首页 > 最新文献

Acta Didactica Norden最新文献

英文 中文
Lärare i årskurs 5 planerar historieundervisning med fokus på skriftliga resonemang 五年级教师计划以书面推理为重点的历史教学
Q4 Social Sciences Pub Date : 2022-10-25 DOI: 10.5617/adno.8612
Heléne Hugo
I och med införandet av den svenska läroplanen 2011 (Skolverket, 2017a) ska eleverna få en mer vetenskapligt präglad historieundervisning, där de lär sig ett historiskt tänkande. Ett krav på undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att resonera i ämnet (Skolverket, 2017a). Studien tar sin utgångspunkt i detta förändrade krav och specifikt i förmågan att resonera skriftligt. Artikeln belyser sju planeringstillfällen och ett avslutande samtal, där två årskurs 5-lärare och jag planerar historieundervisning med fokus på skriftliga resonemang. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärarnas uppfattningar av hur undervisningen kan utformas så att den stöttar eleverna i att utveckla denna förmåga. För att få kunskap om lärarnas uppfattningar av vad ett skriftligt historiskt resonemang innebär, genomfördes deltagande observation och en fenomenografisk analys. Resultatet visar att lärarna uppfattar skriftligt resonerande i historia som a) förståelse av det historiska innehållet, b) aktiv användning av innehållsbegrepp, c) växling mellan tids- och rumsperspektiv och d) urskiljande av textkvalitéer. Därefter gjordes en tematisk analys, som visar att undervisningen, enligt lärarna, behöver innehålla användande av läromedel, vara visuellt stödjande, kollaborativ, reflekterande och dessutom beakta textstruktur och språkliga mönster. Sammanfattningsvis visar resultaten på komplexiteten i att planera historieundervisning för yngre elever, där de ska ges möjlighet att både utveckla historiskt tänkande och att utveckla förmågan att föra skriftliga historiska resonemang
随着2011年瑞典课程的推出(Skolvemarket,2017a),学生将接受更科学的历史教学,在那里他们学习历史思维。教学要求是培养学生在该学科中的推理能力(Skolvemarket,2017a)。这项研究是基于这一变化的要求,特别是基于写作推理的能力。这篇文章重点介绍了七次计划会议和一次最后的讨论,我和两位五年级的老师计划历史教学,重点是书面推理。本研究的目的是了解教师对如何设计教学来支持学生发展这种能力的看法。为了了解教师对书面历史推理的理解,进行了参与式观察和现象学分析。结果表明,教师认为历史中的书面推理是a)对历史内容的理解,b)对内容概念的积极使用,c)时间和空间视角的交替,d)对文本质量的辨别。然后进行了主题分析,结果表明,根据教师的说法,教学需要包括教材的使用,具有视觉支持性、协作性、反思性,并考虑到文本结构和语言模式。总之,研究结果表明,为年轻学生规划历史教学的复杂性,他们将有机会发展历史思维,并培养进行书面历史推理的能力
{"title":"Lärare i årskurs 5 planerar historieundervisning med fokus på skriftliga resonemang","authors":"Heléne Hugo","doi":"10.5617/adno.8612","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8612","url":null,"abstract":"I och med införandet av den svenska läroplanen 2011 (Skolverket, 2017a) ska eleverna få en mer vetenskapligt präglad historieundervisning, där de lär sig ett historiskt tänkande. Ett krav på undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att resonera i ämnet (Skolverket, 2017a). Studien tar sin utgångspunkt i detta förändrade krav och specifikt i förmågan att resonera skriftligt. Artikeln belyser sju planeringstillfällen och ett avslutande samtal, där två årskurs 5-lärare och jag planerar historieundervisning med fokus på skriftliga resonemang. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärarnas uppfattningar av hur undervisningen kan utformas så att den stöttar eleverna i att utveckla denna förmåga. För att få kunskap om lärarnas uppfattningar av vad ett skriftligt historiskt resonemang innebär, genomfördes deltagande observation och en fenomenografisk analys. Resultatet visar att lärarna uppfattar skriftligt resonerande i historia som a) förståelse av det historiska innehållet, b) aktiv användning av innehållsbegrepp, c) växling mellan tids- och rumsperspektiv och d) urskiljande av textkvalitéer. Därefter gjordes en tematisk analys, som visar att undervisningen, enligt lärarna, behöver innehålla användande av läromedel, vara visuellt stödjande, kollaborativ, reflekterande och dessutom beakta textstruktur och språkliga mönster. Sammanfattningsvis visar resultaten på komplexiteten i att planera historieundervisning för yngre elever, där de ska ges möjlighet att både utveckla historiskt tänkande och att utveckla förmågan att föra skriftliga historiska resonemang","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-10-25","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"47226713","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 1
