This paper explores how academic life became memeified on TikTok during the COVID-19 pandemic. For many academics, and especially early-career scholars, workloads increased during this time. Female academics, in particular, faced significant increases in household burdens. This paper focuses specifically on the uses of memes as humorous templates for expressing academic work precarity on TikTok (sometimes referred to as “Academic TikTok”), between the autumn of 2020 and the spring of 2021. Using digital ethnography, this paper attempts to understand how the precarity of academic work was expressed on TikTok, and how social media can be used for community building among early career scholars, especially during the pandemic. The analysis draws on content by 20 TikTok users working in academic institutions, including myself, as a content creator within this community.
{"title":"Memeifying academic work precarity","authors":"Moa Eriksson Krutrök","doi":"10.54807/kp.v31.2239","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.2239","url":null,"abstract":"This paper explores how academic life became memeified on TikTok during the COVID-19 pandemic. For many academics, and especially early-career scholars, workloads increased during this time. Female academics, in particular, faced significant increases in household burdens. This paper focuses specifically on the uses of memes as humorous templates for expressing academic work precarity on TikTok (sometimes referred to as “Academic TikTok”), between the autumn of 2020 and the spring of 2021. Using digital ethnography, this paper attempts to understand how the precarity of academic work was expressed on TikTok, and how social media can be used for community building among early career scholars, especially during the pandemic. The analysis draws on content by 20 TikTok users working in academic institutions, including myself, as a content creator within this community.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"34 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-15","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"127745142","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
perspective, Paula Biglieri and Luciana Cadahia (2021) set the record straight regarding right-wing populism – it has never existed. The authors reject the identification of populism with reactionary governing paradigms, raising some provocative objections. Fundamentally, can it really be said that Jair Bolsonaro, Marine Le Pen, Viktor Orbán, Donald Trump, Cristina Kirchner, Rafael Correa, Lula da Silva, and Evo Morales are all “populists”? Against chiefly consensual diagnoses, the authors believe that scholars should not adopt populism as a term that equally applies to both emancipatory movements as well as those antithetical to them. On the contrary, ultraconservative stances should accept another name: fascism. Biglieri and Cadahia suggest that “populism is itself a chest [arcón] that contains a series of secrets to be deciphered” (17). Still, none of its threads should be linguistically nor politically mistaken with grifting statecraft. From the outset, the book stitches together theory and militancy. The authors remind readers that those occupying Latin American streets are also their intellectual and affective peers.
Paula Biglieri和Luciana Cadahia(2021)的观点澄清了右翼民粹主义——它从未存在过。作者拒绝将民粹主义等同于反动的治理范式，并提出了一些挑衅性的反对意见。从根本上说，真的能说雅伊尔·博尔索纳罗、马琳·勒Pen、维克多·Orbán、唐纳德·特朗普、克里斯蒂娜·基什内尔、拉斐尔·科雷亚、卢拉·达席尔瓦和埃沃·莫拉莱斯都是“民粹主义者”吗?作者认为，学者们不应该把民粹主义作为一个术语，既适用于解放运动，也适用于与解放运动相对立的运动。相反，极端保守的立场应该接受另一个名字:法西斯主义。Biglieri和Cadahia认为“民粹主义本身就是一个箱子[arcón]，里面包含了一系列有待破译的秘密”(17)。尽管如此，无论从语言学上还是政治上，都不应该把它的任何线索误认为是欺诈的治国方略。从一开始，这本书就把理论和战斗结合在一起。作者提醒读者，那些占领拉丁美洲街头的人也是他们在智力和情感上的同辈。
{"title":"Paula Biglieri & Luciana Cahadia: Seven essays on populism","authors":"A. Nascimento","doi":"10.54807/kp.v31.3682","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.3682","url":null,"abstract":"perspective, Paula Biglieri and Luciana Cadahia (2021) set the record straight regarding right-wing populism – it has never existed. The authors reject the identification of populism with reactionary governing paradigms, raising some provocative objections. Fundamentally, can it really be said that Jair Bolsonaro, Marine Le Pen, Viktor Orbán, Donald Trump, Cristina Kirchner, Rafael Correa, Lula da Silva, and Evo Morales are all “populists”? Against chiefly consensual diagnoses, the authors believe that scholars should not adopt populism as a term that equally applies to both emancipatory movements as well as those antithetical to them. On the contrary, ultraconservative stances should accept another name: fascism. Biglieri and Cadahia suggest that “populism is itself a chest [arcón] that contains a series of secrets to be deciphered” (17). Still, none of its threads should be linguistically nor politically mistaken with grifting statecraft. From the outset, the book stitches together theory and militancy. The authors remind readers that those occupying Latin American streets are also their intellectual and affective peers.