I en politisk kontext där trygghet har kommit att handla allt mindre om välfärd och alltmer om brottsbekämpning, och där asylinvandring har kommit att ses som ett hot mot den svenska tryggheten, undersöker denna artikel hur asylsökande flyktingar upplever tryggheten i Sverige. Artikeln bygger på en intervjustudie med syriska asylsökande flyktingar som anlände till Sverige under den så kallade flyktingkrisen som kulminerade år 2015. I de asylsökande flyktingarnas berättelser beskrivs Sverige ofta som ett tryggt land, samtidigt som beskrivningen av den egna tillvaron präglas av otrygghet. Särskild vikt läggs vid upplevelsen av trygghet i relation till asylprocessen, den ekonomiska situationen, boendet och de sociala relationerna samt hur upplevelsen av trygghet förändras över tid. Artikeln redogör även för lagändringar inom asylpolitiken som införts före och efter studiens genomförande. Dessa ändringar antas leda till minskad asylinvandring och i förlängningen till minskad brottsrelaterad otrygghet. Samtidigt leder de till kraftigt försämrade förutsättningar för trygghet för asylsökande flyktingar, och artikeln ifrågasätter huruvida en ökad otrygghet för en redan utsatt grupp verkligen kan leda till ökad trygghet i samhället i stort.
{"title":"Asylsökande flyktingar och den svenska ”tryggheten”","authors":"Lina Sandström","doi":"10.37062/sf.60.24453","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.60.24453","url":null,"abstract":"I en politisk kontext där trygghet har kommit att handla allt mindre om välfärd och alltmer om brottsbekämpning, och där asylinvandring har kommit att ses som ett hot mot den svenska tryggheten, undersöker denna artikel hur asylsökande flyktingar upplever tryggheten i Sverige. Artikeln bygger på en intervjustudie med syriska asylsökande flyktingar som anlände till Sverige under den så kallade flyktingkrisen som kulminerade år 2015. I de asylsökande flyktingarnas berättelser beskrivs Sverige ofta som ett tryggt land, samtidigt som beskrivningen av den egna tillvaron präglas av otrygghet. Särskild vikt läggs vid upplevelsen av trygghet i relation till asylprocessen, den ekonomiska situationen, boendet och de sociala relationerna samt hur upplevelsen av trygghet förändras över tid. Artikeln redogör även för lagändringar inom asylpolitiken som införts före och efter studiens genomförande. Dessa ändringar antas leda till minskad asylinvandring och i förlängningen till minskad brottsrelaterad otrygghet. Samtidigt leder de till kraftigt försämrade förutsättningar för trygghet för asylsökande flyktingar, och artikeln ifrågasätter huruvida en ökad otrygghet för en redan utsatt grupp verkligen kan leda till ökad trygghet i samhället i stort.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2023-06-29","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"43982288","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Corruption risks in a mature democracy. Mechanisms of social advantage and danger zones for corruption. Linköping University, 2023.","authors":"S. Svallfors","doi":"10.37062/sf.60.25228","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.60.25228","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2023-06-29","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44170766","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Under 2010-talet har en rad projekt initierats i syfte ”utveckla” eller ”lyfta” stadsdelar som klassificerats som ”utsatta” eller ”särskilt utsatta”. Med fokus på Angered i Göteborg analyserar denna artikel de styrningsstrategier som varit dominerande, vilka konflikter de genererat, vilka strategier som boende i stadsdelarna utvecklat samt utgången av konflikterna. Med utgångspunkt i kritisk urbanforskning och governmentalityteori urskiljer vi tre former av ansvarsförskjutning: 1) från makro- till mesonivå när kommunala bostadsbolag får ansvar för att leda partnerskap med privata aktörer och ideella organisationer på ett sätt som ålägger dessa aktörer uppgifter som tidigare varit statens ansvar, 2) från meso- till mikronivå när kommunala bostadsbolag förskjuter ansvaret för renoveringar av hus och utveckling av lokala miljöer till enskilda hyresgäster, 3) från mikronivå tillbaka till meso- och makronivå när invånare i miljonprogramsområden gör motstånd mot den ansvarsförskjutning som genomsyrar styrningen av omvandlingsprojekten genom genom att kräva återtagande av politiskt ansvar på kommunal och nationell nivå.