Lek i læreplanen i kroppsøving - historisk konseptualisering 玩身体测试,历史性的强迫。
Q4 Social Sciences Pub Date : 2022-10-18 DOI: 10.5617/adno.8977
Sondre Sæther, Jorunn Spord Borgen, Petter Erik Leirhaug
Lek har fra Normalplan 1922 vært omtalt som en del av kroppsøvingsfaget i skolen, og som del av fornyelsen av faget i Kunnskapsløftet 2020 (LK20) skal lek vektlegges i større grad enn tidligere. Det finnes lite forskning om hvordan læreplanene omtaler lek og lekens plass i kroppsøvingsundervisningen. I det store tilfanget av lekteori ser det ut til å være enighet om noen kjennetegn ved leken, men det er til dels sterk uenighet om andre. Artikkelen undersøker på denne bakgrunn følgende problemstilling: Hvordan er lek konseptualisert i norske læreplaner i kroppsøving fra 1922 til og med Kunnskapsløftet 2020 (LK20)? Dette gjøres gjennom analyse av i hvilke kombinasjoner begrepet lek er brukt i de ulike læreplanene, og hvilke forventinger som skapes til lek, gjennom lekens retoriske funksjon. Med utgangspunkt i historisk konseptualisering Koselleck (1985) gjennomføres en nærlesning og analyse av læreplanene basert på «conceptually oriented criticism» (Jasinski, 2001a; 2001b). Resultatene viser at læreplanene skaper forventninger om at lek skal gi ulike typer bidrag i kroppsøving og at de ulike forventningene kan stå i ulike relasjoner til annet innhold og metoder i faget. Dette kan også forstås som et uttrykk for asymmetri. Selv om lek gjerne omtales som å ha egenverdi, er det i et historisk perspektiv de instrumentelle forventningene til lek som i størst grad blir retorisk synlig i læreplanene. Vi mener det er et behov for å diskutere lekbegrepet i kroppsøving og hva lek skal bidra med i faget. Videre er det også behov for mer forskning om hva som foregår i kroppsøving når lek er en del av undervisningen.
1922年正常计划中的游戏完全是学校身体肿胀课程的一部分,作为2020年科学节(LK20)更新的一部分。很少有人研究教育计划如何在寻身教育中谈论游戏和玩耍。在这个理论的大背景下,它似乎与游戏的一些迹象一致,但这是其他迹象之间强烈差异的一部分。本文探讨了以下问题情况的背景:1922年至2020年,挪威的搜身教育计划中的游戏是如何集中的(LK20)?这是通过分析不同教育计划中使用的成分游戏的组合,以及通过游戏的修辞功能对游戏的期望来实现的。基于历史的集中Koselleck(1985),对基于“概念导向批评”的教育计划进行了深入的研究和分析(Jasinski,2001a;2001b)。结果表明,教育计划产生了这样的期望,即游戏应该对身体尝试做出不同类型的贡献,并且不同的期望可能与职业中的其他内容和方法有不同的关系。这也可以理解为不对称性的表现。尽管玩耍很乐意被称为有自己的价值,但从历史的角度来看,对玩耍的工具性期望,在最大程度上,将在教育计划中重新体现出来。我们认为有必要讨论在操场上进行身体尝试,以及游戏在职业生涯中有什么贡献。此外,当游戏成为教学的一部分时,身体搜索中发生了什么,也需要进一步研究。
{"title":"Lek i læreplanen i kroppsøving - historisk konseptualisering","authors":"Sondre Sæther, Jorunn Spord Borgen, Petter Erik Leirhaug","doi":"10.5617/adno.8977","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8977","url":null,"abstract":"Lek har fra Normalplan 1922 vært omtalt som en del av kroppsøvingsfaget i skolen, og som del av fornyelsen av faget i Kunnskapsløftet 2020 (LK20) skal lek vektlegges i større grad enn tidligere. Det finnes lite forskning om hvordan læreplanene omtaler lek og lekens plass i kroppsøvingsundervisningen. I det store tilfanget av lekteori ser det ut til å være enighet om noen kjennetegn ved leken, men det er til dels sterk uenighet om andre. Artikkelen undersøker på denne bakgrunn følgende problemstilling: Hvordan er lek konseptualisert i norske læreplaner i kroppsøving fra 1922 til og med Kunnskapsløftet 2020 (LK20)? Dette gjøres gjennom analyse av i hvilke