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"13 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-09","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"132249011","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Artikelns syfte är att studera mellanmänskliga relationer i sanatoriemiljö såsom de uttrycks i personliga minnesbilder och med en viss sidobelysning från skönlitteraturen. Frågor som diskuteras är hur de relationer som utkristalliserades inom och mellan olika grupper på sanatoriet beskrivs, liksom i vad mån man kan utläsa något om betydelsen av position, klass och genus. Vidare diskuteras vilka strategier som användes av patienter och personal för att uppnå olika typer av mål. Huvudmaterialet består av en manlig patients anteckningar från Bollnäs sanatorium respektive Kolmårdssanatoriet utanför Norrköping samt en kvinnlig patients skildring från Orups sanatorium i Skåne. Kompletterande källor utgörs bland annat av en kortare samtalsintervju med en läkare. Den period som behandlas är tiden under och strax efter andra världskriget. Resultatet visar att sanatoriet var ett mikrosamhälle som på flera sätt speglade det omgivande storsamhället. Maktrelationer och hierarkier utkristalliserades både bland personal och i viss mån patienter, vänskap, kärlek och antagonism likaså.
{"title":"Från klövrande till rysk diplomati","authors":"Birgitta Meurling","doi":"10.54807/kp.v31.5938","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.5938","url":null,"abstract":"Artikelns syfte är att studera mellanmänskliga relationer i sanatoriemiljö såsom de uttrycks i personliga minnesbilder och med en viss sidobelysning från skönlitteraturen. Frågor som diskuteras är hur de relationer som utkristalliserades inom och mellan olika grupper på sanatoriet beskrivs, liksom i vad mån man kan utläsa något om betydelsen av position, klass och genus. Vidare diskuteras vilka strategier som användes av patienter och personal för att uppnå olika typer av mål. Huvudmaterialet består av en manlig patients anteckningar från Bollnäs sanatorium respektive Kolmårdssanatoriet utanför Norrköping samt en kvinnlig patients skildring från Orups sanatorium i Skåne. Kompletterande källor utgörs bland annat av en kortare samtalsintervju med en läkare. Den period som behandlas är tiden under och strax efter andra världskriget. Resultatet visar att sanatoriet var ett mikrosamhälle som på flera sätt speglade det omgivande storsamhället. Maktrelationer och hierarkier utkristalliserades både bland personal och i viss mån patienter, vänskap, kärlek och antagonism likaså.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"55 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-08-16","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"127331943","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Den akademiska kulturen har länge kännetecknats av en vertikal könssegregering – ju högre upp i hierarkin desto fler män. Statsmakterna har sedan decennier försökt komma till rätta med akademins brist på jämställdhet inom ramen för den nationella jämställdhetspolitiken. I denna artikel diskuteras de senaste decenniernas politiska satsningar för att uppnå jämställdhet i det seniora ledarskapet i akademin. Vilka strategier och åtgärder har implementerats och vilka effekter har de haft? Jag tar min utgångspunkt i svensk och internationell forskning om jämställdhetsinsatser för att locka fler kvinnor in i akademiskt ledarskap, samt i egna erfarenheter från ett genusintegrerat ledarutvecklingsprogram för blivande dekaner vid Lunds universitet. Avslutningsvis argumenterar jag för en feministisk intervention – ett genusmedvetet ”nomadiskt” ledarskap – som en möjlig väg till förändring. Förhåller det sig så att feministiska interventioner, inte jämställdhetssatsningar, måste till för att förändring ska åstadkommas?
