håkansson, Niclas Rönnström","doi":"10.15626/PFS26.01.01","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/PFS26.01.01","url":null,"abstract":"Introduktionsartikel till temanummer om Samverkan för bästa skola.","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2021-05-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"41929301","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Mats Lundgren, Eva-Lena Embretsen, Ulf Nytell, Stefan Weinholz
Samverkan för Bästa Skola (SBS) avser att erbjuda ett riktat stöd till svenska skolor som har svårt att förbättra verksamheten och att uppfylla läroplanens mål. Studiens syfte att beskriva och diskutera hur nulägesanalyser och åtgärdsplaner växer fram i iscensättningen av SBS på den lokala nivån. Masterplaner som SBS utgör ett exempel på den spänning som existerar mellan att implementera storskaliga insatser som är baserade på beslut-rationalitet medan att iscensätta dessa på lokal nivå baseras på handlings-rationalitet. Resultatet bygger på en kvalitativ explorativ fallstudie av en låg- och mellanstadieskola och tre högstadieskolor i en kommun. Det empiriska materialet utgörs av dokument som samlades in under 2018 och 2019. Studien visar att iscensättningen av SBS initierar kollektiva sensemakingprocesser, men skapar även osäkerhet trots processtöd från externa parter. Det ger nya insikter hur aktörerna tolkar och skapar mening (sensemaking), liksom hur masterplanen transformeras till operativa planer. De olika faserna i iscen-sättningsprocessen av SBS riskerar att löskopplas när en masterplan trans-formeras från beslutslogik till lokala handlingsplaner baserade på handlings-logik. Utifrån resultatet diskuteras om och hur studien kan erbjuda nya insikter för att iscensätta nationella masterplaner.
{"title":"Transformering av en masterplan till åtgärdsplaner i svenska skolor","authors":"Mats Lundgren, Eva-Lena Embretsen, Ulf Nytell, Stefan Weinholz","doi":"10.15626/PFS26.01.05","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/PFS26.01.05","url":null,"abstract":"Samverkan för Bästa Skola (SBS) avser att erbjuda ett riktat stöd till svenska skolor som har svårt att förbättra verksamheten och att uppfylla läroplanens mål. Studiens syfte att beskriva och diskutera hur nulägesanalyser och åtgärdsplaner växer fram i iscensättningen av SBS på den lokala nivån. Masterplaner som SBS utgör ett exempel på den spänning som existerar mellan att implementera storskaliga insatser som är baserade på beslut-rationalitet medan att iscensätta dessa på lokal nivå baseras på handlings-rationalitet. Resultatet bygger på en kvalitativ explorativ fallstudie av en låg- och mellanstadieskola och tre högstadieskolor i en kommun. Det empiriska materialet utgörs av dokument som samlades in under 2018 och 2019. Studien visar att iscensättningen av SBS initierar kollektiva sensemakingprocesser, men skapar även osäkerhet trots processtöd från externa parter. Det ger nya insikter hur aktörerna tolkar och skapar mening (sensemaking), liksom hur masterplanen transformeras till operativa planer. De olika faserna i iscen-sättningsprocessen av SBS riskerar att löskopplas när en masterplan trans-formeras från beslutslogik till lokala handlingsplaner baserade på handlings-logik. Utifrån resultatet diskuteras om och hur studien kan erbjuda nya insikter för att iscensätta nationella masterplaner.","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2021-05-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"41297540","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
M. Olsson, Elisabeth Lindgren Eneflo, Gunilla Lindqvist
Studiens syfte är att utveckla kunskap om hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan. En forskningscirkel har genomförts under två år med femton förskollärare i en kommun. Cirkeln tog sin utgångspunkt i deltagarnas frågor om undervisning utifrån deras erfarenheter av den vardagliga förskolepraktiken. I analysen framträder undervisning som delvis överlappande didaktiska aspekter, där spänningar framträder avseende innehåll, former, genomföranden och vem som kan initiera undervisning. Sammantaget framstår undervisning som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Dock tycks undervisning utebli när förskollärarna inte anser sig kunna genomföra sina intentioner på grund av bristfälliga förutsättningar. I forskningscirkelns samtal stärker förskollärarna sina röster och formulerar sig vid ett flertal tillfällen som att undervisning i förskolan är något annat, eller mer än undervisning i skolan. Resultatet kan förstås i termer av Billigs ideologiska dilemman, såsom mellan förskollärarnas uttryckta strävanden efter att skapa sig ett eget tolkningsutrymme för vad undervisning kan innebära i mötet med barnen på den lokala förskolan visavi förskollärarnas intentioner att realisera nationella och i förväg formulerade läroplansmål. Resultatet diskuteras utifrån Abbotts teorier om professionellas behörighetsområde samt förskollärares tilldelade, och tagna ansvar utifrån begreppen professionellt ansvar respektive redovisnings-
