{"title":"Barbro Klein: I tosaforornas värld. Gustav berättar","authors":"Alf Arvidsson","doi":"10.54807/kp.v31.2242","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.2242","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"164 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-04-28","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"133290262","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Hur kan kulturaktiviteter komplettera den vanliga vården när det gäller att förbättra människors hälsa? En uppföljande studie av en försöksverksamhet, ”Rehabilitering med kultur”, i Stockholm betonar att kulturaktiviteter kan komplettera, men inte ersätta, sjukvård och rehabilitering. Grundläggande är att olika kunskapsparadigm – studier av mätbara effekter samt kvalitativa studier av de omätbara ges utrymme sida vid sida. I den kvalitativa studien diskuteras mötet mellan två perspektiv. Det ena är performansorienterat och innebär att uppmärksamma människors framträdanden. Det andra perspektivet gäller vad vi menar med hälsa. Förståelsen av hälsa utgår från ett begrepp som tar fasta på människors handlingsförmåga och välbefinnande som det mest användbara i sammanhanget. I artikeln presenteras en performansorienterad modell, som kan tillämpas för att synliggöra hur människor kan mobilisera och ta vara på sina egna resurser.
{"title":"Kulturaktiviteter, performans och hälsa","authors":"Georg Drakos","doi":"10.54807/kp.v31.1615","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.1615","url":null,"abstract":"Hur kan kulturaktiviteter komplettera den vanliga vården när det gäller att förbättra människors hälsa? En uppföljande studie av en försöksverksamhet, ”Rehabilitering med kultur”, i Stockholm betonar att kulturaktiviteter kan komplettera, men inte ersätta, sjukvård och rehabilitering. Grundläggande är att olika kunskapsparadigm – studier av mätbara effekter samt kvalitativa studier av de omätbara ges utrymme sida vid sida. I den kvalitativa studien diskuteras mötet mellan två perspektiv. Det ena är performansorienterat och innebär att uppmärksamma människors framträdanden. Det andra perspektivet gäller vad vi menar med hälsa. Förståelsen av hälsa utgår från ett begrepp som tar fasta på människors handlingsförmåga och välbefinnande som det mest användbara i sammanhanget. I artikeln presenteras en performansorienterad modell, som kan tillämpas för att synliggöra hur människor kan mobilisera och ta vara på sina egna resurser.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"81 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-03-14","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"133693621","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Established ideas about state responsibility and state violence are placed in a new light in times characterized as states of emergency. The following conversation addresses the role of the state in the safeguarding of public health, taking its departure in media debates and political debates about state responsibility in two countries that have been criticized for not taking strong enough measures to protect the very futuriority of the nation in times of a pandemic Sweden and Nicaragua. Both countries have been castigated for avoiding total lockdown and for having taken a passive approach to what Wendy Brown has called “the political management of the virus” (Brown 2020). At the same time, the rhetoric used to describe their respective strategies has differed vastly in dialogue we explore notions about governance, biopolitics and necropolitics as they are articulated and negotiated in national contexts that claim the label social democracies. One of the points of departure is that while the response to Covid-19 is often described in war metaphors, and hence as a state of emergency, the unjust and unequal distribution of life and death is by no means exceptional.
{"title":"A conversation about the state in pandemic times","authors":"Linda Berg, Erika Alm","doi":"10.54807/kp.v30.1507","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v30.1507","url":null,"abstract":"Established ideas about state responsibility and state violence are placed in a new light in times characterized as states of emergency. The following conversation addresses the role of the state in the safeguarding of public health, taking its departure in media debates and political debates about state responsibility in two countries that have been criticized for not taking strong enough measures to protect the very futuriority of the nation in times of a pandemic Sweden and Nicaragua. Both countries have been castigated for avoiding total lockdown and for having taken a passive approach to what Wendy Brown has called “the political management of the virus” (Brown 2020). At the same time, the rhetoric used to describe their respective strategies has differed vastly in dialogue we explore notions about governance, biopolitics and necropolitics as they are articulated and negotiated in national contexts that claim the label social democracies. One of the points of departure is that while the response to Covid-19 is often described in war metaphors, and hence as a state of emergency, the unjust and unequal distribution of life and death is by no means exceptional.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"8 7 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-02-17","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"116765979","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I och med att hästen tar allt större plats i det peri-urbana landskapet sker det en omstrukturering av både det sociala och det fysiska landskapet. Denna ”hästifiering” omfattar ofta en typ av livsstilsmigration, där den peri-urbana landsbygdens nya invånare och inpendlare (hästägarna) omvandlar miljön. Hästarnas ökade närvaro påverkar nämligen både det privata och det offentliga rummet. Med stöd i över 30 intervjuer konstaterar studien att denna omstrukturering av det peri-urbana landskapet skapar konflikter mellan ”nya” (livsstilsmigranter, hästägare) och de ”gamla” som bott där sedan tidigare (jordbrukare och markägare), vilket kan tolkas som motsättningar mellan grupper med olika ideologier och värderingar där rurala förhållningssätt utmanas av en urban norm. En central aspekt av dessa ”kulturkrockar” är att en urban norm om landskapet som yta för konsumtion och rekreation ofta står i motsatsställning till rurala värderingar och praktiker där landskapet i högre grad utgör en källa till försörjning.
