{"title":"A politics of community. Identity, stigma, and meaning in the extra-parliamentary left","authors":"Emma Engdahl","doi":"10.37062/sf.59.24824","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.24824","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-12-15","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49243670","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Arrivals have an unexplored significance as a phenomenon in sociology. This article studies depictions of arrivals to art education courses at Swedish folk high schools in fiction. These arrivals are liminal transitions between two states, warranting personal change, either being the solution to a previous problem or creating a problem (to be solved). Many spaces in society have lost their status as total institutions physically and symbolically detached from the rest of society. The rarity of and desire for totalizing milieus create possibilities for self-exploration and self-development in characters, enabling authenticity and revealing truths of social life. The depiction of the folk high school as a total institution of isolation and a liminal space for change is effective in (re-)producing cultural images of the folk high school and as a literary device to contain characters and develop conflicts that arise from the milieu. At the same time, these arrival stories demonstrate the importance of liminality in arrival and suggest that arrival be studied as a general phenomenon to uncover hidden facets of institutionalized social life.
{"title":"Arrival to a fictional total institution","authors":"Henrik Fürst","doi":"10.37062/sf.59.23571","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.23571","url":null,"abstract":"Arrivals have an unexplored significance as a phenomenon in sociology. This article studies depictions of arrivals to art education courses at Swedish folk high schools in fiction. These arrivals are liminal transitions between two states, warranting personal change, either being the solution to a previous problem or creating a problem (to be solved). Many spaces in society have lost their status as total institutions physically and symbolically detached from the rest of society. The rarity of and desire for totalizing milieus create possibilities for self-exploration and self-development in characters, enabling authenticity and revealing truths of social life. The depiction of the folk high school as a total institution of isolation and a liminal space for change is effective in (re-)producing cultural images of the folk high school and as a literary device to contain characters and develop conflicts that arise from the milieu. At the same time, these arrival stories demonstrate the importance of liminality in arrival and suggest that arrival be studied as a general phenomenon to uncover hidden facets of institutionalized social life.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-12-15","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49146538","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
This article draws on theories of normative control and critical management studies to investigate caseworkers’ strategies in correspondence to a new leadership philosophy in the Swedish Public Employment Service called self-leadership. Based on 43 interviews and observations at two local offices, we find that managerial models are arbitrary and cause uncertainty at the local level as caseworkers both comply and resist managerial talk of self-leadership. Based on a distinction between types of and grounds for strategic responses, we identify four subject positions defined as “personal embracement”, “personal detachment”, “professional recognition” and “professional dismissal”. The study shows that newly employed comply through practices of personal embracement, while senior employees resist based on professional dismissal. The article concludes that caseworkers are not docile bodies, who adjust to managerial talk, but derive their identity, engagement and esteem linked to a shared-work identity as organisational professionals. This demonstrates the relevance of closing the gap between street-level bureaucracy and critical management studies to further explore the tension between governing “employees” or “professionals” in contemporary public welfare governance.
