{"title":"Recension av Frykman, Jonas & Orvar Löfgren (2022). Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet.","authors":"Helena Hörnfeldt","doi":"10.54807/kp.v32.10981","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v32.10981","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"39 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-02-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"123965438","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
The year 2020 was strange for Indigenous movements in Brazil. On-site gatherings were cancelled due to the outbreak of Covid-19. Indigenous movements, in connection with Indigenous media initiatives, aimed at occupying the screens instead. An abundance of live streams popped up on diverse social media platforms. During April 2020, online observations were carried out using an approach inspired by digital ethnography. This article offers a discussion about collecting research data within this changing context. The main aim is to reflect upon online observations as research practice and live streams as sources for scholarly investigation. Additionally, this paper discusses how to think about presence, place and temporality in the research context.
{"title":"Observing digital mobilizations in pandemic times","authors":"Camila Emboava Lopes","doi":"10.54807/kp.v31.2320","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.2320","url":null,"abstract":"The year 2020 was strange for Indigenous movements in Brazil. On-site gatherings were cancelled due to the outbreak of Covid-19. Indigenous movements, in connection with Indigenous media initiatives, aimed at occupying the screens instead. An abundance of live streams popped up on diverse social media platforms. During April 2020, online observations were carried out using an approach inspired by digital ethnography. This article offers a discussion about collecting research data within this changing context. The main aim is to reflect upon online observations as research practice and live streams as sources for scholarly investigation. Additionally, this paper discusses how to think about presence, place and temporality in the research context.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"40 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"121669492","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Sverige var ett av de första landen i världen att genomföra heltäckande arkivering av nationellt massmedieinnehåll. Resultatet är en unikt omfattande samling arkiverade ljud, som med varje dag växer exponentiellt. Trots detta är ljudarkivet en av de minst utnyttjade källorna i kulturhistorisk forskning. Mot denna bakgrund reflekterar följande artikel kring frågan: Vilka grundläggande problem innebär ljudarkivet som källa? Artikeln sammanfattar den internationella forskningsdebatten kring ljudarkiv och föreslår en problemtaxonomi för framtida ljudforskning. De problem som det inspelade ljudet innebär kan delas upp i enhetlighet med de tre aristoteliska kunskapskategorierna: techne, fronesis och episteme. Genom att sortera ljudarkivets mångfacetterade problem i dessa tre kategorier kan vi tydliggöra och särskilja olika hinder, samtidigt som vi kan studera deras inbördes relationer. Artikeln hoppas på så sätt utgöra ett underlag till en fortsatt interdisciplinär diskussion kring ämnet, och bidra till en reviderad status för arkiverat ljud.
{"title":"Ljudarkivet som källa","authors":"Jan Malmstedt","doi":"10.54807/kp.v31.2305","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.2305","url":null,"abstract":"Sverige var ett av de första landen i världen att genomföra heltäckande arkivering av nationellt massmedieinnehåll. Resultatet är en unikt omfattande samling arkiverade ljud, som med varje dag växer exponentiellt. Trots detta är ljudarkivet en av de minst utnyttjade källorna i kulturhistorisk forskning. Mot denna bakgrund reflekterar följande artikel kring frågan: Vilka grundläggande problem innebär ljudarkivet som källa? Artikeln sammanfattar den internationella forskningsdebatten kring ljudarkiv och föreslår en problemtaxonomi för framtida ljudforskning. De problem som det inspelade ljudet innebär kan delas upp i enhetlighet med de tre aristoteliska kunskapskategorierna: techne, fronesis och episteme. Genom att sortera ljudarkivets mångfacetterade problem i dessa tre kategorier kan vi tydliggöra och särskilja olika hinder, samtidigt som vi kan studera deras inbördes relationer. Artikeln hoppas på så sätt utgöra ett underlag till en fortsatt interdisciplinär diskussion kring ämnet, och bidra till en reviderad status för arkiverat ljud.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"198 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"123013295","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Motion between earth and outer space can be construed in different ways in different languages. The aim of this study is to identify all prepositional constructions used to describe motion from earth to space in English and Swedish and investigate how they contribute to different conceptualizations of earth, space, and the journey in between. It also aims to highlight some challenges of using corpora for cross linguistic research. The data was collected from Corpus of Contemporary American English and Korp and analyzed through the lenses of image-schema and construal. The study shows that there are many ways to construe this type of motion in both languages. Different parts of the journey can be put into focus, and earth and space can be construed in different ways, depending on the perspective of the speaker. The most common constructions in both languages focus on the goal and construe earth and/or space as containers.