{"title":"Feministiska interventioner","authors":"Inger Lövkrona","doi":"10.54807/kp.v31.1942","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.1942","url":null,"abstract":"Den akademiska kulturen har länge kännetecknats av en vertikal könssegregering – ju högre upp i hierarkin desto fler män. Statsmakterna har sedan decennier försökt komma till rätta med akademins brist på jämställdhet inom ramen för den nationella jämställdhetspolitiken. I denna artikel diskuteras de senaste decenniernas politiska satsningar för att uppnå jämställdhet i det seniora ledarskapet i akademin. Vilka strategier och åtgärder har implementerats och vilka effekter har de haft? Jag tar min utgångspunkt i svensk och internationell forskning om jämställdhetsinsatser för att locka fler kvinnor in i akademiskt ledarskap, samt i egna erfarenheter från ett genusintegrerat ledarutvecklingsprogram för blivande dekaner vid Lunds universitet. Avslutningsvis argumenterar jag för en feministisk intervention – ett genusmedvetet ”nomadiskt” ledarskap – som en möjlig väg till förändring. Förhåller det sig så att feministiska interventioner, inte jämställdhetssatsningar, måste till för att förändring ska åstadkommas?","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-08-16","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"130853764","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Birgitta Meurling, Inger Lövkrona, Lena Martinsson
Vissa forskare ställer nya frågor, skapar vägar och stigar som vi andra kommit att följa. Britta Lundgren var en sådan forskare. Hennes kritiska intresse för makt, ojämlikheter och orättfärdiga hierarkier har fått stor betydelse inte bara för etnologin utan för kulturoch genusforskningen i stort. Vi som redigerat den här temasektionen har under årens lopp haft möjligheten att diskutera frågor av det här slaget med henne. Som många med oss kom vi att läsa och påverkas av hennes verk. Hon kom att få mycket stor betydelse för vår forskning. I den här inledningen kommer vi att med hjälp av Britta Lundgrens texter skilja ut olika forskningsområden, teoretiska perspektiv som fått betydelse för oss som medverkar i denna temasektion men också för forskningen generellt. Vi vill dock understryka att det finns så mycket mer att skriva om hennes arbete, detta är endast några exempel. Artiklarna är skrivna i dialog med Britta Lundgrens genusforskning och övriga akademiska gärning på temat Hierarkier. Martin Holmberg, som skriver en reflekterande artikel på detta tema påpekar att hon hade en lång och djup erfarenhet av hierarkier: ”Samtidigt fanns hos henne ett patos för jämlikhet, demokrati och vänskap”. Hon hade förståelse för nödvändig akademisk hierarki, men också en vilja att kämpa för förändring där hon såg orättvisor och ojämlikhet. Vi som med denna temasektion i Kulturella Perspektiv vill hedra Britta Lundgren är hennes kollegor och nära vänner professor emerita Inger Lövkrona (Lunds universitet), professor Lena Martinsson (Göteborgs universitet) samt professor Birgitta Meurling (Uppsala universitet), i rollen som gästredaktörer. Därutöver medverkar docent Ann Runfors, Södertörns högskola och docent Martin Holmberg, specialist i infektionssjukdomar (Uppsala universitet och Umeå universitet).