{"title":"Ansvarets politik","authors":"Håkan Thörn, Ove Sernhede, Hans Lindgren","doi":"10.37062/sf.60.24784","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.60.24784","url":null,"abstract":"Under 2010-talet har en rad projekt initierats i syfte ”utveckla” eller ”lyfta” stadsdelar som klassificerats som ”utsatta” eller ”särskilt utsatta”. Med fokus på Angered i Göteborg analyserar denna artikel de styrningsstrategier som varit dominerande, vilka konflikter de genererat, vilka strategier som boende i stadsdelarna utvecklat samt utgången av konflikterna. Med utgångspunkt i kritisk urbanforskning och governmentalityteori urskiljer vi tre former av ansvarsförskjutning: 1) från makro- till mesonivå när kommunala bostadsbolag får ansvar för att leda partnerskap med privata aktörer och ideella organisationer på ett sätt som ålägger dessa aktörer uppgifter som tidigare varit statens ansvar, 2) från meso- till mikronivå när kommunala bostadsbolag förskjuter ansvaret för renoveringar av hus och utveckling av lokala miljöer till enskilda hyresgäster, 3) från mikronivå tillbaka till meso- och makronivå när invånare i miljonprogramsområden gör motstånd mot den ansvarsförskjutning som genomsyrar styrningen av omvandlingsprojekten genom genom att kräva återtagande av politiskt ansvar på kommunal och nationell nivå.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2023-06-29","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"48655579","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I den här artikeln argumenterar jag för att stadsplaneringen domineras av ojämlikhetsrealism – ett ideologiskt ramverk och en styrform som normaliserar ojämlikhet och prioriterar åtgärder som leder till att segregationen fördjupas, trots att politiken kan ha satt upp andra mål. I fokus för analysen står Göteborgs stads satsning på att minska ojämlikhet och segregation med stadsplanering som ett av redskapen. Genom att analysera kedjan från politiska mål till genomförande visar jag hur jämlikhet systematiskt bortprioriterats och vilka mekanismer som bidragit till detta. Analys av centrala dokument och intervjuer med politiker och tjänstepersoner framhäver flera samverkade processer som tillsammans genererar en styrform som benämns ”ojämlikhetsrealism”.
{"title":"Ojämlikhetsrealism","authors":"Carina Thörn","doi":"10.37062/sf.60.25000","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.60.25000","url":null,"abstract":"I den här artikeln argumenterar jag för att stadsplaneringen domineras av ojämlikhetsrealism – ett ideologiskt ramverk och en styrform som normaliserar ojämlikhet och prioriterar åtgärder som leder till att segregationen fördjupas, trots att politiken kan ha satt upp andra mål. I fokus för analysen står Göteborgs stads satsning på att minska ojämlikhet och segregation med stadsplanering som ett av redskapen. Genom att analysera kedjan från politiska mål till genomförande visar jag hur jämlikhet systematiskt bortprioriterats och vilka mekanismer som bidragit till detta. Analys av centrala dokument och intervjuer med politiker och tjänstepersoner framhäver flera samverkade processer som tillsammans genererar en styrform som benämns ”ojämlikhetsrealism”.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":"1 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2023-06-29","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"69858781","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Fri. En uppväxt vid historiens slut","authors":"Zohreh Khoban","doi":"10.37062/sf.59.25040","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.25040","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2023-03-09","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"47390758","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Från att ha varit en verksamhet som nästan helt dominerats av kvinnojourer drivs hälften av landets skyddade boenden i dag av privata företag. Socialtjänstens upphandlingar av skyddat boende i kombination med ökade krav på uppföljning har inneburit att synen på kvalitet har blivit allt viktigare. I den här artikeln undersöks hur lokalpolitiker och chefer inom socialtjänsten konstruerar kvalitet i socialtjänstens arbete med skyddat boende och på sådana boenden. Studien visar att kvalitet i socialtjänstens arbete kan handla om allt från evidens, kostnadseffektivitet och socialsekreterares specifika kompetens till säkerställande av att utsatta får stöd och hjälp att leva självständiga liv. Betydelsen av att följa socialtjänstens uppdrag och av att ha kompetent personal framhålls. En alltför ”omhändertagande” inställning hos socialtjänstens personal och personalen på skyddade boenden framställs som något problematiskt och oprofessionellt. Analysen visar att socialtjänstens arbete med kvalitet, upphandlingar och placeringar kan utgöra en svårhanterlig konfliktyta där logiker och praktiker typiska för marknad och välfärd ställs mot varandra.
