I och med införandet av den svenska läroplanen 2011 (Skolverket, 2017a) ska eleverna få en mer vetenskapligt präglad historieundervisning, där de lär sig ett historiskt tänkande. Ett krav på undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att resonera i ämnet (Skolverket, 2017a). Studien tar sin utgångspunkt i detta förändrade krav och specifikt i förmågan att resonera skriftligt. Artikeln belyser sju planeringstillfällen och ett avslutande samtal, där två årskurs 5-lärare och jag planerar historieundervisning med fokus på skriftliga resonemang. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärarnas uppfattningar av hur undervisningen kan utformas så att den stöttar eleverna i att utveckla denna förmåga. För att få kunskap om lärarnas uppfattningar av vad ett skriftligt historiskt resonemang innebär, genomfördes deltagande observation och en fenomenografisk analys. Resultatet visar att lärarna uppfattar skriftligt resonerande i historia som a) förståelse av det historiska innehållet, b) aktiv användning av innehållsbegrepp, c) växling mellan tids- och rumsperspektiv och d) urskiljande av textkvalitéer. Därefter gjordes en tematisk analys, som visar att undervisningen, enligt lärarna, behöver innehålla användande av läromedel, vara visuellt stödjande, kollaborativ, reflekterande och dessutom beakta textstruktur och språkliga mönster. Sammanfattningsvis visar resultaten på komplexiteten i att planera historieundervisning för yngre elever, där de ska ges möjlighet att både utveckla historiskt tänkande och att utveckla förmågan att föra skriftliga historiska resonemang
{"title":"Lärare i årskurs 5 planerar historieundervisning med fokus på skriftliga resonemang","authors":"Heléne Hugo","doi":"10.5617/adno.8612","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8612","url":null,"abstract":"I och med införandet av den svenska läroplanen 2011 (Skolverket, 2017a) ska eleverna få en mer vetenskapligt präglad historieundervisning, där de lär sig ett historiskt tänkande. Ett krav på undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att resonera i ämnet (Skolverket, 2017a). Studien tar sin utgångspunkt i detta förändrade krav och specifikt i förmågan att resonera skriftligt. Artikeln belyser sju planeringstillfällen och ett avslutande samtal, där två årskurs 5-lärare och jag planerar historieundervisning med fokus på skriftliga resonemang. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärarnas uppfattningar av hur undervisningen kan utformas så att den stöttar eleverna i att utveckla denna förmåga. För att få kunskap om lärarnas uppfattningar av vad ett skriftligt historiskt resonemang innebär, genomfördes deltagande observation och en fenomenografisk analys. Resultatet visar att lärarna uppfattar skriftligt resonerande i historia som a) förståelse av det historiska innehållet, b) aktiv användning av innehållsbegrepp, c) växling mellan tids- och rumsperspektiv och d) urskiljande av textkvalitéer. Därefter gjordes en tematisk analys, som visar att undervisningen, enligt lärarna, behöver innehålla användande av läromedel, vara visuellt stödjande, kollaborativ, reflekterande och dessutom beakta textstruktur och språkliga mönster. Sammanfattningsvis visar resultaten på komplexiteten i att planera historieundervisning för yngre elever, där de ska ges möjlighet att både utveckla historiskt tänkande och att utveckla förmågan att föra skriftliga historiska resonemang","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-10-25","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"47226713","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Sondre Sæther, Jorunn Spord Borgen, Petter Erik Leirhaug
Lek har fra Normalplan 1922 vært omtalt som en del av kroppsøvingsfaget i skolen, og som del av fornyelsen av faget i Kunnskapsløftet 2020 (LK20) skal lek vektlegges i større grad enn tidligere. Det finnes lite forskning om hvordan læreplanene omtaler lek og lekens plass i kroppsøvingsundervisningen. I det store tilfanget av lekteori ser det ut til å være enighet om noen kjennetegn ved leken, men det er til dels sterk uenighet om andre. Artikkelen undersøker på denne bakgrunn følgende problemstilling: Hvordan er lek konseptualisert i norske læreplaner i kroppsøving fra 1922 til og med Kunnskapsløftet 2020 (LK20)? Dette gjøres gjennom analyse av i hvilke kombinasjoner begrepet lek er brukt i de ulike læreplanene, og hvilke forventinger som skapes til lek, gjennom lekens retoriske funksjon. Med utgangspunkt i historisk konseptualisering Koselleck (1985) gjennomføres en nærlesning og analyse av læreplanene basert på «conceptually oriented criticism» (Jasinski, 2001a; 2001b). Resultatene viser at læreplanene skaper forventninger om at lek skal gi ulike typer bidrag i kroppsøving og at de ulike forventningene kan stå i ulike relasjoner til annet innhold og metoder i faget. Dette kan også forstås som et uttrykk for asymmetri. Selv om lek gjerne omtales som å ha egenverdi, er det i et historisk perspektiv de instrumentelle forventningene til lek som i størst grad blir retorisk synlig i læreplanene. Vi mener det er et behov for å diskutere lekbegrepet i kroppsøving og hva lek skal bidra med i faget. Videre er det også behov for mer forskning om hva som foregår i kroppsøving når lek er en del av undervisningen.
