The marketization of the Swedish school system in the early 1990’s has led to an increased social segregation and organizational and pedagogical diversification, in terms of profiling, of Swedish schools. These differences are growing more visible and important for the teachers’ labour market since the teachers synchronise and incorporate professional dispositions and skills of only local validity and therefore only work in limited sectors of the school market. Thus, what seems like an extension of possibilities, through more diverse options, has transformed into a narrower and possibly more segregated labour market.
{"title":"Teacher careers and professional dispositions in a diversified school market","authors":"Per Dannefjord, Magnus Persson","doi":"10.37062/sf.59.23617","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.23617","url":null,"abstract":"The marketization of the Swedish school system in the early 1990’s has led to an increased social segregation and organizational and pedagogical diversification, in terms of profiling, of Swedish schools. These differences are growing more visible and important for the teachers’ labour market since the teachers synchronise and incorporate professional dispositions and skills of only local validity and therefore only work in limited sectors of the school market. Thus, what seems like an extension of possibilities, through more diverse options, has transformed into a narrower and possibly more segregated labour market.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42557532","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Die Gesellschaft der Singularitäten. Zum Strukturwandel der Moderne / Das Ende der Illusionen. Politik, Ökonomie und Kultur in der Spätmoderne","authors":"Mikael Franzen","doi":"10.37062/sf.59.24253","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.24253","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44654741","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Artikeln handlar om den betydelse existentiell mening har för utvecklingen av ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart alternativsamhälle på landsbygden. I artikeln analyseras 15 individers berättelser om konkreta praktiker och gemensamma insatser i formandet av en existentiellt meningsfull vardag på en plats med cirkulär ekonomi, självförsörjning och arbetskritiska attityder. Analysen inramas av ett existenssociologiskt perspektiv och Becks tanke om ”frihetens barn”, som i en andra modernitet försöker att ta vara på de möjligheter som kan uppstå i ett samhälle som i övrigt mest erbjuder risker och osäkerhet. Genom att utveckla ett ”livspolitiskt” förhållningssätt, bortom konsumtionssamhällets överflöd och arbetssamhällets plikter, vill intervjupersonerna både uppnå ett meningsfullt liv i nuet och bygga ett hållbart lokalsamhälle där resurser tillvaratas för kommande generationer. Målet är att till skillnad från upplevelsen av meningslöshet i det kapitalistiska arbetssamhället skapa existentiell mening på en plats där de kan bestämma över sin egen tid och finna kollektiva lösningar på individuella problem. Strävan efter att etablera ett sådant postkapitalistiskt samhälle medför dock även dilemman och interna konflikter kring organiserings- och finansieringsmöjligheter.
{"title":"Livspolitik och existentiell mening i ett alternativsamhälle på landsbygden","authors":"Marita Flisbäck, Margareta Carlén","doi":"10.37062/sf.58.23258","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23258","url":null,"abstract":"Artikeln handlar om den betydelse existentiell mening har för utvecklingen av ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart alternativsamhälle på landsbygden. I artikeln analyseras 15 individers berättelser om konkreta praktiker och gemensamma insatser i formandet av en existentiellt meningsfull vardag på en plats med cirkulär ekonomi, självförsörjning och arbetskritiska attityder. Analysen inramas av ett existenssociologiskt perspektiv och Becks tanke om ”frihetens barn”, som i en andra modernitet försöker att ta vara på de möjligheter som kan uppstå i ett samhälle som i övrigt mest erbjuder risker och osäkerhet. Genom att utveckla ett ”livspolitiskt” förhållningssätt, bortom konsumtionssamhällets överflöd och arbetssamhällets plikter, vill intervjupersonerna både uppnå ett meningsfullt liv i nuet och bygga ett hållbart lokalsamhälle där resurser tillvaratas för kommande generationer. Målet är att till skillnad från upplevelsen av meningslöshet i det kapitalistiska arbetssamhället skapa existentiell mening på en plats där de kan bestämma över sin egen tid och finna kollektiva lösningar på individuella problem. Strävan efter att etablera ett sådant postkapitalistiskt samhälle medför dock även dilemman och interna konflikter kring organiserings- och finansieringsmöjligheter.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42813077","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Brottslingar av en mycket speciell sort. Spionskandalen som en maktkamp mellan visselblåsare, grävande journalister och underrättelsetjänster","authors":"Ulf Bjereld","doi":"10.37062/sf.58.23911","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23911","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"48988842","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Since its inception as an academic discipline in the 19th century, sociology has carried an internal tension between the “scientific” and the “hermeneutic” orientations. In response to this tension, the present article reviews important sociological publications that address the art-science dichotomy and explores the relationship between academic sociology and artistic work on society. It takes its departure point from a collaboration between the author and the dramatist Mattias Andersson in the documentary theatre project The mental states of Gothenburg (2006, Angered Theatre). To a large extent, the play’s script consisted of extracts of interviews with young people from different parts of the city of Gothenburg. Both “the sociologist”, who carried out the interviews, and “the dramatist” ended up as characters on stage. The article especially emphasises the relevance of The sociological imagination by C. Wright Mills (1967[1959]), arguing that through collaborative work with artists, the sociological craft can be further cultivated and thus realise its potential in terms of making well-founded interventions, both in academic discussions and in public conversations.