{"title":"Ett pris man får betala?","authors":"Veronica Ekström, Johan Hvenmark","doi":"10.37062/sf.59.24131","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.24131","url":null,"abstract":"Från att ha varit en verksamhet som nästan helt dominerats av kvinnojourer drivs hälften av landets skyddade boenden i dag av privata företag. Socialtjänstens upphandlingar av skyddat boende i kombination med ökade krav på uppföljning har inneburit att synen på kvalitet har blivit allt viktigare. I den här artikeln undersöks hur lokalpolitiker och chefer inom socialtjänsten konstruerar kvalitet i socialtjänstens arbete med skyddat boende och på sådana boenden. Studien visar att kvalitet i socialtjänstens arbete kan handla om allt från evidens, kostnadseffektivitet och socialsekreterares specifika kompetens till säkerställande av att utsatta får stöd och hjälp att leva självständiga liv. Betydelsen av att följa socialtjänstens uppdrag och av att ha kompetent personal framhålls. En alltför ”omhändertagande” inställning hos socialtjänstens personal och personalen på skyddade boenden framställs som något problematiskt och oprofessionellt. Analysen visar att socialtjänstens arbete med kvalitet, upphandlingar och placeringar kan utgöra en svårhanterlig konfliktyta där logiker och praktiker typiska för marknad och välfärd ställs mot varandra.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2023-03-09","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"41346726","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Kriget i Ukraina har redan fått många återverkningar, även i samhällen som inte direkt skakas av de fruktansvärda krigshandlingarna. I traditionella och sociala medier funderar människor kring vad som skulle hända om det blev krig i Sverige och hur detta skulle påverka vår vardag och våra relationer. En ofta förbisedd fråga i detta sammanhang är relationen mellan människor och djur. I denna artikel diskuteras hur totalförsvaret som samhällsorganisation och verksamhet kan utmanas av 2020-talets normer om förhållandet mellan människor och djur och djurs status som säkerhetssubjekt. Mot bakgrund av den traditionella totalförsvarstanken presenterar vi ett antal områden där djurens relationer med människor kan tänkas väcka frågor och komma i konflikt med delar av totalförsvaret: synen på säkerhet, juridiken i kris och krig samt utvecklingen av den sociala relationen mellan människor och djur. Artikeln avslutas med tankar kring hur ett totalförsvar som inkluderar djur skulle kunna se ut samt kring hur dagens totalförsvar i så fall skulle behöva förändras.
{"title":"Människans sociala relationer med djur","authors":"Arita Holmberg, Miranda Holmberg, Aida Alvinius","doi":"10.37062/sf.59.24243","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.24243","url":null,"abstract":"Kriget i Ukraina har redan fått många återverkningar, även i samhällen som inte direkt skakas av de fruktansvärda krigshandlingarna. I traditionella och sociala medier funderar människor kring vad som skulle hända om det blev krig i Sverige och hur detta skulle påverka vår vardag och våra relationer. En ofta förbisedd fråga i detta sammanhang är relationen mellan människor och djur. I denna artikel diskuteras hur totalförsvaret som samhällsorganisation och verksamhet kan utmanas av 2020-talets normer om förhållandet mellan människor och djur och djurs status som säkerhetssubjekt. Mot bakgrund av den traditionella totalförsvarstanken presenterar vi ett antal områden där djurens relationer med människor kan tänkas väcka frågor och komma i konflikt med delar av totalförsvaret: synen på säkerhet, juridiken i kris och krig samt utvecklingen av den sociala relationen mellan människor och djur. Artikeln avslutas med tankar kring hur ett totalförsvar som inkluderar djur skulle kunna se ut samt kring hur dagens totalförsvar i så fall skulle behöva förändras.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2023-03-09","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49603777","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：