I föreliggande studie fokuserar vi på berättelser om arbetsvillkor inom svensk vård och omsorg under den inledande fasen av coronapandemin våren 2020. Studien baseras på 33 intervjuer med vårdpersonal genomförda under de första veckorna av pandemin. Genom att i analysen knyta narrativt meningsskapande till hur tid används och ordnas i berättelser om arbetsvillkor just nu – under de första veckorna för coronapandemin – ser vi hur dessa berättelser relaterar till tiden för hanteringen av pandemin, såväl som tiden före och efter densamma. Den narrativa analysen visar att olika perspektiv på tid används som stöd för argumentationen i deltagarnas utsagor. Det ena perspektivet knyts till den specifika situationen under den första tiden för coronapandemin och det andra relaterar till arbetssituationen under coronapandemin som en del av ett, i tid, utsträckt sammanhang. Analysen av hur tid används och ordnas i berättelserna skapar en öppning för att förstå coronapandemin som en händelse som uppmärksammar någonting mer än arbetssituationen just nu, nämligen en kritik av arbetsvillkor inom vården över tid och på en övergripande, generell, nivå.
{"title":"Tid för förändring av arbetsvillkor inom vård och omsorg","authors":"Erik Wall, Jonny Bergman","doi":"10.37062/sf.58.22103","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.22103","url":null,"abstract":"I föreliggande studie fokuserar vi på berättelser om arbetsvillkor inom svensk vård och omsorg under den inledande fasen av coronapandemin våren 2020. Studien baseras på 33 intervjuer med vårdpersonal genomförda under de första veckorna av pandemin. Genom att i analysen knyta narrativt meningsskapande till hur tid används och ordnas i berättelser om arbetsvillkor just nu – under de första veckorna för coronapandemin – ser vi hur dessa berättelser relaterar till tiden för hanteringen av pandemin, såväl som tiden före och efter densamma. Den narrativa analysen visar att olika perspektiv på tid används som stöd för argumentationen i deltagarnas utsagor. Det ena perspektivet knyts till den specifika situationen under den första tiden för coronapandemin och det andra relaterar till arbetssituationen under coronapandemin som en del av ett, i tid, utsträckt sammanhang. Analysen av hur tid används och ordnas i berättelserna skapar en öppning för att förstå coronapandemin som en händelse som uppmärksammar någonting mer än arbetssituationen just nu, nämligen en kritik av arbetsvillkor inom vården över tid och på en övergripande, generell, nivå.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2021-06-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44311593","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Från och med nästa nummer av Sociologisk Forskning, som utkommer efter sommaren 2021, kommer tidskriften att publicera så kallade forskningsnotiser (research notes). Forskningsnotiser är korta texter som presenterar nya forskningsresultat på ett koncist och tydligt sätt. Vi publicerar enbart notiser som utgår från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, inklusive komparativa studier som inbegriper svenska förhållanden. På samma sätt som för vanliga vetenskapliga artiklar i Sociologisk Forskning ska dessa notiser, om än mycket kort, introducera de begrepp och den teori som är relevant för undersökningen samt den metod som använts. Texten ska även kort tydliggöra vilken betydelse de nya resultaten har för forskningens förståelse av det som undersökts. Texten kan vara skriven på svenska, engelska, danska eller norska. Vi föredrar att texten är skriven på engelska, då vi ser dessa forskningsnotiser som ett sätt att snabbt sprida information om pågående svensk sociologisk forskning till en internationell publik. Notisen ska vara mellan 1 000 och 1 700 ord, exklusive titel, abstract, referenser, tabeller och figurer. Notisen får som mest innehålla en tabell eller en figur (som mest en sida i tidskriften), högst tio referenser samt fem nyckelord. Abstract får inte vara längre än 90 ord. Bidraget ska i huvudsak behandla ny och tidigare opublicerad forskning. Följ i övrigt tidskriftens riktlinjer för vanliga vetenskapliga artiklar. Notisen kommer att genomgå anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Om notisen är skriven på engelska ska författaren ombesörja att den genomgår en professionell språkgranskning innan publicering. Skicka som vanligt in ditt bidrag genom vårt manushanteringssystem, som du når från vår hemsida.