{"title":"Going to space","authors":"Kajsa Törmä","doi":"10.54807/kp.v31.2293","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.2293","url":null,"abstract":"Motion between earth and outer space can be construed in different ways in different languages. The aim of this study is to identify all prepositional constructions used to describe motion from earth to space in English and Swedish and investigate how they contribute to different conceptualizations of earth, space, and the journey in between. It also aims to highlight some challenges of using corpora for cross linguistic research. The data was collected from Corpus of Contemporary American English and Korp and analyzed through the lenses of image-schema and construal. The study shows that there are many ways to construe this type of motion in both languages. Different parts of the journey can be put into focus, and earth and space can be construed in different ways, depending on the perspective of the speaker. The most common constructions in both languages focus on the goal and construe earth and/or space as containers.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"209 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"114002758","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Genom att likna den samtida historikerns arbete med läggandet av en mosaik diskuterar denna artikel uppkomsten av skilda historiska berättelser. Mosaikmetaforen utgår från en postmodern – särskilt konstruktivistisk – synvinkel. Artikeln lyfter fram tre betydelsefulla faktorer som leder till skillnader i historieskrivningen; växelspelet mellan historikerns studieobjekt (historisk verklighet), tillgängligt källmaterial och historikerns strävan att skapa mening. Sex delar urskiljs i mosaikmetaforen: (1) råvarorna, (2) mosaikplattorna, (3) fogmassan som håller samman plattorna och fyller ut utrymmena mellan dem, (4) ordnandet av plattornas förhållande och riktning, (5) större konstellationer som plattorna är organiserade i, och (6) mosaiken som helhet. De tre förstnämnda hjälper till att förklara processen att tolka källor genom skapandet av slutledningar och sammanhang. De tre sistnämnda utforskar associativt skapande resonemang, särprägel och kopplingen mellan dem som ger upphov till skilda historiska berättelser.
{"title":"Historiography - A craft like the art of mosaic","authors":"Tabea Hochstrasser","doi":"10.54807/kp.v31.2476","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.2476","url":null,"abstract":"Genom att likna den samtida historikerns arbete med läggandet av en mosaik diskuterar denna artikel uppkomsten av skilda historiska berättelser. Mosaikmetaforen utgår från en postmodern – särskilt konstruktivistisk – synvinkel. Artikeln lyfter fram tre betydelsefulla faktorer som leder till skillnader i historieskrivningen; växelspelet mellan historikerns studieobjekt (historisk verklighet), tillgängligt källmaterial och historikerns strävan att skapa mening. Sex delar urskiljs i mosaikmetaforen: (1) råvarorna, (2) mosaikplattorna, (3) fogmassan som håller samman plattorna och fyller ut utrymmena mellan dem, (4) ordnandet av plattornas förhållande och riktning, (5) större konstellationer som plattorna är organiserade i, och (6) mosaiken som helhet. De tre förstnämnda hjälper till att förklara processen att tolka källor genom skapandet av slutledningar och sammanhang. De tre sistnämnda utforskar associativt skapande resonemang, särprägel och kopplingen mellan dem som ger upphov till skilda historiska berättelser.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"125892432","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
The sagas of Icelanders contain a great wealth of personal names both of historical and fictional nature. Personal names function both as identifiers for individuals but also evoke associations that supersede the name’s lexical or identifying meaning, for example, cultural or social associations such as age, ethnicity, and ideology. This article examines personal names as a source within a source and appraises the use of literary and socio-onomastics in the context of the Íslendingasögur using the example of the elusive difference between “Icelanders” and “Norwegians” in the sagas. The onomastic analysis is based on seven shorter tales and explores the differences in personal names in Icelandic and Norwegian individuals. Based on the onomastic data gathered, this article concludes that there are certain regional differences in name-giving visible in the sagas and that saga authors either had authentic onomastic material at hand or tried to emulate realistic personal names.
{"title":"A source within a source?","authors":"Solveig Bollig","doi":"10.54807/kp.v31.2302","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.2302","url":null,"abstract":"The sagas of Icelanders contain a great wealth of personal names both of historical and fictional nature. Personal names function both as identifiers for individuals but also evoke associations that supersede the name’s lexical or identifying meaning, for example, cultural or social associations such as age, ethnicity, and ideology. This article examines personal names as a source within a source and appraises the use of literary and socio-onomastics in the context of the Íslendingasögur using the example of the elusive difference between “Icelanders” and “Norwegians” in the sagas. The onomastic analysis is based on seven shorter tales and explores the differences in personal names in Icelandic and Norwegian individuals. Based on the onomastic data gathered, this article concludes that there are certain regional differences in name-giving visible in the sagas and that saga authors either had authentic onomastic material at hand or tried to emulate realistic personal names.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"129515498","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
This article problematizes humane research approaches in sensitive research. I explore methodological possibilities and ethical challenges when approaching sensitive sources with compassion and consideration, and creating safe spaces in the context of my ethnological research process. My sources, referred to as sensitive, are human sources, and the article is based on fieldnotes collected during my doctorate, where I used qualitative ethnographic methods consisting mainly of semi-structured in depth interviews. Analysing my fieldnotes, I explore possibilities and challenges of employing humane approaches in research with sensitive sources, in relation to the concepts of research ethics and researcher ethics. Humane approaches can work as tools to access intimate information and to navigate sensitive situations considerately. However, such interaction can also open up for certain risks, which are ethically significant for both the quality of the research and the wellbeing of the study participants.