{"title":"The sociological craft through the lens of theatre","authors":"H. Holgersson","doi":"10.37062/sf.58.22451","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.22451","url":null,"abstract":"Since its inception as an academic discipline in the 19th century, sociology has carried an internal tension between the “scientific” and the “hermeneutic” orientations. In response to this tension, the present article reviews important sociological publications that address the art-science dichotomy and explores the relationship between academic sociology and artistic work on society. It takes its departure point from a collaboration between the author and the dramatist Mattias Andersson in the documentary theatre project The mental states of Gothenburg (2006, Angered Theatre). To a large extent, the play’s script consisted of extracts of interviews with young people from different parts of the city of Gothenburg. Both “the sociologist”, who carried out the interviews, and “the dramatist” ended up as characters on stage. The article especially emphasises the relevance of The sociological imagination by C. Wright Mills (1967[1959]), arguing that through collaborative work with artists, the sociological craft can be further cultivated and thus realise its potential in terms of making well-founded interventions, both in academic discussions and in public conversations.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42533930","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Chains of trust: Networks of persistent resistance in digital activism","authors":"Malcolm Fairbrother","doi":"10.37062/sf.58.23912","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23912","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"46227877","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Jonas Edlund, Sara Eldén, David Wästerfors, Lena Sohl
Sverige är ett få länder i världen som reglerar forskningsetik i lag. Men vad händer när en enhetlig lagstiftning inte har hänsyn till olika forskningsdiscipliners särart, och forskningsetiken formaliseras i ämnesövergripande förordningar? Den formella process som etikprövning av forskning har utvecklats till kan innebära en utmaning för möjligheten att bedriva sociologisk forskning, både vad gäller anpassning till en byråkratisk diskurs och i kontakten med respondenter. Det här samtalet baseras på ett seminariesamtal som organiserades av sociologiämnet på Södertörns högskola den 17 november 2021, där Jonas Edlund, professor i sociologi vid Umeå universitet, Sara Eldén docent och lektor i sociologi vid Lunds universitet och David Wästerfors, professor i sociologi vid Lunds universitet deltog. En av tidskriftens redaktörer, Lena Sohl, var moderator.