{"title":"Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse","authors":"M. Olsson, Elisabeth Lindgren Eneflo, Gunilla Lindqvist","doi":"10.15626/pfs25.04.02","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/pfs25.04.02","url":null,"abstract":"Studiens syfte är att utveckla kunskap om hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan. En forskningscirkel har genomförts under två år med femton förskollärare i en kommun. Cirkeln tog sin utgångspunkt i deltagarnas frågor om undervisning utifrån deras erfarenheter av den vardagliga förskolepraktiken. I analysen framträder undervisning som delvis överlappande didaktiska aspekter, där spänningar framträder avseende innehåll, former, genomföranden och vem som kan initiera undervisning. Sammantaget framstår undervisning som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Dock tycks undervisning utebli när förskollärarna inte anser sig kunna genomföra sina intentioner på grund av bristfälliga förutsättningar. I forskningscirkelns samtal stärker förskollärarna sina röster och formulerar sig vid ett flertal tillfällen som att undervisning i förskolan är något annat, eller mer än undervisning i skolan. Resultatet kan förstås i termer av Billigs ideologiska dilemman, såsom mellan förskollärarnas uttryckta strävanden efter att skapa sig ett eget tolkningsutrymme för vad undervisning kan innebära i mötet med barnen på den lokala förskolan visavi förskollärarnas intentioner att realisera nationella och i förväg formulerade läroplansmål. Resultatet diskuteras utifrån Abbotts teorier om professionellas behörighetsområde samt förskollärares tilldelade, och tagna ansvar utifrån begreppen professionellt ansvar respektive redovisnings-","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2020-12-16","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"47562778","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Praktiknära forskning i samverkan – hur ska det gå till?","authors":"K. Hermansson, Marie-Hélène Ahnborg","doi":"10.15626/pfs25.04.05","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/pfs25.04.05","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2020-12-16","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"47975107","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Syftet med den här artikeln är att belysa hur förespråkare för den språkdidaktiska metoden suggestopedi konstruerar 1) problemet med att vuxna med utomeuropeisk språkbakgrund inte lär sig tillräckligt snabbt samt 2) lösningen, det vill säga hur denna problematik kan och bör bemötas enligt involverade projektaktörer. Detta görs genom en kritisk diskursanalys av sex strategiskt utvalda texter som alla framhåller suggestopedi som en fruktbar metod och som alla knyter an till projekt finansierade av Europeiska socialfonden. Analysen genomförs i fem steg. I det första steget identifieras hur problemet med att de vuxna inte lär sig snabbt nog konstrueras av aktörer som är involverade i projekten och i det andra steget identifieras vilka lämpliga åtgärder som föreslås i syfte att adressera det uppfattade problemet. Steg tre packar upp det nätverk av praktiker i vilken Europeiska socialfonden är en central aktör. Därefter belyses motstridigheter och luckor som trädde fram via analysen liksom potentiella metodologiska problem. De slutsatser som går att dra handlar om att det finns kritiska aspekter att beakta både när det gäller hur de vuxna med utländsk bakgrund konstrueras och vad beträffar den tillämpade didaktiska metoden.
本文的目的是强调suggestopedi方法的支持者如何构建1）具有非欧洲语言背景的成年人学习不够快的问题和2）解决方案，即如何根据相关项目参与者来解决这个问题。这是通过对六个战略性选择的文本进行批判性话语分析来完成的，所有这些文本都强调suggestopedia是一种富有成效的方法，所有这些都与欧洲社会基金资助的项目有关。分析分五个阶段进行。第一步确定参与项目的参与者如何构建成年人学习不够快的问题，第二步确定为解决所感知的问题而提出的适当措施。第三步是打开欧洲社会基金会（European Social Fund）作为关键参与者的培训网络。然后强调分析中出现的冲突和差距以及潜在的方法问题。可以得出的结论是，在如何构建具有外国背景的成年人以及使用的教学方法方面，都有一些关键方面需要考虑。
{"title":"Suggestopedi som språkdidaktiskt verktyg i vuxenutbildning - en kritisk textanalys","authors":"Anita Norlund","doi":"10.15626/PFS25.0203.01","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/PFS25.0203.01","url":null,"abstract":"Syftet med den här artikeln är att belysa hur förespråkare för den språkdidaktiska metoden suggestopedi konstruerar 1) problemet med att vuxna med utomeuropeisk språkbakgrund inte lär sig tillräckligt snabbt samt 2) lösningen, det vill säga hur denna problematik kan och bör bemötas enligt involverade projektaktörer. Detta görs genom en kritisk diskursanalys av sex strategiskt utvalda texter som alla framhåller suggestopedi som en fruktbar metod och som alla knyter an till projekt finansierade av Europeiska socialfonden. Analysen genomförs i fem steg. I det första steget identifieras hur problemet med att de vuxna inte lär sig snabbt nog konstrueras av aktörer som är involverade i projekten och i det andra steget identifieras vilka lämpliga åtgärder som föreslås i syfte att adressera det uppfattade problemet. Steg tre packar upp det nätverk av praktiker i vilken Europeiska socialfonden är en central aktör. Därefter belyses motstridigheter och luckor som trädde fram via analysen liksom potentiella metodologiska problem. De slutsatser som går att dra handlar om att det finns kritiska aspekter att beakta både när det gäller hur de vuxna med utländsk bakgrund konstrueras och vad beträffar den tillämpade didaktiska metoden.","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2020-10-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"46356539","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：