Sedan barnkonventionens tillkomst har vi sett olika tolkningar av hur barns delaktighet ska förstås. Ett kritiskt perspektiv grundat i socialfenomenologi föreslås här som ett sätt att åskådliggöra förgivettaganden som finns inom både aktuella policys och teoretiska resonemang kring fenomenet barns delaktighet. Inom situationen för familjerättsliga processer avseende vårdnad, boende och umgänge i Sverige utforskas barns delaktighet som en fråga om dess intersubjektiva konstitution i den sociala livsvärlden och i den mångfald av subvärldar där delaktigheten förekommer. Det fenomenologiska förhållningssättet gör det möjligt att förstå vad vi menar med barns delaktighet i den familjerättsliga situationen och så sätt närma sig fenomenet utifrån en kritisk reflektion.
{"title":"Den sociala meningen med barns delaktighet i vårdnads-, boende- och umgängesprocesser","authors":"Angelica Wågby","doi":"10.37062/sf.59.23212","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.23212","url":null,"abstract":"Sedan barnkonventionens tillkomst har vi sett olika tolkningar av hur barns delaktighet ska förstås. Ett kritiskt perspektiv grundat i socialfenomenologi föreslås här som ett sätt att åskådliggöra förgivettaganden som finns inom både aktuella policys och teoretiska resonemang kring fenomenet barns delaktighet. Inom situationen för familjerättsliga processer avseende vårdnad, boende och umgänge i Sverige utforskas barns delaktighet som en fråga om dess intersubjektiva konstitution i den sociala livsvärlden och i den mångfald av subvärldar där delaktigheten förekommer. Det fenomenologiska förhållningssättet gör det möjligt att förstå vad vi menar med barns delaktighet i den familjerättsliga situationen och så sätt närma sig fenomenet utifrån en kritisk reflektion.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":"1 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"69858715","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Denna artikel tillämpar Émile Durkheims perspektiv på altruism som ett kollektivt fenomen i dagens arbetsliv. I fokus står det klassiska sociologiska problemet om hur altruism och arbetsliv kan förenas. Auguste Comte och Herbert Spencer lade grunden för två konkurrerande svar på den frågan: moralisk reglering respektive altruistisk konkurrens. Utifrån Durkheims tänkande utvecklas två förbisedda kollektiva former av altruism: medborgerlig altruism (professionsetik och medborgerlig moral) och heroisk altruism (antika dygder och militär anda). Dessa former av självuppoffrande altruism relateras till arbetslivets förändrade ideal och villkor. Vertikal differentiering spelar också en roll för att skapa altruistiska hjältar; den kosmopolitiske hjälten, den lokalpatriotiske hjälten, den modige eller amoraliske medborgaren i nödsituationer.
{"title":"Altruismens kollektiva former","authors":"Daniel Persson Thunqvist","doi":"10.37062/sf.59.23430","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.23430","url":null,"abstract":"Denna artikel tillämpar Émile Durkheims perspektiv på altruism som ett kollektivt fenomen i dagens arbetsliv. I fokus står det klassiska sociologiska problemet om hur altruism och arbetsliv kan förenas. Auguste Comte och Herbert Spencer lade grunden för två konkurrerande svar på den frågan: moralisk reglering respektive altruistisk konkurrens. Utifrån Durkheims tänkande utvecklas två förbisedda kollektiva former av altruism: medborgerlig altruism (professionsetik och medborgerlig moral) och heroisk altruism (antika dygder och militär anda). Dessa former av självuppoffrande altruism relateras till arbetslivets förändrade ideal och villkor. Vertikal differentiering spelar också en roll för att skapa altruistiska hjältar; den kosmopolitiske hjälten, den lokalpatriotiske hjälten, den modige eller amoraliske medborgaren i nödsituationer.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42079508","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Pub Date : 2022-06-27DOI: 10.1108/ws.2001.07950dab.008
Sara Uhnoo, Ove Sernhede
Artikeln skriver in sig i det mångdisciplinära forskningsfält som intresserar sig för ungas livsvillkor och kulturella uttryck i stigmatiserade bostadsområden i svenska storstäder. Under senare år har en mobilisering med krav på social rättvisa växt fram i dessa områden. I denna artikel undersöker vi innehållet i fyra poddar som kan betraktas som viktiga i denna sociala mobilisering. Studien har tre specifika syften, som också ringar in dess kunskapsbidrag. För det första undersöker vi hur ortenpoddar, det vill säga poddar som handlar om orten och är producerade av unga därifrån, kan ses som uttryck för hur marginaliserade unga handskas med den rasifiering och underordnade klassposition som är en del av deras uppväxtvillkor. För det andra visar vår analys hur poddar fungerar som mötesplatser för unga i den marginaliserade förorten såväl som arenor för motstånd i form av motoffentligheter. För det tredje bidrar studien med kunskap om poddars folkbildande potential genom att analysera de folkbildande läroprocesser som kommer till uttryck i de utvalda ortenpoddar som utgör artikelns material.