{"title":"Att bedriva sociologisk forskning i en tid av byråkratiserad etikprövning","authors":"Jonas Edlund, Sara Eldén, David Wästerfors, Lena Sohl","doi":"10.37062/sf.58.23907","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23907","url":null,"abstract":"Sverige är ett få länder i världen som reglerar forskningsetik i lag. Men vad händer när en enhetlig lagstiftning inte har hänsyn till olika forskningsdiscipliners särart, och forskningsetiken formaliseras i ämnesövergripande förordningar? Den formella process som etikprövning av forskning har utvecklats till kan innebära en utmaning för möjligheten att bedriva sociologisk forskning, både vad gäller anpassning till en byråkratisk diskurs och i kontakten med respondenter.\u0000 \u0000Det här samtalet baseras på ett seminariesamtal som organiserades av sociologiämnet på Södertörns högskola den 17 november 2021, där Jonas Edlund, professor i sociologi vid Umeå universitet, Sara Eldén docent och lektor i sociologi vid Lunds universitet och David Wästerfors, professor i sociologi vid Lunds universitet deltog. En av tidskriftens redaktörer, Lena Sohl, var moderator. ","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"47740535","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Increasing numbers of people in welfare societies express worries about their ecological footprint. Some make efforts to significantly reduce their consumption. Because people have been socialized into a society of mass/excess consumption, there are great challenges. How can someone learn to downsize when society incessantly compels her to continue with mass consumption habits? This article demonstrates, theoretically and empirically, how social relations, within a societal context of mass consumption, shape the conditions for transforming lifestyles to reduce consumption. It contributes to sociology as well as a growing interdisciplinary literature on reduced consumption by focusing specifically on challenges related to social relations. The study uses a qualitative approach and an interview study of 24 people in Sweden making significant efforts to reduce their consumption. Findings – both perceived challenges and creative ways of coping with them – are related to four analytical themes: (1) the intersection of everyday rituals and consumption; (2) the norms and normality of mass consumption; (3) social comparison and status consumption; and (4) social and community support for reducing consumption.
{"title":"Social relations and challenges to consuming less in a mass consumption society","authors":"M. Boström","doi":"10.37062/sf.58.22818","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.22818","url":null,"abstract":"Increasing numbers of people in welfare societies express worries about their ecological footprint. Some make efforts to significantly reduce their consumption. Because people have been socialized into a society of mass/excess consumption, there are great challenges. How can someone learn to downsize when society incessantly compels her to continue with mass consumption habits? This article demonstrates, theoretically and empirically, how social relations, within a societal context of mass consumption, shape the conditions for transforming lifestyles to reduce consumption. It contributes to sociology as well as a growing interdisciplinary literature on reduced consumption by focusing specifically on challenges related to social relations. The study uses a qualitative approach and an interview study of 24 people in Sweden making significant efforts to reduce their consumption. Findings – both perceived challenges and creative ways of coping with them – are related to four analytical themes: (1) the intersection of everyday rituals and consumption; (2) the norms and normality of mass consumption; (3) social comparison and status consumption; and (4) social and community support for reducing consumption.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44969159","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Tidigare forskning har visat att barn återkommande utsätts för rasism i den svenska skolan, en samhällsinstitution med målet att motverka alla former av diskriminering. Den här artikeln undersöker varför skolelever fortsätter att utsättas för rasism trots den svenska skolans antirasistiska ambitioner. Problemet angrips genom att analysera svensk vardagsrasism med hjälp av barns perspektiv. Artikeln bygger på åtta fokusgruppsintervjuer med mellanstadieelever och en grupp medforskande elvaåringar som bidragit till intervjuguiden och den empiriska analysen. Studieresultaten pekar på att vardagsrasismen förblir osynlig för vuxna, medan barn själva lyckas identifiera rasistiska mikroaggressioner i skolans vardag. Studien visar också att barn har antirasistiska intentioner men saknar nödvändigt stöd och skydd från vuxenvärlden för att kunna agera. Slutsatsen är att den svenska skolan behöver uppmärksamma vardagsrasismens subtila verkningar och att barns perspektiv kan bidra till en sådan lärandeprocess.
