Marknadsreformer inom den svenska välfärdssektorn har öppnat för köp- och säljmodeller av välfärdstjänster. Den offentlig upphandlingen utgör navet för beställningar och utförande av tjänster inom socialtjänsten¬. Syftet med denna artikel är att undersöka hur socialt arbete formas i en upphandlingskontext, med särskilt fokus på hur socialarbetare som arbetar med att utföra upphandlade tjänster beskriver sitt arbete. Materialet utgörs av intervjuer med 16 utförare av sociala tjänster inom olika områden av upphandlat social arbete. Resultaten visar hur upphandlingen skapar särskilda ramar för det sociala arbetets utförande i form av avgränsningar i tid och antal, en kvantifiering av det arbete som utförs med klienter samt hur dessa ramar formar klienten som en beställning och ett ärende. Vidare visas hur utförare kompenserar för och hanterar de ramar som ges, för att på så vis möta klienternas behov. Resultaten aktualiserar frågor om det sociala arbetets möjligheter när det gäller tjänsternas avgränsning, specialisering och tidsramar.
{"title":"Social tjänst till salu","authors":"Simon Härnbro, Magnus Dahlstedt, Marcus Herz","doi":"10.37062/sf.58.22080","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.22080","url":null,"abstract":"Marknadsreformer inom den svenska välfärdssektorn har öppnat för köp- och säljmodeller av välfärdstjänster. Den offentlig upphandlingen utgör navet för beställningar och utförande av tjänster inom socialtjänsten¬. Syftet med denna artikel är att undersöka hur socialt arbete formas i en upphandlingskontext, med särskilt fokus på hur socialarbetare som arbetar med att utföra upphandlade tjänster beskriver sitt arbete. Materialet utgörs av intervjuer med 16 utförare av sociala tjänster inom olika områden av upphandlat social arbete. Resultaten visar hur upphandlingen skapar särskilda ramar för det sociala arbetets utförande i form av avgränsningar i tid och antal, en kvantifiering av det arbete som utförs med klienter samt hur dessa ramar formar klienten som en beställning och ett ärende. Vidare visas hur utförare kompenserar för och hanterar de ramar som ges, för att på så vis möta klienternas behov. Resultaten aktualiserar frågor om det sociala arbetets möjligheter när det gäller tjänsternas avgränsning, specialisering och tidsramar.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2021-12-14","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49353860","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Teamwork is a well-known management technique for eliciting commitment and exerting control in private companies. However, less is known about how teamwork operates as a management tool in welfare state bureaucracies. Tying critical management and street-level bureaucracy studies, this article explores teamwork as a key component in the normative control of street-level bureaucrats within the Swedish Social Insurance Agency. Based on extensive ethnographic research, the analysis demonstrates how teamwork functions as a subtle steering device in public management. The analysis identifies teams as: a) performative tools; b) cushioning structures; and c) “moral corsets” on caseworkers. By the seamless linking of vertical and horizontal governance mechanisms, teamwork was instrumental in achieving organizational targets, thereby changing the nature of casework and reducing caseworkers’ discretion. The findings call for more research on the normative shaping of caseworkers under new forms of public management.