{"title":"Forskningsnotiser","authors":"Sociologisk Forskning","doi":"10.37062/sf.58.23259","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23259","url":null,"abstract":"Från och med nästa nummer av Sociologisk Forskning, som utkommer efter sommaren 2021, kommer tidskriften att publicera så kallade forskningsnotiser (research notes). \u0000Forskningsnotiser är korta texter som presenterar nya forskningsresultat på ett koncist och tydligt sätt. Vi publicerar enbart notiser som utgår från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, inklusive komparativa studier som inbegriper svenska förhållanden. \u0000På samma sätt som för vanliga vetenskapliga artiklar i Sociologisk Forskning ska dessa notiser, om än mycket kort, introducera de begrepp och den teori som är relevant för undersökningen samt den metod som använts. Texten ska även kort tydliggöra vilken betydelse de nya resultaten har för forskningens förståelse av det som undersökts. \u0000Texten kan vara skriven på svenska, engelska, danska eller norska. Vi föredrar att texten är skriven på engelska, då vi ser dessa forskningsnotiser som ett sätt att snabbt sprida information om pågående svensk sociologisk forskning till en internationell publik. \u0000Notisen ska vara mellan 1 000 och 1 700 ord, exklusive titel, abstract, referenser, tabeller och figurer. Notisen får som mest innehålla en tabell eller en figur (som mest en sida i tidskriften), högst tio referenser samt fem nyckelord. Abstract får inte vara längre än 90 ord. Bidraget ska i huvudsak behandla ny och tidigare opublicerad forskning. Följ i övrigt tidskriftens riktlinjer för vanliga vetenskapliga artiklar. \u0000Notisen kommer att genomgå anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Om notisen är skriven på engelska ska författaren ombesörja att den genomgår en professionell språkgranskning innan publicering. \u0000Skicka som vanligt in ditt bidrag genom vårt manushanteringssystem, som du når från vår hemsida.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":"1 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2021-06-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"69858561","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017","authors":"Pernilla Ouis","doi":"10.37062/sf.57.22323","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.57.22323","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2020-12-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"47707588","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen","authors":"Magnus Granberg","doi":"10.37062/sf.57.22322","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.57.22322","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2020-12-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"48461811","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Jan Jämte, Jasmine Kelekay, Leandro Schclarek Mulinari, Lena Sohl
Sociologisk Forskning bad tre samhällsvetenskapliga forskare, verksamma i Sverige och USA, att svara på några frågor om rörelseprotesterna under parollen Black Lives Matter (BLM), antisvart rasism och dödligt polisvåld mot svarta människor. Deras svar grundar sig i egen och andras forskning inom områden som relationen mellan rasifiering och kriminalisering, postkoloniala perspektiv och kritisk kriminologi, erfarenheter av polisiär kontroll bland människor med afrikanskt ursprung i Stockholm, Malmö och New York samt sociala rörelser och politisk aktivism – särskilt olika former av antirasism.En av tidskriftens redaktörer, Lena Sohl, redigerade svaren till ett gemensamt samtal, där de tre forskarna kunde ändra och göra tillägg i sina egna svar. Den slutgiltiga texten färdigställdes den 10 december 2020.De medverkande forskarna är Jan Jämte, statsvetare och lektor i samhällskunskap vid Örebro universitet, som forskar om sociala rörelser och politisk aktivism, i synnerhet olika former av antirasism; Jasmine Kelekay, doktorand i sociologi vid University of California, Santa Barbara och gästdoktorand vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet samt Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, vars avhandling handlar om relationen mellan rasifiering och kriminalisering, med fokus på konstruktioner av svarthet och polisiär kontroll av svarta människor i Sverige; samt Leandro Schclarek Mulinari, doktor i kriminologi, vars forskning uppehåller sig vid skärningspunkten mellan kriminalitet och kriminalisering, i synnerhet förhållandet mellan denna skärningspunkt och frågor om rasism.