{"title":"Barns perspektiv på svensk vardagsrasism","authors":"Markus Lundström","doi":"10.37062/sf.58.23154","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23154","url":null,"abstract":"Tidigare forskning har visat att barn återkommande utsätts för rasism i den svenska skolan, en samhällsinstitution med målet att motverka alla former av diskriminering. Den här artikeln undersöker varför skolelever fortsätter att utsättas för rasism trots den svenska skolans antirasistiska ambitioner. Problemet angrips genom att analysera svensk vardagsrasism med hjälp av barns perspektiv. Artikeln bygger på åtta fokusgruppsintervjuer med mellanstadieelever och en grupp medforskande elvaåringar som bidragit till intervjuguiden och den empiriska analysen. Studieresultaten pekar på att vardagsrasismen förblir osynlig för vuxna, medan barn själva lyckas identifiera rasistiska mikroaggressioner i skolans vardag. Studien visar också att barn har antirasistiska intentioner men saknar nödvändigt stöd och skydd från vuxenvärlden för att kunna agera. Slutsatsen är att den svenska skolan behöver uppmärksamma vardagsrasismens subtila verkningar och att barns perspektiv kan bidra till en sådan lärandeprocess.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44295094","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Martin Berg, Ida Lidegran, Ulrika Schmauch, Glenn Sjöstrand, Zhanna Kravchenko
I Sociologisk Forskning har undervisning och lärande tidigare diskuterats på flera sätt. Ämnet har bland annat behandlats i forskningsartiklar som undersökt skolbarns välbefinnande och utbildningsresultat (Aytar & Mella 2012), hinder för tillgång till högre utbildning (Ismail 2011), professionsutmaningar inom gymnasieutbildningen (Bruno 2012) och strukturella bestämningsfaktorer för akademiska karriärer (Behtoui 2017). Den sociologiska forskningspraktikens nära koppling till ämnets pedagogiska praktik har också medfört att personliga undervisningserfarenheter behandlats i olika texter (se specialnumret ”Sociologi i tiden”: Hansen, Johansson, Kollind m.fl. 1997). Tidskriftens redaktion skulle framöver gärna se fler artiklar som behandlar frågor om undervisning och lärande inom sociologiämnet. Vi välkomnar därför sociologikollegor att inkomma med förslag till sådana artiklar eller färdiga manus. Det skulle kunna vara texter om hur vår praktik som sociologer påverkar vårt sätt att undervisa, hur sociologisk forskning omsätts i undervisning, hur olika pedagogiska metoder och material kan användas i sociologiundervisningen eller hur samhälleliga processer och strukturer påverkar vad som händer i klassrummet. Vi tror att sådana reflektioner med fördel skulle kunna ta sin utgångspunkt i utbildningssociologi och den svenska sociologins reflekterande tradition. Som ett första steg mot att ge utrymme åt denna typ av artiklar publicerar vi i detta nummer ett samtal om hur undervisningen i sociologi har påverkats av övergången till digital undervisning under covid-19-pandemin. Vi bad fyra sociologikollegor, verksamma vid olika svenska lärosäten, att svara på några frågor utifrån sina erfarenheter som lärare, utbildningssamordnare och forskare. De medverkande är Martin Berg, professor i medieteknik och docent i sociologi vid Malmö universitet, som forskar om digital sociologi med särskilt fokus på kritiska studier av algoritmer och automatiseringsprocesser; Ida Lidegran, docent i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, som ingår i Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) och forskar om elitutbildningar och familjers utbildningsstrategier, migranters möte med det svenska utbildningssystemet samt utbildning och covid-19; Ulrika Schmauch, lektor i sociologi vid Umeå universitet, vars forskning handlar om social ojämlikhet i allmänhet och om ras, plats och kön i synnerhet; samt Glenn Sjöstrand, prefekt för Institutionen för samhällsstudier vid Linnéuniversitetet i Växjö, vars forskning i huvudsak är inriktad mot professionsstudier och särskilt ingenjörers professionella utveckling, men som även forskar om digital transformation, miljö och välfärdsfrågor.