{"title":"Lek i læreplanen i kroppsøving - historisk konseptualisering","authors":"Sondre Sæther, Jorunn Spord Borgen, Petter Erik Leirhaug","doi":"10.5617/adno.8977","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8977","url":null,"abstract":"Lek har fra Normalplan 1922 vært omtalt som en del av kroppsøvingsfaget i skolen, og som del av fornyelsen av faget i Kunnskapsløftet 2020 (LK20) skal lek vektlegges i større grad enn tidligere. Det finnes lite forskning om hvordan læreplanene omtaler lek og lekens plass i kroppsøvingsundervisningen. I det store tilfanget av lekteori ser det ut til å være enighet om noen kjennetegn ved leken, men det er til dels sterk uenighet om andre. Artikkelen undersøker på denne bakgrunn følgende problemstilling: Hvordan er lek konseptualisert i norske læreplaner i kroppsøving fra 1922 til og med Kunnskapsløftet 2020 (LK20)? Dette gjøres gjennom analyse av i hvilke kombinasjoner begrepet lek er brukt i de ulike læreplanene, og hvilke forventinger som skapes til lek, gjennom lekens retoriske funksjon. Med utgangspunkt i historisk konseptualisering Koselleck (1985) gjennomføres en nærlesning og analyse av læreplanene basert på «conceptually oriented criticism» (Jasinski, 2001a; 2001b). Resultatene viser at læreplanene skaper forventninger om at lek skal gi ulike typer bidrag i kroppsøving og at de ulike forventningene kan stå i ulike relasjoner til annet innhold og metoder i faget. Dette kan også forstås som et uttrykk for asymmetri. Selv om lek gjerne omtales som å ha egenverdi, er det i et historisk perspektiv de instrumentelle forventningene til lek som i størst grad blir retorisk synlig i læreplanene. Vi mener det er et behov for å diskutere lekbegrepet i kroppsøving og hva lek skal bidra med i faget. Videre er det også behov for mer forskning om hva som foregår i kroppsøving når lek er en del av undervisningen.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-10-18","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"45293541","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Parallellspråkbruk er utbredt i høyere utdanning i dag og refererer til bruk av engelske kursmaterial samtidig som undervisning og aktiviteter er gjennomført i et majoritetsspråk. Dette har utløst bekymringer om den manglende anerkjennelsen av de kognitive kravene som stilles til studenter som må navigere mellom akademiske språk. Tidligere nordisk forskning har vist en økning i arbeidsbyrden for skandinaviskspråklige studenter som må lese akademiske tekster på engelsk, og at et ukjent vokabular kan være et allment hinder for deres leseforståelse, til tross for et stort antall gresk-latinske kognater. Likheter i akademisk ordforråd mellom engelsk og skandinaviske språk kan imidlertid redusere de kognitive kravene til studentene, dersom de har en klar konsepsjon av konstruktet. Det vil si, kunnskap om karaterisk assosiert med dette vokabularet. Derfor undersøker denne studien, basert på metodetriangulering, studenters kunnskap om og konsepsjon av akademisk vokabular. Funn indikerte at deltagerne hadde ekstensiv reseptiv kunnskap om høyfrekvente akademiske ord. De klarte å gjenkjenne vanlige konsepsjoner for konstruktet, som latinske opprinnelser, likheter i stavelse og uttale, og polysemi. Likevel ga flere studenter uttrykk for at det var vanskelig å finne passende oversettelser for gresk-latinske kognater som finnes i akademisk engelsk, og det var en tendens til at L1-frekvensen påvirket oversettelsene. Funnene viste også at studenter gjenkjente vanlige konsepsjoner for akademisk vokabular som et konstrukt, som for eksempel latinske opphav, likheter i stavelse- og uttalemåter og polysemi. Noen deltakere uttrykte likevel en konsepsjon av akademisk ordforråd på norsk som mer hverdagslig enn engelsk, og det kom tydelig fram en usikkerhet hos studentene knyttet til egne konsepsjoner. Resultatene antyder at selv studenter som er kyndige i engelsk kan ha nytte av støtte til å konsolidere sine konsepsjoner av akademisk vokabular, og til å videreutvikle kunnskapen sin om gresk-latinske kognater i akademiske tekster.