{"title":"Practising empty talk","authors":"H. Johansson, Ida Seing","doi":"10.37062/sf.59.23963","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.23963","url":null,"abstract":"This article draws on theories of normative control and critical management studies to investigate caseworkers’ strategies in correspondence to a new leadership philosophy in the Swedish Public Employment Service called self-leadership. Based on 43 interviews and observations at two local offices, we find that managerial models are arbitrary and cause uncertainty at the local level as caseworkers both comply and resist managerial talk of self-leadership. Based on a distinction between types of and grounds for strategic responses, we identify four subject positions defined as “personal embracement”, “personal detachment”, “professional recognition” and “professional dismissal”. The study shows that newly employed comply through practices of personal embracement, while senior employees resist based on professional dismissal. The article concludes that caseworkers are not docile bodies, who adjust to managerial talk, but derive their identity, engagement and esteem linked to a shared-work identity as organisational professionals. This demonstrates the relevance of closing the gap between street-level bureaucracy and critical management studies to further explore the tension between governing “employees” or “professionals” in contemporary public welfare governance.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-12-15","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"48910638","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Medborgarskapets sociala rättigheter är i den moderna välfärdsstaten avhängiga av deltagande på arbetsmarknaden. Medan forskningen intresserat sig för hur faktorer som inkomst och anställningsform påverkar inställningen till välfärdsstatlig omfördelning, har betydligt mindre intresse ägnats åt betydelsen av att över huvud taget vara inne på arbetsmarknaden. I studien analyseras tidigare outnyttjade sociohistoriska intervjudata om gifta kvinnors attityder till omfördelning vid övergången från hemmafruepok till tvåförsörjarsamhälle (n=3196). Teoretiskt sett utgår studien från en diskussion om egenintresse och/eller omsorgsinriktat tänkande som bestämningsfaktorer för attityder till välfärdsstatlig omfördelning. Resultaten visar att kvinnor som var aktiva på arbetsmarknaden, med hänsyn tagen till andra betydelsefulla faktorer, tenderade att vara mer positivt inställda till såväl inkomstomfördelning som ökat inflytande för anställda i arbetslivet än kvinnor som var hemarbetande. Särskilt tydlig var skillnaden i fråga om inställning till inkomstomfördelning. Överfört till dagens diskussion om bestämningsfaktorer för kvinnors större stöd för omfördelning än mäns, pekar detta bort från omsorgsinriktad socialisation av flickor och i stället mot exempelvis egenintresse.
{"title":"Social inkludering och inställning till omfördelning","authors":"S. Alm","doi":"10.37062/sf.59.23870","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.23870","url":null,"abstract":"Medborgarskapets sociala rättigheter är i den moderna välfärdsstaten avhängiga av deltagande på arbetsmarknaden. Medan forskningen intresserat sig för hur faktorer som inkomst och anställningsform påverkar inställningen till välfärdsstatlig omfördelning, har betydligt mindre intresse ägnats åt betydelsen av att över huvud taget vara inne på arbetsmarknaden. I studien analyseras tidigare outnyttjade sociohistoriska intervjudata om gifta kvinnors attityder till omfördelning vid övergången från hemmafruepok till tvåförsörjarsamhälle (n=3196). Teoretiskt sett utgår studien från en diskussion om egenintresse och/eller omsorgsinriktat tänkande som bestämningsfaktorer för attityder till välfärdsstatlig omfördelning. Resultaten visar att kvinnor som var aktiva på arbetsmarknaden, med hänsyn tagen till andra betydelsefulla faktorer, tenderade att vara mer positivt inställda till såväl inkomstomfördelning som ökat inflytande för anställda i arbetslivet än kvinnor som var hemarbetande. Särskilt tydlig var skillnaden i fråga om inställning till inkomstomfördelning. Överfört till dagens diskussion om bestämningsfaktorer för kvinnors större stöd för omfördelning än mäns, pekar detta bort från omsorgsinriktad socialisation av flickor och i stället mot exempelvis egenintresse.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-12-15","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42383781","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Med hjälp av heritabilitetsmetodik har en del forskare som använder tvillingstudier, och på senare år även DNA-studier, hävdat att genetiskt arv på ett avgörande sätt förklarar sociala utfall. Att söka förklara vad som orsakar sociala utfall är en strävan att förklara hur verkligheten är beskaffad och är därmed en ontologisk fråga. Syftet med artikeln är att med utgångspunkt från den kritiska realismen kritiskt undersöka heritabilitetsstudiernas outtalade ontologiska antaganden. Först förklaras grunderna i heritabilitetsmetodiken, tvillingmetodiken och DNA-studier som mäter heritabilitet, och den tidigare kritik som riktats mot studierna sammanfattas. Därefter argumenterar jag för att heritabilitetsmetodiken inte undersöker vad som faktiskt orsakar sociala händelser: de mått som studierna tar fram döljer andra bakomliggande mekanismer som äger den generativa kraften att påverka sociala utfall. Mot denna bakgrund argumenterar jag för att studierna gör dels den felplacerade konkretionens felslut, dels det epistemiska felslutet. Avslutningsvis argumenterar jag för att konkreta sociala fenomen bör förstås som ett utfall av samspel mellan olika generativa mekanismer.