在社会学研究中，教学和学习以前曾以多种方式进行过讨论。研究文章探讨了这一主题，研究了学童的幸福感和教育成果（Aytar&Mella，2012年）、接受高等教育的障碍（Ismail，2011年）、高中教育中的职业挑战（Bruno，2012）和学术生涯的结构决定因素（Behtoui，2017年）。该学科的社会学研究实践和教学实践之间的密切联系也导致了个人教学经验在不同的文本中被处理（见特刊“Sociologi i tiden”：Hansen，Johansson，Kollind等人，1997）。未来，该杂志的编辑人员希望看到更多关于社会学学科教学问题的文章。因此，我们欢迎社会学同事为此类文章或完成的剧本提交建议。它可以是关于我们作为社会学家的实践如何影响我们的教学方式，社会学研究如何转化为教学，不同的教学方法和材料如何在社会学教学中使用，或者社会过程和结构如何影响课堂上发生的事情的文本。我们认为，这种反思可以基于教育社会学和瑞典社会学的反思传统。作为为这类文章腾出空间的第一步，我们在本期发表了一篇关于新冠肺炎大流行期间社会学教学如何受到向数字教学过渡的影响的讨论。我们请四位在瑞典不同大学工作的社会学同事根据他们作为教师、教育协调员和研究人员的经验回答一些问题。参与者是马尔默大学媒体技术教授兼社会学副教授Martin Berg，他研究数字社会学，特别关注算法和自动化过程的批判性研究；Ida Lidegran，乌普萨拉大学教育社会学副教授，教育和文化社会学研究小组成员，研究精英教育和家庭教育策略、移民与瑞典教育系统的接触以及教育和新冠肺炎；乌梅奥大学社会学高级讲师Ulrika Schmauch，其研究涉及一般的社会不平等，特别是种族、地点和性别；以及Växjö林奈大学社会研究系主任Glenn Sjöstrand，他的研究主要集中在专业研究，尤其是工程师的专业发展，但也对数字化转型、环境和福利问题进行研究。
{"title":"Digital sociologi","authors":"Martin Berg, Ida Lidegran, Ulrika Schmauch, Glenn Sjöstrand, Zhanna Kravchenko","doi":"10.37062/sf.58.23910","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23910","url":null,"abstract":"I Sociologisk Forskning har undervisning och lärande tidigare diskuterats på flera sätt. Ämnet har bland annat behandlats i forskningsartiklar som undersökt skolbarns välbefinnande och utbildningsresultat (Aytar & Mella 2012), hinder för tillgång till högre utbildning (Ismail 2011), professionsutmaningar inom gymnasieutbildningen (Bruno 2012) och strukturella bestämningsfaktorer för akademiska karriärer (Behtoui 2017). Den sociologiska forskningspraktikens nära koppling till ämnets pedagogiska praktik har också medfört att personliga undervisningserfarenheter behandlats i olika texter (se specialnumret ”Sociologi i tiden”: Hansen, Johansson, Kollind m.fl. 1997).\u0000 \u0000Tidskriftens redaktion skulle framöver gärna se fler artiklar som behandlar frågor om undervisning och lärande inom sociologiämnet. Vi välkomnar därför sociologikollegor att inkomma med förslag till sådana artiklar eller färdiga manus. Det skulle kunna vara texter om hur vår praktik som sociologer påverkar vårt sätt att undervisa, hur sociologisk forskning omsätts i undervisning, hur olika pedagogiska metoder och material kan användas i sociologiundervisningen eller hur samhälleliga processer och strukturer påverkar vad som händer i klassrummet. Vi tror att sådana reflektioner med fördel skulle kunna ta sin utgångspunkt i utbildningssociologi och den svenska sociologins reflekterande tradition.\u0000 \u0000Som ett första steg mot att ge utrymme åt denna typ av artiklar publicerar vi i detta nummer ett samtal om hur undervisningen i sociologi har påverkats av övergången till digital undervisning under covid-19-pandemin. Vi bad fyra sociologikollegor, verksamma vid olika svenska lärosäten, att svara på några frågor utifrån sina erfarenheter som lärare, utbildningssamordnare och forskare. De medverkande är Martin Berg, professor i medieteknik och docent i sociologi vid Malmö universitet, som forskar om digital sociologi med särskilt fokus på kritiska studier av algoritmer och automatiseringsprocesser; Ida Lidegran, docent i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, som ingår i Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) och forskar om elitutbildningar och familjers utbildningsstrategier, migranters möte med det svenska utbildningssystemet samt utbildning och covid-19; Ulrika Schmauch, lektor i sociologi vid Umeå universitet, vars forskning handlar om social ojämlikhet i allmänhet och om ras, plats och kön i synnerhet; samt Glenn Sjöstrand, prefekt för Institutionen för samhällsstudier vid Linnéuniversitetet i Växjö, vars forskning i huvudsak är inriktad mot professionsstudier och särskilt ingenjörers professionella utveckling, men som även forskar om digital transformation, miljö och välfärdsfrågor.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"46914719","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：