{"title":"Utforsking av L2 engelskstudenters kunnskap om og konsepsjon av akademiske ord","authors":"Kimberly Marie Skjelde","doi":"10.5617/adno.9238","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9238","url":null,"abstract":"Parallellspråkbruk er utbredt i høyere utdanning i dag og refererer til bruk av engelske kursmaterial samtidig som undervisning og aktiviteter er gjennomført i et majoritetsspråk. Dette har utløst bekymringer om den manglende anerkjennelsen av de kognitive kravene som stilles til studenter som må navigere mellom akademiske språk. Tidligere nordisk forskning har vist en økning i arbeidsbyrden for skandinaviskspråklige studenter som må lese akademiske tekster på engelsk, og at et ukjent vokabular kan være et allment hinder for deres leseforståelse, til tross for et stort antall gresk-latinske kognater. Likheter i akademisk ordforråd mellom engelsk og skandinaviske språk kan imidlertid redusere de kognitive kravene til studentene, dersom de har en klar konsepsjon av konstruktet. Det vil si, kunnskap om karaterisk assosiert med dette vokabularet. Derfor undersøker denne studien, basert på metodetriangulering, studenters kunnskap om og konsepsjon av akademisk vokabular. Funn indikerte at deltagerne hadde ekstensiv reseptiv kunnskap om høyfrekvente akademiske ord. De klarte å gjenkjenne vanlige konsepsjoner for konstruktet, som latinske opprinnelser, likheter i stavelse og uttale, og polysemi. Likevel ga flere studenter uttrykk for at det var vanskelig å finne passende oversettelser for gresk-latinske kognater som finnes i akademisk engelsk, og det var en tendens til at L1-frekvensen påvirket oversettelsene. Funnene viste også at studenter gjenkjente vanlige konsepsjoner for akademisk vokabular som et konstrukt, som for eksempel latinske opphav, likheter i stavelse- og uttalemåter og polysemi. Noen deltakere uttrykte likevel en konsepsjon av akademisk ordforråd på norsk som mer hverdagslig enn engelsk, og det kom tydelig fram en usikkerhet hos studentene knyttet til egne konsepsjoner. Resultatene antyder at selv studenter som er kyndige i engelsk kan ha nytte av støtte til å konsolidere sine konsepsjoner av akademisk vokabular, og til å videreutvikle kunnskapen sin om gresk-latinske kognater i akademiske tekster.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-10-17","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42395342","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Den samtida bilderboken visar prov på komplexa litterära drag i såväl formspråk som tematik. Trots ett ökat intresse för komplex litteratur i litteraturundervisningen är bilderboken i de högre årskurserna relativt outforskad. I denna artikel utforskar vi bilderboken som komplex litteratur då vi undersöker hur elever i årskurs åtta förhandlar med obestämbarheter i bilderboken Hemma hos Harald Henriksson (Brandelius & Dackenberg, 2018). Med utgångspunkt i angreppssättet tänka med teori (eng. thinking with theory) (Jackson & Mazzei, 2012) kopplar vi in begreppen obestämbarhet (Johansen, 2018, 2019) och förhandling (Derrida, 2002) i det empiriska materialet. Det empiriska materialet består av videoinspelningar av en grupp elever i årskurs åtta och deras arbete med bilderboken. Materialet analyseras med fokus på hur ungdomarna förhandlar med de för dem obestämbara dragen i bilderboken. Resultaten visar hur ungdomarna möter obestämbara drag i bilderboken, främst sådana gällande politiska och sociala frågor, och hur dessa obestämbara drag möjliggör förhandling kring olika tolkningar. I förhandlingarna rör sig eleverna mellan olika positioner, utan att nödvändigtvis stanna i en position. Studien visar hur obestämbarheter i den litterära texten är en central del av en litteraturundervisning som betonar förhandling och obestämbarhet. Studien bidrar till den tidigare forskning som argumenterar för vikten av att inkludera komplexa texter i litteraturundervisningen genom att synliggöra bilderbokens potential i mötet med ungdomar och visa värdet i att upprätthålla sig i obestämbarheter. I möten med komplexa litterära texter ges utrymme till tolkningsförhandlingar, utrymme att pröva sig fram, att skifta positioner – att möta det obestämbara.