{"title":"Shout out!","authors":"Sara Uhnoo, Ove Sernhede","doi":"10.1108/ws.2001.07950dab.008","DOIUrl":"https://doi.org/10.1108/ws.2001.07950dab.008","url":null,"abstract":"Artikeln skriver in sig i det mångdisciplinära forskningsfält som intresserar sig för ungas livsvillkor och kulturella uttryck i stigmatiserade bostadsområden i svenska storstäder. Under senare år har en mobilisering med krav på social rättvisa växt fram i dessa områden. I denna artikel undersöker vi innehållet i fyra poddar som kan betraktas som viktiga i denna sociala mobilisering. Studien har tre specifika syften, som också ringar in dess kunskapsbidrag. För det första undersöker vi hur ortenpoddar, det vill säga poddar som handlar om orten och är producerade av unga därifrån, kan ses som uttryck för hur marginaliserade unga handskas med den rasifiering och underordnade klassposition som är en del av deras uppväxtvillkor. För det andra visar vår analys hur poddar fungerar som mötesplatser för unga i den marginaliserade förorten såväl som arenor för motstånd i form av motoffentligheter. För det tredje bidrar studien med kunskap om poddars folkbildande potential genom att analysera de folkbildande läroprocesser som kommer till uttryck i de utvalda ortenpoddar som utgör artikelns material.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"48278641","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Sugardejting är ett till stora delar nytt och växande fenomen inom sex- och intimitetsindustrin som kretsar kring för ändamålet nischade webbsidor. Fenomenet överlappar i betydande grad med prostitution men marknadsförs som något annat. Utifrån intervjuer med femton ”sugarbabes” och nio ”sugardaddys” med erfarenhet av heterosexuell sugardejting undersöker vi i artikeln vilka strategier sugardejtare använder för att avgränsa sina erfarenheter från prostitution. Vi visar att både kvinnorna och männen utför ett språkligt och praktiskt ”relationsarbete” som fyller funktionen att skilja sugardejting antingen från prostitution som sådan eller från vad intervjupersonerna ser som egentlig prostitution. Relationsarbetet kretsar kring fem centrala teman: hur ersättningen benämns, ersättningens utförandeform, kvinnans sexuella frivillighet, den ömsesidiga njutningen och dejtinglikheten. Vi menar att distanseringen från prostitution inte bara kan tolkas som ett sätt att rentvå sig själv från associationer till en stigmatiserad praktik, utan också kan ses som ett uttryck för att intervjupersonerna har laddade föreställningar om prostitution som de har svårt att passa in med sina egna erfarenheter.
