{"title":"Rec. av Svensson, Anders: Nusvenska. En modern svensk språkhistoria i 121 ord. 1900-2020 (2020)","authors":"Olle Josephson","doi":"10.33063/diva-493082","DOIUrl":"https://doi.org/10.33063/diva-493082","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":436397,"journal":{"name":"Språk och stil","volume":"58 226 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"1900-01-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"125957073","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Rec. av Hakansson, David & Karlsson, Anna-Malin (red.): Varfor sprakvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. 292 s. Studentlitteratur. Lund 2017. ISBN 978-91-44-10890-2. 230–232
{"title":"Rec. av Håkansson, David & Karlsson, Anna-Malin (red.): Varför språkvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. 292 s. Studentlitteratur. Lund 2017. ISBN 978-91-44-10890-2. 230–232","authors":"Olle Josephson","doi":"10.33063/diva-376246","DOIUrl":"https://doi.org/10.33063/diva-376246","url":null,"abstract":"Rec. av Hakansson, David & Karlsson, Anna-Malin (red.): Varfor sprakvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. 292 s. Studentlitteratur. Lund 2017. ISBN 978-91-44-10890-2. 230–232","PeriodicalId":436397,"journal":{"name":"Språk och stil","volume":"161 4-5","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"1900-01-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"120930486","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Rec. av Loenheim, Lisa: Att tolka det sammansatta. Befastning och monster i forsta- och andrasprakstalares tolkning av sammansattningar. (Meijerbergs arkiv forsvensk ordforskning 43.) Diss. 274 s. Goteborgs universitet 2019. ISSN0348-7741, ISBN 978-91-87850-02-8.
Rec. of Loenheim, Lisa: Interpreting the compound.Befastning och monster i forsta- och andrasprakstalares tolkning av sammansattningar. (Meijerbergs arkiv forsvensk ordforskning 43.) Diss. 274 p. Goteborgs universitet 2019. ISSN0348-7741, ISBN 978-91-87850-02-8.
{"title":"Rec. av Loenheim, Lisa: Att tolka det sammansatta. Befästning och mönster i första- och andraspråkstalares tolkning av sammansättningar. (Meijerbergs arkiv försvensk ordforskning 43.) Diss. 274 s. Göteborgs universitet 2019. ISSN0348-7741, ISBN 978-91-87850-02-8.","authors":"Steffen Höder","doi":"10.33063/diva-399813","DOIUrl":"https://doi.org/10.33063/diva-399813","url":null,"abstract":"Rec. av Loenheim, Lisa: Att tolka det sammansatta. Befastning och monster i forsta- och andrasprakstalares tolkning av sammansattningar. (Meijerbergs arkiv forsvensk ordforskning 43.) Diss. 274 s. Goteborgs universitet 2019. ISSN0348-7741, ISBN 978-91-87850-02-8.","PeriodicalId":436397,"journal":{"name":"Språk och stil","volume":"110 S2 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"1900-01-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"125246634","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Att söka vård med text.: Egenremissen som genre","authors":"Ida Melander","doi":"10.33063/diva-472205","DOIUrl":"https://doi.org/10.33063/diva-472205","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":436397,"journal":{"name":"Språk och stil","volume":"117 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"1900-01-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"124006754","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
In Sweden, over the few past decades, a large amount of research has been conducted on new urban youth styles, here called suburban slang. More recently, some researchers have begun to focus on the way young individuals from multilingual suburbs speak in more formal situations, here called suburban Swedish – i.e. Swedish close to standard but with a suburban touch, due to, in particular, phonological features indexing suburb. Among the general public, these two ways of speaking are often lumped together under popular labels such as immigrant Swedish or Rinkeby Swedish. As a result, widespread negative attitudes towards the well-known suburban slang risk “rubbing off” on suburban Swedish. This may cause serious problems for the speakers, e.g. if this occurs in a job interview. This danger of negative evaluation was investigated in a folk-linguistic listener study on gatekeeper perceptions. Ten speech stimuli from young adult speakers (among which two samples each of suburban Swedish and suburban slang) were evaluated by 95 gatekeepers (employment officers, student counselors and teachers). A range of data types was analyzed: attitude scales, variety labeling, assessments of the speakers’ occupational level and linguistic background, as well as group discussion data. Results show, among other things, that suburban-sounding speech (slang as well as suburban Swedish) correlates highly with gatekeepers’ low ratings of the speakers’ occupational level. Moreover, the participating gatekeepers lack adequate terminology to differentiate between these two ways of speaking. This implies that sociolinguistic awareness raising should receive more critical attention within the educational sector, including the training for various professions in the public and private sector.