当代图画书在设计语言和主题上都表现出复杂的文学特征。尽管在文学教学中人们对复杂文学越来越感兴趣，但高年级的图画书相对来说还没有被探索。在这篇文章中，我们将绘本作为复杂的文学进行了探索，同时我们在绘本《Hemma hos Harald Henriksson》（Brandelius&Dackenberg，2018）中调查了八年级学生如何与犹豫不决进行谈判。基于理论思维方法（Jackson&Mazzei，2012），我们将经验材料中的不确定性（Johansen，20182019）和协商（Derrida，2002）概念联系起来。实验材料包括八年级学生的视频记录以及他们与绘本的合作。对这些材料进行了分析，重点是年轻人如何应对绘本中不确定的特征。研究结果表明，年轻人如何在图画书中遇到不确定的特征，主要是关于政治和社会问题的特征，以及这些不确定的特点如何使人们能够就不同的解释进行谈判。在谈判中，学生在不同的立场之间移动，而不一定停留在一个立场上。研究表明，文学文本中的犹豫不决是强调协商和犹豫不决的文学教学的核心部分。本研究通过突出绘本在与年轻人接触中的潜力，并展示在不确定性中保持自我的价值，为之前的研究做出了贡献，该研究认为在文学教学中包含复杂文本的重要性。在遇到复杂的文学文本时，有解释谈判的空间，有检验自己的空间，也有改变立场的空间——面对不确定的情况。
{"title":"Möte med det obestämbara: ungdomars tolkningsförhandlingar med bilderboken Hemma hos Harald Henriksson","authors":"Katrina Åkerholm, Heidi Höglund","doi":"10.5617/adno.8720","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8720","url":null,"abstract":"Den samtida bilderboken visar prov på komplexa litterära drag i såväl formspråk som tematik. Trots ett ökat intresse för komplex litteratur i litteraturundervisningen är bilderboken i de högre årskurserna relativt outforskad. I denna artikel utforskar vi bilderboken som komplex litteratur då vi undersöker hur elever i årskurs åtta förhandlar med obestämbarheter i bilderboken Hemma hos Harald Henriksson (Brandelius & Dackenberg, 2018). Med utgångspunkt i angreppssättet tänka med teori (eng. thinking with theory) (Jackson & Mazzei, 2012) kopplar vi in begreppen obestämbarhet (Johansen, 2018, 2019) och förhandling (Derrida, 2002) i det empiriska materialet. Det empiriska materialet består av videoinspelningar av en grupp elever i årskurs åtta och deras arbete med bilderboken. Materialet analyseras med fokus på hur ungdomarna förhandlar med de för dem obestämbara dragen i bilderboken. Resultaten visar hur ungdomarna möter obestämbara drag i bilderboken, främst sådana gällande politiska och sociala frågor, och hur dessa obestämbara drag möjliggör förhandling kring olika tolkningar. I förhandlingarna rör sig eleverna mellan olika positioner, utan att nödvändigtvis stanna i en position. Studien visar hur obestämbarheter i den litterära texten är en central del av en litteraturundervisning som betonar förhandling och obestämbarhet. Studien bidrar till den tidigare forskning som argumenterar för vikten av att inkludera komplexa texter i litteraturundervisningen genom att synliggöra bilderbokens potential i mötet med ungdomar och visa värdet i att upprätthålla sig i obestämbarheter. I möten med komplexa litterära texter ges utrymme till tolkningsförhandlingar, utrymme att pröva sig fram, att skifta positioner – att möta det obestämbara.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-10-17","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42371732","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Gunilla Eklund, Idar Mestad, Charlotte Aksland, Kirsti Marie Jegstad
Målet med den reformerade lärarutbildningen i Norge är att utbilda forskningskunniga lärare som kan integrera forskningsbaserad kunskap med klassrumserfarenheter. Utgående från detta är syftet med denna studie att identifiera sätt att utforma Forsknings- och utvecklingsarbetet (FoU oppgave) på så att det upplevs som värdefullt av lärarstuderande och förbereder dem på att vara forskningskunniga deltagare i de lärandegemenskaper de möter som professionella lärare. Mer specifikt undersöks lärarstuderandes erfarenheter av Forsknings- och utvecklingsarbetet före, under och efter skrivprocessen utgående från deras skrivna essäer. Data insamlades från totalt 59 lärarstuderande från två olika lärarutbildningsinstitutioner och deras skrivna essäer (totalt 137 texter) analyserades med en tematiskt analys. Lärarstuderandes erfarenheter av Forsknings- och utvecklingsarbetet kunde beskrivas med två övergripande teman; en positiv och utmanande process, samt forsknings- och lärarrelevans. Studiens resultat visar betydelsen av att lärarutbildningen ger tillräckligt stöd till lärarstuderande under skrivandet av Forsknings- och utvecklingsarbetet samt användbara redskap för att klara av forskningsuppgiften. Vidare kan Forsknings- och utvecklingsarbetet inom lärarutbildningen ses som en möjlighet att koppla samman forskning och praktik i syfte att utbilda forskningskunniga lärare.