{"title":"”Jag är inte prostituerad, jag lever normalt”","authors":"Alessandro Johansson, Lena Gunnarsson","doi":"10.37062/sf.59.23746","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.23746","url":null,"abstract":"Sugardejting är ett till stora delar nytt och växande fenomen inom sex- och intimitetsindustrin som kretsar kring för ändamålet nischade webbsidor. Fenomenet överlappar i betydande grad med prostitution men marknadsförs som något annat. Utifrån intervjuer med femton ”sugarbabes” och nio ”sugardaddys” med erfarenhet av heterosexuell sugardejting undersöker vi i artikeln vilka strategier sugardejtare använder för att avgränsa sina erfarenheter från prostitution. Vi visar att både kvinnorna och männen utför ett språkligt och praktiskt ”relationsarbete” som fyller funktionen att skilja sugardejting antingen från prostitution som sådan eller från vad intervjupersonerna ser som egentlig prostitution. Relationsarbetet kretsar kring fem centrala teman: hur ersättningen benämns, ersättningens utförandeform, kvinnans sexuella frivillighet, den ömsesidiga njutningen och dejtinglikheten. Vi menar att distanseringen från prostitution inte bara kan tolkas som ett sätt att rentvå sig själv från associationer till en stigmatiserad praktik, utan också kan ses som ett uttryck för att intervjupersonerna har laddade föreställningar om prostitution som de har svårt att passa in med sina egna erfarenheter.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49050511","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Det är återigen dags för Sociologisk Forskning att få nya redaktörer och en ny redaktion. Vid årsskiftet har sociologiämnet vid Södertörns högskola haft ansvar för tidskriften under tre år, och det är snart tid för Sociologförbundet att besluta om vid vilket lärosäte tidskriften ska vara placerad de kommande åren. Förbundet vill härmed uppmana våra medlemsinstitutioner att senast den 15 september inkomma med anmälan om intresse för att ansvara för Sociologisk Forskning under perioden 2023–2024, en tvåårsperiod som kan förlängas till fyra år. Vi beskriver här i korthet vad ansvaret innebär, vad ni bör tänka på när ni formulerar en intresseanmälan samt vilka kriterier som kommer att vara centrala när vi bestämmer ny hemvist för Sociologisk Forskning.
{"title":"Återigen dags för Sociologisk Forskning att få nya redaktörer och en ny redaktion","authors":"Sociologisk Forskning","doi":"10.37062/sf.59.24262","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.24262","url":null,"abstract":"Det är återigen dags för Sociologisk Forskning att få nya redaktörer och en ny redaktion. Vid årsskiftet har sociologiämnet vid Södertörns högskola haft ansvar för tidskriften under tre år, och det är snart tid för Sociologförbundet att besluta om vid vilket lärosäte tidskriften ska vara placerad de kommande åren. \u0000Förbundet vill härmed uppmana våra medlemsinstitutioner att senast den 15 september inkomma med anmälan om intresse för att ansvara för Sociologisk Forskning under perioden 2023–2024, en tvåårsperiod som kan förlängas till fyra år. Vi beskriver här i korthet vad ansvaret innebär, vad ni bör tänka på när ni formulerar en intresseanmälan samt vilka kriterier som kommer att vara centrala när vi bestämmer ny hemvist för Sociologisk Forskning.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"45834163","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
The marketization of the Swedish school system in the early 1990’s has led to an increased social segregation and organizational and pedagogical diversification, in terms of profiling, of Swedish schools. These differences are growing more visible and important for the teachers’ labour market since the teachers synchronise and incorporate professional dispositions and skills of only local validity and therefore only work in limited sectors of the school market. Thus, what seems like an extension of possibilities, through more diverse options, has transformed into a narrower and possibly more segregated labour market.
{"title":"Teacher careers and professional dispositions in a diversified school market","authors":"Per Dannefjord, Magnus Persson","doi":"10.37062/sf.59.23617","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.23617","url":null,"abstract":"The marketization of the Swedish school system in the early 1990’s has led to an increased social segregation and organizational and pedagogical diversification, in terms of profiling, of Swedish schools. These differences are growing more visible and important for the teachers’ labour market since the teachers synchronise and incorporate professional dispositions and skills of only local validity and therefore only work in limited sectors of the school market. Thus, what seems like an extension of possibilities, through more diverse options, has transformed into a narrower and possibly more segregated labour market.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42557532","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：