{"title":"Inledning: Tema hierarkier","authors":"Birgitta Meurling, Inger Lövkrona, Lena Martinsson","doi":"10.54807/kp.v31.2338","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.2338","url":null,"abstract":"Vissa forskare ställer nya frågor, skapar vägar och stigar som vi andra kommit att följa. Britta Lundgren var en sådan forskare. Hennes kritiska intresse för makt, ojämlikheter och orättfärdiga hierarkier har fått stor betydelse inte bara för etnologin utan för kulturoch genusforskningen i stort. Vi som redigerat den här temasektionen har under årens lopp haft möjligheten att diskutera frågor av det här slaget med henne. Som många med oss kom vi att läsa och påverkas av hennes verk. Hon kom att få mycket stor betydelse för vår forskning. I den här inledningen kommer vi att med hjälp av Britta Lundgrens texter skilja ut olika forskningsområden, teoretiska perspektiv som fått betydelse för oss som medverkar i denna temasektion men också för forskningen generellt. Vi vill dock understryka att det finns så mycket mer att skriva om hennes arbete, detta är endast några exempel. Artiklarna är skrivna i dialog med Britta Lundgrens genusforskning och övriga akademiska gärning på temat Hierarkier. Martin Holmberg, som skriver en reflekterande artikel på detta tema påpekar att hon hade en lång och djup erfarenhet av hierarkier: ”Samtidigt fanns hos henne ett patos för jämlikhet, demokrati och vänskap”. Hon hade förståelse för nödvändig akademisk hierarki, men också en vilja att kämpa för förändring där hon såg orättvisor och ojämlikhet. Vi som med denna temasektion i Kulturella Perspektiv vill hedra Britta Lundgren är hennes kollegor och nära vänner professor emerita Inger Lövkrona (Lunds universitet), professor Lena Martinsson (Göteborgs universitet) samt professor Birgitta Meurling (Uppsala universitet), i rollen som gästredaktörer. Därutöver medverkar docent Ann Runfors, Södertörns högskola och docent Martin Holmberg, specialist i infektionssjukdomar (Uppsala universitet och Umeå universitet).","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"2 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-08-16","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"115002480","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I artikeln undersöks en radikal högermobilisering där genusvetenskap liksom jämställdhetsintegrering, hbtqi- och, antirasistisk arbete i akademin uppfattas som hot mot den akademiska friheten. Studien visar hur högerkonservativa politiker med en egen genuskonservativ politik, både vill styra över ämnet genusvetenskap och exkludera det från universitetet. Den akademiska friheten gäller inte genusforskare. Studien följer även en akademisk organisation som arbetar för akademisk frihet samt konservativa studentrörelser. Kvinnor och kvinnliga studenter pekas ut som en fara för universitetet och man mobiliserar mot genusvetenskap, dess forskare lärare och studenter. I artikeln diskuteras även innebörden av akademisk frihet, vikten av att politiker inte intervenerar, att människor med olika kroppar och erfarenheter får ta del av den, och att ideologi inte står i motsättning till saklighet och sanningssökande.
{"title":"Är akademisk frihet patriarkal?","authors":"Lena Martinsson","doi":"10.54807/kp.v31.1957","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.1957","url":null,"abstract":"I artikeln undersöks en radikal högermobilisering där genusvetenskap liksom jämställdhetsintegrering, hbtqi- och, antirasistisk arbete i akademin uppfattas som hot mot den akademiska friheten. Studien visar hur högerkonservativa politiker med en egen genuskonservativ politik, både vill styra över ämnet genusvetenskap och exkludera det från universitetet. Den akademiska friheten gäller inte genusforskare. Studien följer även en akademisk organisation som arbetar för akademisk frihet samt konservativa studentrörelser. Kvinnor och kvinnliga studenter pekas ut som en fara för universitetet och man mobiliserar mot genusvetenskap, dess forskare lärare och studenter. I artikeln diskuteras även innebörden av akademisk frihet, vikten av att politiker inte intervenerar, att människor med olika kroppar och erfarenheter får ta del av den, och att ideologi inte står i motsättning till saklighet och sanningssökande.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"21 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-08-16","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"121704007","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Avloppshantering är en infrastrukturell fråga med avgörande betydelse för såväl vardagsliv som miljön. Men infrastrukturerna är sköra, och människors beteenden kan orsaka att de brakar samman. Medborgarna måste uppfostras, men samtidigt är avföring ett känsligt ämne och toalettbeteenden privata. Hur kan VA-branschen informera om sådant vi inte vill tala om och dessutom styra konsumenters toalettvanor i en tid präglad av det fria valet? Artikeln handlar om hur humor fungerar neutraliserande och möjliggör information om kiss och bajs. Informationen använder sig av rim, lek och komik för att på ett explicit sätt uppfostra vuxna människor, disciplinera deras handlingar och skapa önskvärda subjekt. Detta sker genom att avdramatisera det intima toalettbeteendet men även själva styrningen av människor. I denna genre är pekpinnar vanligt förekommande i form av en slags metaironisk styrning, det vill säga med ett ironiskt förhållningssätt till själva ironin. Toaletthumorn är övertydlig propaganda, och därmed ofarlig för det liberala subjektet.