{"title":"Forsknings- och utvecklingsarbete inom lärarutbildning","authors":"Gunilla Eklund, Idar Mestad, Charlotte Aksland, Kirsti Marie Jegstad","doi":"10.5617/adno.9196","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9196","url":null,"abstract":"Målet med den reformerade lärarutbildningen i Norge är att utbilda forskningskunniga lärare som kan integrera forskningsbaserad kunskap med klassrumserfarenheter. Utgående från detta är syftet med denna studie att identifiera sätt att utforma Forsknings- och utvecklingsarbetet (FoU oppgave) på så att det upplevs som värdefullt av lärarstuderande och förbereder dem på att vara forskningskunniga deltagare i de lärandegemenskaper de möter som professionella lärare. Mer specifikt undersöks lärarstuderandes erfarenheter av Forsknings- och utvecklingsarbetet före, under och efter skrivprocessen utgående från deras skrivna essäer. Data insamlades från totalt 59 lärarstuderande från två olika lärarutbildningsinstitutioner och deras skrivna essäer (totalt 137 texter) analyserades med en tematiskt analys. Lärarstuderandes erfarenheter av Forsknings- och utvecklingsarbetet kunde beskrivas med två övergripande teman; en positiv och utmanande process, samt forsknings- och lärarrelevans. Studiens resultat visar betydelsen av att lärarutbildningen ger tillräckligt stöd till lärarstuderande under skrivandet av Forsknings- och utvecklingsarbetet samt användbara redskap för att klara av forskningsuppgiften. Vidare kan Forsknings- och utvecklingsarbetet inom lärarutbildningen ses som en möjlighet att koppla samman forskning och praktik i syfte att utbilda forskningskunniga lärare.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-10-17","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"45373601","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I ei tid der lektorutdanningane har stort fråfall, og der delar av dette fråfallet kan knytast til den praktiske organiseringa og mangel på samanheng mellom disiplinfag og profesjonsfag, er det behov for systematisk forsking på kva den praktiske organiseringa har å seie for samanhengen mellom disiplinfag og profesjonsfag. Denne studien undersøker korleis det vert arbeidd med koherens frå eit programleiingsperspektiv, og kva programleiinga opplever som moglege hindre i dette arbeidet. Studien tek eit programdesignperspektiv, og leiing for lektorutdanninga i nordisk ved tre norske utdanningsinstitusjonar (NTNU, UiB og UiO) har vorte intervjua gjennom semistrukturerte djupneintervju. Det er nytta teoridrive innhaldsanalyse av intervjumaterialet, som vidare vert diskutert i lys av koherensforsking, særleg koherensforsking gjort på lærarutdanning. Artikkelen viser at sjølv om utdanningsinstitusjonane har ulik organisering av sine utdanningar, eksisterer dei same utfordringane når det gjeld samanhengen og samarbeid mellom fagdidaktikk og disiplinfag. Det er manglar når det gjeld samarbeidsplattformer internt, samt mangel på ein felles tanke om kva lektorutdanninga skal vere. Artikkelen gjev eit bidrag til diskusjonen om koherens på programdesignnivå, og er eit bidrag til det vidare arbeidet med koherens i lektorutdanninga.
{"title":"Koherens i lektorutdanninga ved tre utdanningsinstitusjonar i Noreg. Ein kvalitativ studie frå eit leiingsperspektiv","authors":"Pernille Reitan Jensen","doi":"10.5617/adno.9286","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9286","url":null,"abstract":"I ei tid der lektorutdanningane har stort fråfall, og der delar av dette fråfallet kan knytast til den praktiske organiseringa og mangel på samanheng mellom disiplinfag og profesjonsfag, er det behov for systematisk forsking på kva den praktiske organiseringa har å seie for samanhengen mellom disiplinfag og profesjonsfag. Denne studien undersøker korleis det vert arbeidd med koherens frå eit programleiingsperspektiv, og kva programleiinga opplever som moglege hindre i dette arbeidet. Studien tek eit programdesignperspektiv, og leiing for lektorutdanninga i nordisk ved tre norske utdanningsinstitusjonar (NTNU, UiB og UiO) har vorte intervjua gjennom semistrukturerte djupneintervju. Det er nytta teoridrive innhaldsanalyse av intervjumaterialet, som vidare vert diskutert i lys av koherensforsking, særleg koherensforsking gjort på lærarutdanning. Artikkelen viser at sjølv om utdanningsinstitusjonane har ulik organisering av sine utdanningar, eksisterer dei same utfordringane når det gjeld samanhengen og samarbeid mellom fagdidaktikk og disiplinfag. Det er manglar når det gjeld samarbeidsplattformer internt, samt mangel på ein felles tanke om kva lektorutdanninga skal vere. Artikkelen gjev eit bidrag til diskusjonen om koherens på programdesignnivå, og er eit bidrag til det vidare arbeidet med koherens i lektorutdanninga. ","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-10-17","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"46475304","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Kritisk tenkning har fått økt aktualitet gjennom