{"title":"Förortssvenska i grindvakters öron: Perceptioner av migrationsrelaterad språklig variation bortom inlärarspråk och förortsslang","authors":"Ellen Bijvoet","doi":"10.33063/DIVA-376238","DOIUrl":"https://doi.org/10.33063/DIVA-376238","url":null,"abstract":"In Sweden, over the few past decades, a large amount of research has been conducted on new urban youth styles, here called suburban slang. More recently, some researchers have begun to focus on the way young individuals from multilingual suburbs speak in more formal situations, here called suburban Swedish – i.e. Swedish close to standard but with a suburban touch, due to, in particular, phonological features indexing suburb. Among the general public, these two ways of speaking are often lumped together under popular labels such as immigrant Swedish or Rinkeby Swedish. As a result, widespread negative attitudes towards the well-known suburban slang risk “rubbing off” on suburban Swedish. This may cause serious problems for the speakers, e.g. if this occurs in a job interview.\u0000\u0000This danger of negative evaluation was investigated in a folk-linguistic listener study on gatekeeper perceptions. Ten speech stimuli from young adult speakers (among which two samples each of suburban Swedish and suburban slang) were evaluated by 95 gatekeepers (employment officers, student counselors and teachers). A range of data types was analyzed: attitude scales, variety labeling, assessments of the speakers’ occupational level and linguistic background, as well as group discussion data. Results show, among other things, that suburban-sounding speech (slang as well as suburban Swedish) correlates highly with gatekeepers’ low ratings of the speakers’ occupational level. Moreover, the participating gatekeepers lack adequate terminology to differentiate between these two ways of speaking. This implies that sociolinguistic awareness raising should receive more critical attention within the educational sector, including the training for various professions in the public and private sector.","PeriodicalId":436397,"journal":{"name":"Språk och stil","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"1900-01-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"129210617","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Legend och legendar : Reflektioner kring en lexikal konkurrens i svenskan","authors":"Olof Eriksson","doi":"10.33063/diva-399811","DOIUrl":"https://doi.org/10.33063/diva-399811","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":436397,"journal":{"name":"Språk och stil","volume":"499 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"1900-01-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"133249789","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Svenska det-konstruktioners betydelsepotential.: Om verbsemantik och modalitet i satser med icke-referentiellt det","authors":"Kajsa Thyberg","doi":"10.33063/diva-472204","DOIUrl":"https://doi.org/10.33063/diva-472204","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":436397,"journal":{"name":"Språk och stil","volume":"49 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"1900-01-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"133760346","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Rec. av Norrby, Catrin, Lindström, Jan, Nilsson, Jenny & Wide, Camilla: Interaktion och variation i pluricentriska språk. Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska. Slutrapport från ett forskningsprogram (2021)","authors":"Ulla Börestam","doi":"10.33063/diva-472271","DOIUrl":"https://doi.org/10.33063/diva-472271","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":436397,"journal":{"name":"Språk och stil","volume":"7 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"1900-01-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"132049836","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Talspråk, skriftspråk och grammatik: Om placeringen av adverbial i svenska","authors":"Adrian Sangfelt","doi":"10.33063/diva-492991","DOIUrl":"https://doi.org/10.33063/diva-492991","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":436397,"journal":{"name":"Språk och stil","volume":"44 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"1900-01-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"130334687","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Rec. av Bertils, Klara: Feber i interaktion: Kropp, kunskap och legitimitet i svenska primärvårdssamtal (2022)","authors":"Camilla Lindholm","doi":"10.33063/diva-493036","DOIUrl":"https://doi.org/10.33063/diva-493036","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":436397,"journal":{"name":"Språk och stil","volume":"50 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"1900-01-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"121550152","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}