{"title":"Fettvett, bajsbasket och Edward Blom.","authors":"Malin Ideland, Tora Holmberg","doi":"10.54807/kp.v31.1963","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.1963","url":null,"abstract":"Avloppshantering är en infrastrukturell fråga med avgörande betydelse för såväl vardagsliv som miljön. Men infrastrukturerna är sköra, och människors beteenden kan orsaka att de brakar samman. Medborgarna måste uppfostras, men samtidigt är avföring ett känsligt ämne och toalettbeteenden privata. Hur kan VA-branschen informera om sådant vi inte vill tala om och dessutom styra konsumenters toalettvanor i en tid präglad av det fria valet? Artikeln handlar om hur humor fungerar neutraliserande och möjliggör information om kiss och bajs. Informationen använder sig av rim, lek och komik för att på ett explicit sätt uppfostra vuxna människor, disciplinera deras handlingar och skapa önskvärda subjekt. Detta sker genom att avdramatisera det intima toalettbeteendet men även själva styrningen av människor. I denna genre är pekpinnar vanligt förekommande i form av en slags metaironisk styrning, det vill säga med ett ironiskt förhållningssätt till själva ironin. Toaletthumorn är övertydlig propaganda, och därmed ofarlig för det liberala subjektet.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"90 2 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-07-11","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"126467377","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"En erfaren etnologs tankar kring digitalisering, Open Access och Open Data som ny forskningstillgång","authors":"Anders Gustavsson","doi":"10.54807/kp.v31.2290","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.2290","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-07-11","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"131113933","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
This article focuses on the hierarchies inherent in the Swedish version of whiteness and shows how these hierarchical structures are challenged by subjects placed within the category white. Passing as white is often presumed to be something sought after. The aim of this article is however to empirically explore the other side of the coin, that is, negative experiences and undesired effects of passing as white. With theoretical inspiration drawn from critical race- and whiteness studies, interview narratives from 31 women and men in the rarely researched area of descendants of Polish migrants in Sweden, are examined. The analysis shows that the descendants in various ways contested racialized ascriptions of whiteness, Swedishness and sameness. They furthermore voiced a dissonance between the sameness they were attributed and their own perceptions of otherness, thereby illustrating that betweenship can also be experienced by descendants that pass as white.
{"title":"Challenging the hierarchies of Swedish whiteness","authors":"Ann Runfors","doi":"10.54807/kp.v31.1975","DOIUrl":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.1975","url":null,"abstract":"This article focuses on the hierarchies inherent in the Swedish version of whiteness and shows how these hierarchical structures are challenged by subjects placed within the category white. Passing as white is often presumed to be something sought after. The aim of this article is however to empirically explore the other side of the coin, that is, negative experiences and undesired effects of passing as white. With theoretical inspiration drawn from critical race- and whiteness studies, interview narratives from 31 women and men in the rarely researched area of descendants of Polish migrants in Sweden, are examined. The analysis shows that the descendants in various ways contested racialized ascriptions of whiteness, Swedishness and sameness. They furthermore voiced a dissonance between the sameness they were attributed and their own perceptions of otherness, thereby illustrating that betweenship can also be experienced by descendants that pass as white.","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"2 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-07-11","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"130499342","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：