Kunnskapsløftet 2020 (LK20). Selv om kritisk tenkning har fått en sentral posisjon, er ikke begrepet entydig definert. Definisjonsmakten er dermed gitt til mottakerne av læreplanen, lærerne. Vi ønsker i denne artikkelen å undersøke barnetrinnslæreres forståelse av kritisk tenkning ved å svare på følgende forskningsspørsmål: Hvilke perspektiver på kritisk tenkning vektlegger barnetrinnslærere, og hvordan beskriver de arbeidet med kritisk tenkning i klasserommet? For å svare på spørsmålene gjør vi en innholdsanalyse, der vi undersøker hvordan perspektiver på kritisk tenkning hentet fra teori og forskning kommer til syne i intervjuer med elleve barnetrinnslærere. Kategoriene er holdninger, kildevurdering, argumentasjon, perspektivmangfold, sammenhengsforståelse, makt, kunnskapssyn og kontekstualisering. Funnene viser at lærerne samlet sett er oppmerksomme på de fleste perspektivene av kritisk tenkning. Den enkelte lærer går imidlertid ikke så dypt innenfor hvert av dem. Dette tyder på at de forstår noen perspektiver på kritisk tenkning, men også at de ikke er bevisst andre perspektiver. Videre har vi sett at barnetrinnlærerne har ulikt syn på hva som bør vektlegges når det kommer til kritisk tenkning, noe som handler om hvilket kunnskapssyn de legger til grunn og hvordan de ser sin egen rolle i klasserommet. Dessuten tydeliggjør analysen at man trenger et egnet innhold for å jobbe med kritisk tenkning med elever, og at barnetrinnslærere trenger mer kunnskap om mulighetene for å tilrettelegge for kritisk tenkning i klasserommet.
{"title":"Kritisk tenkning – fra intensjon til praksisfortolkning","authors":"Marthe Berg Andresen Reffhaug, KirstiMarie Jegstad, Emilia Andersson-Bakken","doi":"10.5617/adno.8989","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8989","url":null,"abstract":"Kritisk tenkning har fått økt aktualitet gjennom Kunnskapsløftet 2020 (LK20). Selv om kritisk tenkning har fått en sentral posisjon, er ikke begrepet entydig definert. Definisjonsmakten er dermed gitt til mottakerne av læreplanen, lærerne. Vi ønsker i denne artikkelen å undersøke barnetrinnslæreres forståelse av kritisk tenkning ved å svare på følgende forskningsspørsmål: Hvilke perspektiver på kritisk tenkning vektlegger barnetrinnslærere, og hvordan beskriver de arbeidet med kritisk tenkning i klasserommet? For å svare på spørsmålene gjør vi en innholdsanalyse, der vi undersøker hvordan perspektiver på kritisk tenkning hentet fra teori og forskning kommer til syne i intervjuer med elleve barnetrinnslærere. Kategoriene er holdninger, kildevurdering, argumentasjon, perspektivmangfold, sammenhengsforståelse, makt, kunnskapssyn og kontekstualisering. Funnene viser at lærerne samlet sett er oppmerksomme på de fleste perspektivene av kritisk tenkning. Den enkelte lærer går imidlertid ikke så dypt innenfor hvert av dem. Dette tyder på at de forstår noen perspektiver på kritisk tenkning, men også at de ikke er bevisst andre perspektiver. Videre har vi sett at barnetrinnlærerne har ulikt syn på hva som bør vektlegges når det kommer til kritisk tenkning, noe som handler om hvilket kunnskapssyn de legger til grunn og hvordan de ser sin egen rolle i klasserommet. Dessuten tydeliggjør analysen at man trenger et egnet innhold for å jobbe med kritisk tenkning med elever, og at barnetrinnslærere trenger mer kunnskap om mulighetene for å tilrettelegge for kritisk tenkning i klasserommet.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-06","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"46030399","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
A. Veum, Gunhild Kvåle, Anne Løvland, Karianne Skovholt
Denne artikkelen presenterer funn frå ei spørjeundersøking om kritisk lesing og vurdering som omfattar eit utval på 228 norske elevar på åttande trinn (13–14 år). Studien undersøkjer både kva oppfatningar om kritisk lesing elevane formidlar og korleis elevar vurderer og grunngir lesinga si av multimodale kommersielle tekstar. Eit hovudfunn i studien er at forståinga av kritisk lesing som kjeldekritikk er mest utbreidd blant elevane. Ein stor del av elevane har såleis ei rimeleg, men avgrensa oppfatning av kva det vil seie å nærme seg ein tekst på ein kritisk måte. Elevane forbind i mindre grad kritisk lesing med det å nærme seg teksten på ein analytisk måte. Eit anna hovudfunn er at ein del elevar har utfordringar med å vurdere kommersielle og multimodale tekstar som har ei informerande framstillingsform. Svara tyder blant anna på at elevar i for liten grad legg vekt på informasjon som blir formidla visuelt. Studien viser elles at fleire elevar problematiserer den kommersielle intensjonen i tekstane når dei blir oppmoda til å gjere tekstnære tilnærmingar. Funna i studien peikar mot at det kan vere behov for å etablere ei utvida forståing av kva kritisk tekstkompetanse kan vere i norskfaget, og for å utvikle nye og meir tekstnære metodar for korleis elevane kan arbeide med kritisk tilnærming til multimodale kvardagstekstar av ulike slag.