{"title":"Commitment and control","authors":"Kerstin Jacobsson, K. Hollertz","doi":"10.37062/sf.58.22890","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.22890","url":null,"abstract":"Teamwork is a well-known management technique for eliciting commitment and exerting control in private companies. However, less is known about how teamwork operates as a management tool in welfare state bureaucracies. Tying critical management and street-level bureaucracy studies, this article explores teamwork as a key component in the normative control of street-level bureaucrats within the Swedish Social Insurance Agency. Based on extensive ethnographic research, the analysis demonstrates how teamwork functions as a subtle steering device in public management. The analysis identifies teams as: a) performative tools; b) cushioning structures; and c) “moral corsets” on caseworkers. By the seamless linking of vertical and horizontal governance mechanisms, teamwork was instrumental in achieving organizational targets, thereby changing the nature of casework and reducing caseworkers’ discretion. The findings call for more research on the normative shaping of caseworkers under new forms of public management.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2021-12-14","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"41433983","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Den politiska generationen. Kontinuitet och förändring 1968–2018; Folk i rörelse. Vår demokratis historia","authors":"Håkan Thörn","doi":"10.37062/sf.58.23742","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23742","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":"7 3","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2021-12-14","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"41288807","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Anna Olaison, Maricel Knechtel, Sandra Torres, Emilia Forssell
Baserat på en explorativ studie behandlar denna artikel frågan om utrikesfödd bakgrund, kön och ålder har någon betydelse för behovsbedömningsdokumentation inom svensk äldreomsorg. Med hjälp av kvantitativ innehållsanalys och multipel logistisk regressionsanalys av akter (n=202) innehållande utredningar (n=489) av ansökningar om välfärdstjänster, undersöker denna studie om identifikationsgrunder för äldre har någon betydelse för dokumentationspraktiker. Innehållsanalysen visade att beskrivningar i akterna av utlandsfödda äldre är mer omfattande än beskrivningarna av svenskfödda. Den multipla logistiska regressionsanalysen tyder på att kön och bakgrund verkar vara relevant för hur beslut motiverades i akterna. Ålder är inte lika relevant som de andra kategorierna. Det väsentligaste fyndet är att utlandsfödda äldre i detta material beviljas hemvårdsbidrag i större utsträckning än svenskfödda. Resultaten stöder delvis den kritiska debatten om hur klienter konstrueras i dokumentation av socialt arbete eftersom de indikerar att bakgrund, kön och ålder kan spela roll för hur äldre människors ansökningar om omsorgsinsatser behandlas i akter.
{"title":"Dokumentationens roll för klientskapande processer i äldreinriktat socialt arbete","authors":"Anna Olaison, Maricel Knechtel, Sandra Torres, Emilia Forssell","doi":"10.37062/sf.58.22305","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.22305","url":null,"abstract":"Baserat på en explorativ studie behandlar denna artikel frågan om utrikesfödd bakgrund, kön och ålder har någon betydelse för behovsbedömningsdokumentation inom svensk äldreomsorg. Med hjälp av kvantitativ innehållsanalys och multipel logistisk regressionsanalys av akter (n=202) innehållande utredningar (n=489) av ansökningar om välfärdstjänster, undersöker denna studie om identifikationsgrunder för äldre har någon betydelse för dokumentationspraktiker. Innehållsanalysen visade att beskrivningar i akterna av utlandsfödda äldre är mer omfattande än beskrivningarna av svenskfödda. Den multipla logistiska regressionsanalysen tyder på att kön och bakgrund verkar vara relevant för hur beslut motiverades i akterna. Ålder är inte lika relevant som de andra kategorierna. Det väsentligaste fyndet är att utlandsfödda äldre i detta material beviljas hemvårdsbidrag i större utsträckning än svenskfödda. Resultaten stöder delvis den kritiska debatten om hur klienter konstrueras i dokumentation av socialt arbete eftersom de indikerar att bakgrund, kön och ålder kan spela roll för hur äldre människors ansökningar om omsorgsinsatser behandlas i akter.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2021-12-14","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44480897","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Artikeln analyserar vittnesmål om sexuella trakasserier utifrån Honneths teori om socialt erkännande och Frickers teori om epistemisk orättvisa. Undersökningen baseras på en innehållsanalys av de vittnesmål om sexuella trakasserier som ingår i de 65 svenska #metoo-uppropen. De som vittnat i #metoo-uppropen berättar om vad som med Honneths begrepp kan beskrivas som en systematisk förvägran av socialt erkännande. De nekas solidaritet och rättigheter genom sexuella fysiska och psykiska övergrepp, vilket har en negativ inverkan på deras självförtroende, självaktning och självuppskattning. De förövande männens agerande leder i praktiken till såväl personligt lidande för de kvinnor som utsätts som deras exkludering från sociala sammanhang. Det senare sker genom att kvinnorna antingen lämnar det sammanhang i vilket de utsatts för sexuella trakasserier eller att deras deltagande i sammanhanget villkoras. De måste till exempel avstå från att berätta om vad de utsatts för eller så uteblir omgivningens stöd när de berättar. Svårigheten att mobilisera stöd för dem som blir utsatta för sexuella trakasserier tolkas i artikeln som en effekt av epistemisk orättvisa.