{"title":"Samhällsvetenskapliga perspektiv på Black Lives Matter","authors":"Jan Jämte, Jasmine Kelekay, Leandro Schclarek Mulinari, Lena Sohl","doi":"10.37062/sf.57.22320","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.57.22320","url":null,"abstract":"Sociologisk Forskning bad tre samhällsvetenskapliga forskare, verksamma i Sverige och USA, att svara på några frågor om rörelseprotesterna under parollen Black Lives Matter (BLM), antisvart rasism och dödligt polisvåld mot svarta människor. Deras svar grundar sig i egen och andras forskning inom områden som relationen mellan rasifiering och kriminalisering, postkoloniala perspektiv och kritisk kriminologi, erfarenheter av polisiär kontroll bland människor med afrikanskt ursprung i Stockholm, Malmö och New York samt sociala rörelser och politisk aktivism – särskilt olika former av antirasism.En av tidskriftens redaktörer, Lena Sohl, redigerade svaren till ett gemensamt samtal, där de tre forskarna kunde ändra och göra tillägg i sina egna svar. Den slutgiltiga texten färdigställdes den 10 december 2020.De medverkande forskarna är Jan Jämte, statsvetare och lektor i samhällskunskap vid Örebro universitet, som forskar om sociala rörelser och politisk aktivism, i synnerhet olika former av antirasism; Jasmine Kelekay, doktorand i sociologi vid University of California, Santa Barbara och gästdoktorand vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet samt Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, vars avhandling handlar om relationen mellan rasifiering och kriminalisering, med fokus på konstruktioner av svarthet och polisiär kontroll av svarta människor i Sverige; samt Leandro Schclarek Mulinari, doktor i kriminologi, vars forskning uppehåller sig vid skärningspunkten mellan kriminalitet och kriminalisering, i synnerhet förhållandet mellan denna skärningspunkt och frågor om rasism.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2020-12-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44426526","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Filmkaraktären Shaft har tagit form under olika perioder av politisk polarisering i det amerikanska samhället. Syftet med denna artikel är att närmare undersöka hur karaktären Shaft har porträtteras i tre filmer från olika tidsperioder. Analysen riktar specifikt fokus mot hur Shaft positioneras i relation till tid (den tid då filmen utspelar sig), plats (det urbana rummet) och ras (den afroamerikanska gemenskapen). De tre filmerna utspelar sig under väldigt olika tider: 1971, 2000 och 2019, det vill säga under medborgarrättsrörelsen och omfattande afroamerikanska protester, under en period präglad av nyliberala ideal, samt i nutiden med dess tilltagande polarisering och omfattande protester under parollen Black Lives Matter.
{"title":"Mitt namn är Shaft","authors":"Peter Ehrström, Magnus Dahlstedt","doi":"10.37062/sf.57.21668","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.57.21668","url":null,"abstract":"Filmkaraktären Shaft har tagit form under olika perioder av politisk polarisering i det amerikanska samhället. Syftet med denna artikel är att närmare undersöka hur karaktären Shaft har porträtteras i tre filmer från olika tidsperioder. Analysen riktar specifikt fokus mot hur Shaft positioneras i relation till tid (den tid då filmen utspelar sig), plats (det urbana rummet) och ras (den afroamerikanska gemenskapen). De tre filmerna utspelar sig under väldigt olika tider: 1971, 2000 och 2019, det vill säga under medborgarrättsrörelsen och omfattande afroamerikanska protester, under en period präglad av nyliberala ideal, samt i nutiden med dess tilltagande polarisering och omfattande protester under parollen Black Lives Matter.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":"1 1","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2020-12-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"41664658","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
This article shows how autobiographies of famous, socially well-established men (re)produce hegemonic masculinity through narratives of offending; how masculine performance is age graded; and that masculinity constructions are accomplished both via what is said and what is not said. The autobiographies of the footballer Zlatan Ibrahimović, the former high jumper Patrik Sjöberg and Sweden’s most famous criminologist, Professor Leif G.W. Persson, are analysed. Common to all three is that they openly describe a variety of crimes they have committed. These three men are highly respected in Sweden and none of them is considered as “a criminal” in general opinion. This article shows that crime can be a resource for doing masculinity even for famous, successful and highly respected men. The crime narratives in these autobiographies tell us something about the culturally accepted representations of masculinity that may not just pass as possible, but even as desirable.
{"title":"Underdogs, rebels, and heroes","authors":"Monica Skrinjar, Tove Pettersson","doi":"10.37062/sf.57.20241","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.57.20241","url":null,"abstract":"This article shows how autobiographies of famous, socially well-established men (re)produce hegemonic masculinity through narratives of offending; how masculine performance is age graded; and that masculinity constructions are accomplished both via what is said and what is not said. The autobiographies of the footballer Zlatan Ibrahimović, the former high jumper Patrik Sjöberg and Sweden’s most famous criminologist, Professor Leif G.W. Persson, are analysed. Common to all three is that they openly describe a variety of crimes they have committed. These three men are highly respected in Sweden and none of them is considered as “a criminal” in general opinion. This article shows that crime can be a resource for doing masculinity even for famous, successful and highly respected men. The crime narratives in these autobiographies tell us something about the culturally accepted representations of masculinity that may not just pass as possible, but even as desirable.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2020-12-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42134598","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：