{"title":"Kritisk tekstkompetanse i norskfaget","authors":"A. Veum, Gunhild Kvåle, Anne Løvland, Karianne Skovholt","doi":"10.5617/adno.8992","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8992","url":null,"abstract":"Denne artikkelen presenterer funn frå ei spørjeundersøking om kritisk lesing og vurdering som omfattar eit utval på 228 norske elevar på åttande trinn (13–14 år). Studien undersøkjer både kva oppfatningar om kritisk lesing elevane formidlar og korleis elevar vurderer og grunngir lesinga si av multimodale kommersielle tekstar. Eit hovudfunn i studien er at forståinga av kritisk lesing som kjeldekritikk er mest utbreidd blant elevane. Ein stor del av elevane har såleis ei rimeleg, men avgrensa oppfatning av kva det vil seie å nærme seg ein tekst på ein kritisk måte. Elevane forbind i mindre grad kritisk lesing med det å nærme seg teksten på ein analytisk måte. Eit anna hovudfunn er at ein del elevar har utfordringar med å vurdere kommersielle og multimodale tekstar som har ei informerande framstillingsform. Svara tyder blant anna på at elevar i for liten grad legg vekt på informasjon som blir formidla visuelt. Studien viser elles at fleire elevar problematiserer den kommersielle intensjonen i tekstane når dei blir oppmoda til å gjere tekstnære tilnærmingar. Funna i studien peikar mot at det kan vere behov for å etablere ei utvida forståing av kva kritisk tekstkompetanse kan vere i norskfaget, og for å utvikle nye og meir tekstnære metodar for korleis elevane kan arbeide med kritisk tilnærming til multimodale kvardagstekstar av ulike slag.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-06","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"41799391","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Betydelsen av källkritik och att kritiskt kunna granska texter betonas i styrdokument för ämnet svenska. Dock framgår det inte konkret vad detta innefattar eller hur progressionen ser ut mellan olika stadier. Denna studie syftar till att undersöka hur Critical literacy, CL, prövas i de nationella läsproven i svenska för olika åldrar för att på så vis synliggöra vad CL i svenskämnet kan innebära. Materialet består av nationella läsprov i svenska för årskurs 6 och 9 samt gymnasiets kurs 1 vilka analyseras genom närläsning och tematisk analys med utgångspunkt i ett brett spektrum av teorier om CL, med kritiska textanalytiska inriktningar som rör sig från text till text i kontext. Resultaten visar bland annat att den CL som framträder i läsproven huvudsakligen gäller textförståelse medan uppgifter riktade mot att synliggöra ideologier eller maktrelationer däremot är sällsynta. Progression märks genom att fler uppgifter efterfrågar CL i högre årskurser och genom ökade förväntningar på att dels kunna ställa textperspektiv mot varandra och förstå det outtalade, dels förstå stilistiska drags funktion i texter, effekten av berättartekniska grepp och tolkning av symbolik. Vidare innehåller gymnasieproven ett fåtal uppgifter som efterfrågar en läsning mot texten, dvs. med fokus på exempelvis författarpositioner, vinkling och underliggande ideologier. I artikeln diskuteras konsekvenserna av den CL som framträder samt implikationer för svenskämnet. En slutsats är att proven när det gäller CL bidrar både till att konkretisera svenskämnets kurs- och ämnesplaner och till att synliggöra förväntad progression mellan åldrarna. Dock har inte källkritik någon framskjuten position i proven.