{"title":"#Metoo","authors":"Emma Engdahl, Hans Ekbrand, Maria Nyman","doi":"10.37062/sf.58.22500","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.22500","url":null,"abstract":"Artikeln analyserar vittnesmål om sexuella trakasserier utifrån Honneths teori om socialt erkännande och Frickers teori om epistemisk orättvisa. Undersökningen baseras på en innehållsanalys av de vittnesmål om sexuella trakasserier som ingår i de 65 svenska #metoo-uppropen. De som vittnat i #metoo-uppropen berättar om vad som med Honneths begrepp kan beskrivas som en systematisk förvägran av socialt erkännande. De nekas solidaritet och rättigheter genom sexuella fysiska och psykiska övergrepp, vilket har en negativ inverkan på deras självförtroende, självaktning och självuppskattning. De förövande männens agerande leder i praktiken till såväl personligt lidande för de kvinnor som utsätts som deras exkludering från sociala sammanhang. Det senare sker genom att kvinnorna antingen lämnar det sammanhang i vilket de utsatts för sexuella trakasserier eller att deras deltagande i sammanhanget villkoras. De måste till exempel avstå från att berätta om vad de utsatts för eller så uteblir omgivningens stöd när de berättar. Svårigheten att mobilisera stöd för dem som blir utsatta för sexuella trakasserier tolkas i artikeln som en effekt av epistemisk orättvisa.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2021-12-14","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"48614168","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Artikeln undersöker svenska etniska organisationers verksamheter i syfte att belysa hur detta organisatoriska fält har förändrats under de senaste decennierna. Studien bygger på en totalundersökning av de 52 riksförbund som fått bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Den visar att det etniska organisationsfältet kännetecknas av både kontinuitet och förändring. Kulturella aktiviteter var i särklass vanligast och arrangerades ofta i samverkan med olika studieförbund, vilket tyder på att folkrörelsemodellens inflytande över fältet är fortsatt stark. Det förekom större variation ifråga om integrationsfrämjande verksamheter, vilket dels antyder att organisationerna svarar mot skilda medlemsbehov, dels att några organisationer tycks ha iklätt sig rollen som välfärdsproducenter, främst för att bistå medlemmar att orientera sig i relation till olika myndigheter. Studien visar att utvecklingen inom det svenska etniska organisationsfältet uppvisar tecken på spårbunden kontinuitet, samtidigt som fältet innehåller nya inslag och tydliga tecken på förändring, i form av ett ökat inslag av transnationella samverkansformer, liksom indikationer på att det skett en transnationalisering av de etniska organisationernas politiska förhållningsätt och opinionsbildningsfunktion, exempelvis genom att webplattformar kan rikta sig mot en internationell publik.
{"title":"Transnationalism, integration och etnisk organisering","authors":"Olle Frödin, Axel Fredholm","doi":"10.37062/sf.58.22308","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.22308","url":null,"abstract":"Artikeln undersöker svenska etniska organisationers verksamheter i syfte att belysa hur detta organisatoriska fält har förändrats under de senaste decennierna. Studien bygger på en totalundersökning av de 52 riksförbund som fått bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Den visar att det etniska organisationsfältet kännetecknas av både kontinuitet och förändring. Kulturella aktiviteter var i särklass vanligast och arrangerades ofta i samverkan med olika studieförbund, vilket tyder på att folkrörelsemodellens inflytande över fältet är fortsatt stark. Det förekom större variation ifråga om integrationsfrämjande verksamheter, vilket dels antyder att organisationerna svarar mot skilda medlemsbehov, dels att några organisationer tycks ha iklätt sig rollen som välfärdsproducenter, främst för att bistå medlemmar att orientera sig i relation till olika myndigheter. Studien visar att utvecklingen inom det svenska etniska organisationsfältet uppvisar tecken på spårbunden kontinuitet, samtidigt som fältet innehåller nya inslag och tydliga tecken på förändring, i form av ett ökat inslag av transnationella samverkansformer, liksom indikationer på att det skett en transnationalisering av de etniska organisationernas politiska förhållningsätt och opinionsbildningsfunktion, exempelvis genom att webplattformar kan rikta sig mot en internationell publik.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2021-12-14","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44178049","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet","authors":"Tomas Berglund","doi":"10.37062/sf.58.23743","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23743","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2021-12-14","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"41926209","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt, M. Persson