{"title":"Arv, miljö eller både och?","authors":"Johan Alfonsson","doi":"10.37062/sf.59.23210","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.23210","url":null,"abstract":"Med hjälp av heritabilitetsmetodik har en del forskare som använder tvillingstudier, och på senare år även DNA-studier, hävdat att genetiskt arv på ett avgörande sätt förklarar sociala utfall. Att söka förklara vad som orsakar sociala utfall är en strävan att förklara hur verkligheten är beskaffad och är därmed en ontologisk fråga. Syftet med artikeln är att med utgångspunkt från den kritiska realismen kritiskt undersöka heritabilitetsstudiernas outtalade ontologiska antaganden. Först förklaras grunderna i heritabilitetsmetodiken, tvillingmetodiken och DNA-studier som mäter heritabilitet, och den tidigare kritik som riktats mot studierna sammanfattas. Därefter argumenterar jag för att heritabilitetsmetodiken inte undersöker vad som faktiskt orsakar sociala händelser: de mått som studierna tar fram döljer andra bakomliggande mekanismer som äger den generativa kraften att påverka sociala utfall. Mot denna bakgrund argumenterar jag för att studierna gör dels den felplacerade konkretionens felslut, dels det epistemiska felslutet. Avslutningsvis argumenterar jag för att konkreta sociala fenomen bör förstås som ett utfall av samspel mellan olika generativa mekanismer.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-28","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"46082199","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
New public management (NPM) tar stor plats i dagens sociologiska studier av arbetsliv och samhällsutveckling, men försök att ge begreppet teoretisk stadga är sällsynta. I denna artikel inplaceras NPM i en längre samhällsutveckling som går tillbaka till det moderna samhällets rationalisering och ”avförtrollning”. Dess inverkan på arbetsliv och samhälle diskuteras med hjälp av klassisk sociologisk teori som utgår från att samhället byggs upp av olika värdesfärer med inre lagbunden autonomi (Eigengesetzlichkeit). Idén, som kommer från Max Weber, har utvecklats inom den sociologiska funktionalismen samt av Jürgen Habermas. Här används den tillsammans med senare organisationssociologisk kritik av ledning och styrning av professionella verksamheter som delvis går emot professioners egenart, vilken också denna kan förstås utifrån idén om Eigengesetzlichkeit. Inom denna teoretiska ram diskuteras konfliktytan som uppstår då NPM möter samhällets sfärer, särskilt professioner. Ambitionen är att utforska möjligheterna att använda klassisk sociologisk teori för att analysera ett aktuellt och kontroversiellt ämne.
{"title":"Järnburen smids på nytt","authors":"Olof Hallonsten","doi":"10.37062/sf.59.22467","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.22467","url":null,"abstract":"New public management (NPM) tar stor plats i dagens sociologiska studier av arbetsliv och samhällsutveckling, men försök att ge begreppet teoretisk stadga är sällsynta. I denna artikel inplaceras NPM i en längre samhällsutveckling som går tillbaka till det moderna samhällets rationalisering och ”avförtrollning”. Dess inverkan på arbetsliv och samhälle diskuteras med hjälp av klassisk sociologisk teori som utgår från att samhället byggs upp av olika värdesfärer med inre lagbunden autonomi (Eigengesetzlichkeit). Idén, som kommer från Max Weber, har utvecklats inom den sociologiska funktionalismen samt av Jürgen Habermas. Här används den tillsammans med senare organisationssociologisk kritik av ledning och styrning av professionella verksamheter som delvis går emot professioners egenart, vilken också denna kan förstås utifrån idén om Eigengesetzlichkeit. Inom denna teoretiska ram diskuteras konfliktytan som uppstår då NPM möter samhällets sfärer, särskilt professioner. Ambitionen är att utforska möjligheterna att använda klassisk sociologisk teori för att analysera ett aktuellt och kontroversiellt ämne.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-28","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44016257","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Övervakningskapitalismen. Vid maktens nya frontlinjer","authors":"Alexandra Bogren","doi":"10.37062/sf.59.24249","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.24249","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49291860","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I denna artikel utvecklas en teori om ekonomiska former som förmedlare av sociala ojämlikhetsformer, som konstitueras tillsammans med och förbinder olika maktordningar, till exempel konstruktioner av ras, klass och kön. Teorin utvecklas utifrån analyser av hur bestämda konstruktioner av ras har konstituerats tillsammans med varuformen och lönearbetet, och hur denna samkonstituering av raskonstruktioner och ekonomiska former reproducerar dualistiska tankeformer som kan spåras till varuformens förhistoria. Analysen av samkonstitueringen av ekonomiska former och bestämda konstruktioner av ras illustrerar hur i övrigt särskilda ojämlikhetsformer på grund av nämnda samkonstituering får vissa gemensamma symboliska drag och samuttrycks i relation till en karakteristiskt modern dualism. Dessa drag möjliggör i sin tur olika sätt på vilka ojämlikhetsformer (i detta fall ras och klass) sammanfogas och förstärker varandra, vilket illustreras i en diskussion om lönearbetets bestämmande tudelning i fritt och ofritt arbete.