{"title":"Critical literacy i ämnet svenska","authors":"Saga Bendegard, Yvonne Hallesson","doi":"10.5617/adno.8987","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8987","url":null,"abstract":"Betydelsen av källkritik och att kritiskt kunna granska texter betonas i styrdokument för ämnet svenska. Dock framgår det inte konkret vad detta innefattar eller hur progressionen ser ut mellan olika stadier. Denna studie syftar till att undersöka hur Critical literacy, CL, prövas i de nationella läsproven i svenska för olika åldrar för att på så vis synliggöra vad CL i svenskämnet kan innebära. Materialet består av nationella läsprov i svenska för årskurs 6 och 9 samt gymnasiets kurs 1 vilka analyseras genom närläsning och tematisk analys med utgångspunkt i ett brett spektrum av teorier om CL, med kritiska textanalytiska inriktningar som rör sig från text till text i kontext.\u0000Resultaten visar bland annat att den CL som framträder i läsproven huvudsakligen gäller textförståelse medan uppgifter riktade mot att synliggöra ideologier eller maktrelationer däremot är sällsynta. Progression märks genom att fler uppgifter efterfrågar CL i högre årskurser och genom ökade förväntningar på att dels kunna ställa textperspektiv mot varandra och förstå det outtalade, dels förstå stilistiska drags funktion i texter, effekten av berättartekniska grepp och tolkning av symbolik. Vidare innehåller gymnasieproven ett fåtal uppgifter som efterfrågar en läsning mot texten, dvs. med fokus på exempelvis författarpositioner, vinkling och underliggande ideologier.\u0000I artikeln diskuteras konsekvenserna av den CL som framträder samt implikationer för svenskämnet. En slutsats är att proven när det gäller CL bidrar både till att konkretisera svenskämnets kurs- och ämnesplaner och till att synliggöra förväntad progression mellan åldrarna. Dock har inte källkritik någon framskjuten position i proven.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-06","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"47898973","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I denne artikkelen presenteres en studie med forskningsspørsmålene: Hvordan anvender influensere verbale og visuelle ressurser i Instagram-tekster? og Hvilke utfordringer oppstår i ungdommers møte med tekstene? Bakgrunnen for studien er den norske læreplanens beskrivelse av kritisk tilnærming til tekst som et av kjerneområdene for norskfaget. Elevene skal lære å vurdere og reflektere over teksters troverdighet og påvirkningskraft. I sosiale medier eksponeres ungdom for mye reklame, blant annet i form av influensermarkedsføring. Det første forskningsspørsmålet besvares gjennom en multimodal kritisk diskursanalyse av tre markedsføringstekster fra norske influensere på Instagram. Det andre forskningsspørsmålet besvares gjennom en spørreundersøkelse, hvor 49 ungdommer på 14 og 15 år blir bedt om å vurdere de tre tekstene. Et sentralt funn er at det benyttes en hybrid av personlige og kommersielle diskurser i influensernes tekster. Av ungdommenes svar i spørreundersøkelsen framgår det at denne hybriden gjør det utfordrende å avdekke hva som er hensikten med tekstene og hvem sine interesser tekstene tjener. Studien indikerer at sammenblandingen av diskurser er blitt så normalisert at denne hybriden oppfattes som naturlig og uproblematisk. Tidligere forskning viser at det kan være utfordrende for unge å vurdere digitale og kommersielle tekster kritisk. I denne studien presenteres det noen nye utfordringer som oppstår i takt med det digitale tekstsamfunnets utvikling av nye former for markedsføring. Studien illustrerer viktigheten av å ha en kritisk tilnærming til tekster som forbindes med elevenes fritid, i arbeidet med å utvikle kritisk tekstkompetanse i norskfaget.
{"title":"Kritisk tilnærming til tekster i sosiale medier","authors":"Linda Victoria Moland Undrum","doi":"10.5617/adno.8990","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8990","url":null,"abstract":"I denne artikkelen presenteres en studie med forskningsspørsmålene: Hvordan anvender influensere verbale og visuelle ressurser i Instagram-tekster? og Hvilke utfordringer oppstår i ungdommers møte med tekstene?\u0000Bakgrunnen for studien er den norske læreplanens beskrivelse av kritisk tilnærming til tekst som et av kjerneområdene for norskfaget. Elevene skal lære å vurdere og reflektere over teksters troverdighet og påvirkningskraft. I sosiale medier eksponeres ungdom for mye reklame, blant annet i form av influensermarkedsføring.\u0000Det første forskningsspørsmålet besvares gjennom en multimodal kritisk diskursanalyse av tre markedsføringstekster fra norske influensere på Instagram. Det andre forskningsspørsmålet besvares gjennom en spørreundersøkelse, hvor 49 ungdommer på 14 og 15 år blir bedt om å vurdere de tre tekstene.\u0000 Et sentralt funn er at det benyttes en hybrid av personlige og kommersielle diskurser i influensernes tekster. Av ungdommenes svar i spørreundersøkelsen framgår det at denne hybriden gjør det utfordrende å avdekke hva som er hensikten med tekstene og hvem sine interesser tekstene tjener. Studien indikerer at sammenblandingen av diskurser er blitt så normalisert at denne hybriden oppfattes som naturlig og uproblematisk.\u0000Tidligere forskning viser at det kan være utfordrende for unge å vurdere digitale og kommersielle tekster kritisk. I denne studien presenteres det noen nye utfordringer som oppstår i takt med det digitale tekstsamfunnets utvikling av nye former for markedsføring. Studien illustrerer viktigheten av å ha en kritisk tilnærming til tekster som forbindes med elevenes fritid, i arbeidet med å utvikle kritisk tekstkompetanse i norskfaget.\u0000 \u0000 ","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-06","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49154477","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：