Denna artikel undersoker hur aldre manniskor begripliggor sin situation i telefonsamtal till en stodlinje nagra manader in i covid-19-pandemin. Genom att anvanda ett vardagssociologiskt ramverk for att analysera inringares olika satt att i samspel med stodlinjens volontarer forsta krisen, nyanserar artikeln nuvarande kunskap om aldre manniskors situation. Den tematiska analysen visar att inringarna begripliggor krisen i forhallande till sociala relationer pa ett personligt, anonymt och abstrakt plan. Inringarnas satt att bemota avbrott i sina vardagliga rutiner – genom anpassning eller kritisk omvardering – ar kopplade till olika former av tillit: basal tillit till en social verklighet som delas med en annan person eller reglerande tillit till en samling normer som ar oberoende av denna andra. Medan samtalen visade fa exempel pa positiva anpassningar i personliga relationer, synliggjorde de att anonyma och abstrakta relationer fungerar som viktiga tillgangar for att bade bibehalla och omvardera vardagslivet nar det ar kris. Aven om bristen pa trygga personliga relationer under pandemin pekar pa aldres utsatthet, demonstreras inringarnas styrka i och med deras aktiva arbete for att behalla och bygga viktiga anonyma och abstrakta relationer.Alternate abstract:This article examines how older people make sense of their situation in calls to a helpline a few months into the Covid-19 pandemic . By drawing on the sociology of everyday life to analyse callers' various understandings of the crisis, the article nuances current knowledge about older people's situation . The thematic analysis shows that the callers make sense of the crisis linked to social relations on a personal, anonymous, and abstract level . The callers' responses to chal-lenges to their everyday routines – adjustment or critical evaluation – are connected to different approaches to trust: basic trust in a shared social reality with someone or regulating trust in a set of norms independent from that other . Whereas the calls demonstrate very few positive adjustments in personal relations, they show that anonymous and abstract relations serve as im-portant resources for both maintaining and re-evaluating everyday life during a crisis . Although older people's lack of secure personal relations during the pandemic points to vulnerability, their resourcefulness is apparent in their active engagement in important anonymous and abstract relations.
{"title":"En människa bland andra?","authors":"Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt, M. Persson","doi":"10.37062/sf.58.22100","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.22100","url":null,"abstract":"Denna artikel undersoker hur aldre manniskor begripliggor sin situation i telefonsamtal till en stodlinje nagra manader in i covid-19-pandemin. Genom att anvanda ett vardagssociologiskt ramverk for att analysera inringares olika satt att i samspel med stodlinjens volontarer forsta krisen, nyanserar artikeln nuvarande kunskap om aldre manniskors situation. Den tematiska analysen visar att inringarna begripliggor krisen i forhallande till sociala relationer pa ett personligt, anonymt och abstrakt plan. Inringarnas satt att bemota avbrott i sina vardagliga rutiner – genom anpassning eller kritisk omvardering – ar kopplade till olika former av tillit: basal tillit till en social verklighet som delas med en annan person eller reglerande tillit till en samling normer som ar oberoende av denna andra. Medan samtalen visade fa exempel pa positiva anpassningar i personliga relationer, synliggjorde de att anonyma och abstrakta relationer fungerar som viktiga tillgangar for att bade bibehalla och omvardera vardagslivet nar det ar kris. Aven om bristen pa trygga personliga relationer under pandemin pekar pa aldres utsatthet, demonstreras inringarnas styrka i och med deras aktiva arbete for att behalla och bygga viktiga anonyma och abstrakta relationer.Alternate abstract:This article examines how older people make sense of their situation in calls to a helpline a few months into the Covid-19 pandemic . By drawing on the sociology of everyday life to analyse callers' various understandings of the crisis, the article nuances current knowledge about older people's situation . The thematic analysis shows that the callers make sense of the crisis linked to social relations on a personal, anonymous, and abstract level . The callers' responses to chal-lenges to their everyday routines – adjustment or critical evaluation – are connected to different approaches to trust: basic trust in a shared social reality with someone or regulating trust in a set of norms independent from that other . Whereas the calls demonstrate very few positive adjustments in personal relations, they show that anonymous and abstract relations serve as im-portant resources for both maintaining and re-evaluating everyday life during a crisis . Although older people's lack of secure personal relations during the pandemic points to vulnerability, their resourcefulness is apparent in their active engagement in important anonymous and abstract relations.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":"58 1","pages":"53-76"},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2021-06-07","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49000700","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Assemblage theory and method","authors":"D. Scott","doi":"10.37062/SF.58.22410","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/SF.58.22410","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2021-06-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44642545","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：