{"title":"Ekonomisk form och den ömsesidiga konstitueringen av ojämlika sociala relationer","authors":"Magnus Granberg","doi":"10.37062/sf.59.23509","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.23509","url":null,"abstract":"I denna artikel utvecklas en teori om ekonomiska former som förmedlare av sociala ojämlikhetsformer, som konstitueras tillsammans med och förbinder olika maktordningar, till exempel konstruktioner av ras, klass och kön. Teorin utvecklas utifrån analyser av hur bestämda konstruktioner av ras har konstituerats tillsammans med varuformen och lönearbetet, och hur denna samkonstituering av raskonstruktioner och ekonomiska former reproducerar dualistiska tankeformer som kan spåras till varuformens förhistoria. Analysen av samkonstitueringen av ekonomiska former och bestämda konstruktioner av ras illustrerar hur i övrigt särskilda ojämlikhetsformer på grund av nämnda samkonstituering får vissa gemensamma symboliska drag och samuttrycks i relation till en karakteristiskt modern dualism. Dessa drag möjliggör i sin tur olika sätt på vilka ojämlikhetsformer (i detta fall ras och klass) sammanfogas och förstärker varandra, vilket illustreras i en diskussion om lönearbetets bestämmande tudelning i fritt och ofritt arbete.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"43937171","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
In this article, which was delivered as a keynote address at the annual meeting of the Swedish Sociological Association on March 16, 2022 in Uppsala, the following argument is made. Two different approaches to theory in sociology are presented and discussed: theory as text and theory as activities. In the former, theory is seen as embodied in a text, and the focus is squarely on its content. Little attempt is made in the text to discuss how the theory was actually developed and how to use it. In theory as activities, in contrast, the main focus is on how to work with a theory in a concrete manner. The basic unit of analysis is here not just the theory, but the theory as part of the research process. Theory, method and facts are all linked together in this process and partly overlap. A number of activities that precede the publication of a theory as well as come after are also explored. The concluding pages contain a discussion of the advantages and disadvantages that come with working with each of the two views of theory.
{"title":"Theory as text or theory as activities?","authors":"R. Swedberg","doi":"10.37062/sf.59.24247","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.24247","url":null,"abstract":"In this article, which was delivered as a keynote address at the annual meeting of the Swedish Sociological Association on March 16, 2022 in Uppsala, the following argument is made. Two different approaches to theory in sociology are presented and discussed: theory as text and theory as activities. In the former, theory is seen as embodied in a text, and the focus is squarely on its content. Little attempt is made in the text to discuss how the theory was actually developed and how to use it. In theory as activities, in contrast, the main focus is on how to work with a theory in a concrete manner. The basic unit of analysis is here not just the theory, but the theory as part of the research process. Theory, method and facts are all linked together in this process and partly overlap. A number of activities that precede the publication of a theory as well as come after are also explored. The concluding pages contain a discussion of the advantages and disadvantages that come with working with each of the two views of theory.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"45066147","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：