{"title":"Sensitive sources","authors":"Elin Wallner","doi":"10.54807/kp.v31.2254","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.2254","url":null,"abstract":"This article problematizes humane research approaches in sensitive research. I explore methodological possibilities and ethical challenges when approaching sensitive sources with compassion and consideration, and creating safe spaces in the context of my ethnological research process. My sources, referred to as sensitive, are human sources, and the article is based on fieldnotes collected during my doctorate, where I used qualitative ethnographic methods consisting mainly of semi-structured in depth interviews. Analysing my fieldnotes, I explore possibilities and challenges of employing humane approaches in research with sensitive sources, in relation to the concepts of research ethics and researcher ethics. Humane approaches can work as tools to access intimate information and to navigate sensitive situations considerately. However, such interaction can also open up for certain risks, which are ethically significant for both the quality of the research and the wellbeing of the study participants.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"36 12 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"116288850","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I denna artikel reflekterar jag över materialinsamlingen i mitt avhandlingsarbete som en process av letande och samlande med utgångspunkt i Gilles Deleuzes och Félix Guattaris definition av rhizomatiskt tänkande. I texten diskuterar jag några av de utmaningar som det innebär att utgå ifrån ett litterärt motiv som gemensam nämnare i mitt material, till skillnad från urvalskriterier som är lättare att identifiera och katalogisera, exempelvis genre, tidsepok, författarskap och så vidare. Jag lyfter även de utmaningar och möjligheter som det innebär att arbeta med såväl skönlitterära genrer och forskningsfält som för tillfället fortfarande är i blivande och som expanderar och utvecklas i hög hastighet, exempelvis klimatfiktion och forskningen om klimatfiktion. Avslutningsvis diskuterar jag även avgränsningar av materialet och dess orsaker och konsekvenser för projektet.
{"title":"Källvatten och kartläggningar","authors":"Malin Niklasson","doi":"10.54807/kp.v31.2323","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.2323","url":null,"abstract":"I denna artikel reflekterar jag över materialinsamlingen i mitt avhandlingsarbete som en process av letande och samlande med utgångspunkt i Gilles Deleuzes och Félix Guattaris definition av rhizomatiskt tänkande. I texten diskuterar jag några av de utmaningar som det innebär att utgå ifrån ett litterärt motiv som gemensam nämnare i mitt material, till skillnad från urvalskriterier som är lättare att identifiera och katalogisera, exempelvis genre, tidsepok, författarskap och så vidare. Jag lyfter även de utmaningar och möjligheter som det innebär att arbeta med såväl skönlitterära genrer och forskningsfält som för tillfället fortfarande är i blivande och som expanderar och utvecklas i hög hastighet, exempelvis klimatfiktion och forskningen om klimatfiktion. Avslutningsvis diskuterar jag även avgränsningar av materialet och dess orsaker och konsekvenser för projektet.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"22 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"129580590","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Setting store by sources","authors":"Virginia Langum, Kristina Sehlin Macneil","doi":"10.54807/kp.v31.7708","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.7708","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"24 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-23","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"125296975","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Artikelns syfte är att undersöka hur en akut kris, i det här fallet skogsbränderna sommaren 2018, förstås mot bakgrund av en bredare social och politisk kontext, nämligen den kroniska kris som en periferialisering av landsbygden utgör. Här studeras en sådan periferialisering framförallt genom hur den tar sig i uttryck i människors berättelser om och erfarenheter från skogsbränderna sommaren 2018. Artikeln grundar sig på intervjuer med räddningspersonal, frivilliga och evakuerade från några av de byar som hotades av skogsbränderna. I dessa intervjuer ryms både motstånd och försvar: ett motstånd mot, och ett ifrågasättande av, landsbygders ojämlika förutsättningar till krishantering och samtidigt ett försvar av den egna bygden och de politiska förutsättningar som råder där.
{"title":"Landsbygder i brand","authors":"Linda Kvarnlöf","doi":"10.54807/kp.v31.4291","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.4291","url":null,"abstract":"Artikelns syfte är att undersöka hur en akut kris, i det här fallet skogsbränderna sommaren 2018, förstås mot bakgrund av en bredare social och politisk kontext, nämligen den kroniska kris som en periferialisering av landsbygden utgör. Här studeras en sådan periferialisering framförallt genom hur den tar sig i uttryck i människors berättelser om och erfarenheter från skogsbränderna sommaren 2018. Artikeln grundar sig på intervjuer med räddningspersonal, frivilliga och evakuerade från några av de byar som hotades av skogsbränderna. I dessa intervjuer ryms både motstånd och försvar: ett motstånd mot, och ett ifrågasättande av, landsbygders ojämlika förutsättningar till krishantering och samtidigt ett försvar av den egna bygden och de politiska förutsättningar som råder där.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"105 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"127155485","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：