{"title":"Hästen i det peri-urbana landskapet - vems tolkningsföreträde råder?","authors":"Madeleine Bonow","doi":"10.54807/kp.v30.1588","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v30.1588","url":null,"abstract":"I och med att hästen tar allt större plats i det peri-urbana landskapet sker det en omstrukturering av både det sociala och det fysiska landskapet. Denna ”hästifiering” omfattar ofta en typ av livsstilsmigration, där den peri-urbana landsbygdens nya invånare och inpendlare (hästägarna) omvandlar miljön. Hästarnas ökade närvaro påverkar nämligen både det privata och det offentliga rummet. Med stöd i över 30 intervjuer konstaterar studien att denna omstrukturering av det peri-urbana landskapet skapar konflikter mellan ”nya” (livsstilsmigranter, hästägare) och de ”gamla” som bott där sedan tidigare (jordbrukare och markägare), vilket kan tolkas som motsättningar mellan grupper med olika ideologier och värderingar där rurala förhållningssätt utmanas av en urban norm. En central aspekt av dessa ”kulturkrockar” är att en urban norm om landskapet som yta för konsumtion och rekreation ofta står i motsatsställning till rurala värderingar och praktiker där landskapet i högre grad utgör en källa till försörjning.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"18 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-02-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"124761917","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Blicken som riktas mot landsbygden kommer ofta från staden. Det som då blir synligt reproduceras som giltig kunskap och representeras i medierna. Publiken är inte sällan också föreställd som urban. I det här temanumret vill vi lokalisera den norm som etablerar sanningar om landsbygden. Sanningar som sedan måste hanteras av dem som bebor Sveriges landsbygder. Vilka konsekvenser får det att betrakta landsbygden som antingen en belastning eller enbart ett rum för fritid och avkoppling? Vad händer med de erfarenheter som är vardag för dem som bor där? Vilka handlingsutrymmen görs tillgängliga och vilka stängs? Kan landsbygden få finnas för sin egen skull?
{"title":"Introduktion - den urbana normen","authors":"Maria Vallström, Lotta Svensson","doi":"10.54807/kp.v30.1753","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v30.1753","url":null,"abstract":"Blicken som riktas mot landsbygden kommer ofta från staden. Det som då blir synligt reproduceras som giltig kunskap och representeras i medierna. Publiken är inte sällan också föreställd som urban. I det här temanumret vill vi lokalisera den norm som etablerar sanningar om landsbygden. Sanningar som sedan måste hanteras av dem som bebor Sveriges landsbygder. Vilka konsekvenser får det att betrakta landsbygden som antingen en belastning eller enbart ett rum för fritid och avkoppling? Vad händer med de erfarenheter som är vardag för dem som bor där? Vilka handlingsutrymmen görs tillgängliga och vilka stängs? Kan landsbygden få finnas för sin egen skull?","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"446 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-02-03","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"117181739","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Den här artikeln undersöker hur ungdomars utsikter till utbildning och arbete är inbäddade i rumsliga dominansförhållanden. Analysen tar sin utgångspunkt i Bourdieus teoretiska begrepp kapital och habitus och baseras på intervjuer med ungdomar boende på två olika platser och i olika delar av Sverige – Kalix och Botkyrka. På båda platser beskriver ungdomarna en dragningskraft till städer eller stadens centrala delar och ett symboliskt kapital i form av utbildningsinstitutioner och heterogena arbetsmarknader. Staden associeras också till ett förkroppsligat symboliskt kapital där ungdomar som söker sig till staden tillskrivs positiva personliga egenskaper. Analysen framhåller emellertid att ungdomar förhåller sig till en urban norm på olika sätt beroende på familjer och individers sammansättning av tillgångar. I artikeln diskuteras också ungdomars olika behov av att visa sig värdiga i relation till den plats de växer upp, kön, klass och etnicitet.
{"title":"Ungas framtidsutsikter i Kalix och Botkyrka","authors":"Sara Forsberg","doi":"10.54807/kp.v30.1579","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v30.1579","url":null,"abstract":"Den här artikeln undersöker hur ungdomars utsikter till utbildning och arbete är inbäddade i rumsliga dominansförhållanden. Analysen tar sin utgångspunkt i Bourdieus teoretiska begrepp kapital och habitus och baseras på intervjuer med ungdomar boende på två olika platser och i olika delar av Sverige – Kalix och Botkyrka. På båda platser beskriver ungdomarna en dragningskraft till städer eller stadens centrala delar och ett symboliskt kapital i form av utbildningsinstitutioner och heterogena arbetsmarknader. Staden associeras också till ett förkroppsligat symboliskt kapital där ungdomar som söker sig till staden tillskrivs positiva personliga egenskaper. Analysen framhåller emellertid att ungdomar förhåller sig till en urban norm på olika sätt beroende på familjer och individers sammansättning av tillgångar. I artikeln diskuteras också ungdomars olika behov av att visa sig värdiga i relation till den plats de växer upp, kön, klass och etnicitet.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-02-03","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"130167609","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：