kombinasjoner begrepet lek er brukt i de ulike læreplanene, og hvilke forventinger som skapes til lek, gjennom lekens retoriske funksjon. Med utgangspunkt i historisk konseptualisering Koselleck (1985) gjennomføres en nærlesning og analyse av læreplanene basert på «conceptually oriented criticism» (Jasinski, 2001a; 2001b). Resultatene viser at læreplanene skaper forventninger om at lek skal gi ulike typer bidrag i kroppsøving og at de ulike forventningene kan stå i ulike relasjoner til annet innhold og metoder i faget. Dette kan også forstås som et uttrykk for asymmetri. Selv om lek gjerne omtales som å ha egenverdi, er det i et historisk perspektiv de instrumentelle forventningene til lek som i størst grad blir retorisk synlig i læreplanene. Vi mener det er et behov for å diskutere lekbegrepet i kroppsøving og hva lek skal bidra med i faget. Videre er det også behov for mer forskning om hva som foregår i kroppsøving når lek er en del av undervisningen.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-10-18","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"45293541","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 2
Utforsking av L2 engelskstudenters kunnskap om og konsepsjon av akademiske ord
Q4 Social Sciences Pub Date : 2022-10-17 DOI: 10.5617/adno.9238
Kimberly Marie Skjelde
Parallellspråkbruk er utbredt i høyere utdanning i dag og refererer til bruk av engelske kursmaterial samtidig som undervisning og aktiviteter er gjennomført i et majoritetsspråk. Dette har utløst bekymringer om den manglende anerkjennelsen av de kognitive kravene som stilles til studenter som må navigere mellom akademiske språk. Tidligere nordisk forskning har vist en økning i arbeidsbyrden for skandinaviskspråklige studenter som må lese akademiske tekster på engelsk, og at et ukjent vokabular kan være et allment hinder for deres leseforståelse, til tross for et stort antall gresk-latinske kognater. Likheter i akademisk ordforråd mellom engelsk og skandinaviske språk kan imidlertid redusere de kognitive kravene til studentene, dersom de har en klar konsepsjon av konstruktet. Det vil si, kunnskap om karaterisk assosiert med dette vokabularet. Derfor undersøker denne studien, basert på metodetriangulering, studenters kunnskap om og konsepsjon av akademisk vokabular. Funn indikerte at deltagerne hadde ekstensiv reseptiv kunnskap om høyfrekvente akademiske ord. De klarte å gjenkjenne vanlige konsepsjoner for konstruktet, som latinske opprinnelser, likheter i stavelse og uttale, og polysemi. Likevel ga flere studenter uttrykk for at det var vanskelig å finne passende oversettelser for gresk-latinske kognater som finnes i akademisk engelsk, og det var en tendens til at L1-frekvensen påvirket oversettelsene. Funnene viste også at studenter gjenkjente vanlige konsepsjoner for akademisk vokabular som et konstrukt, som for eksempel latinske opphav, likheter i stavelse- og uttalemåter og polysemi. Noen deltakere uttrykte likevel en konsepsjon av akademisk ordforråd på norsk som mer hverdagslig enn engelsk, og det kom tydelig fram en usikkerhet hos studentene knyttet til egne konsepsjoner. Resultatene antyder at selv studenter som er kyndige i engelsk kan ha nytte av støtte til å konsolidere sine konsepsjoner av akademisk vokabular, og til å videreutvikle kunnskapen sin om gresk-latinske kognater i akademiske tekster.
平行语言的使用在今天的高等教育中得到了扩展,指的是在教学和活动的同时使用英语课程。这引发了人们对缺乏对需要在学术语言之间导航的学生的认知要求的认识的担忧。此前,挪威的研究表明,需要阅读英语学术文本的丑闻语言学生的工作机构有所增加,尽管有大量希腊-拉丁语代码,但未知的词汇可能会缓解他们阅读的障碍。然而,如果学生对结构有明确的概念,那么英语和斯堪的纳维亚语言之间的学术词汇等价物可能会降低他们的认知要求。也就是说,空手道的知识与这个词汇有关。因此,本研究是基于三角测量法、学生知识和学术词汇概念进行检验的。Found表明,参与者对高频学术单词有额外的处方知识,并且他们能够识别结构的常见概念,如拉丁语起源、文学和表达以及polycemia。尽管如此,一些学生表示,在学术英语中很难找到希腊语-拉丁语代码的合适翻译,L1频率影响翻译是一种趋势。研究结果还表明,学生们认识到学术词汇的常见概念是一种结构,如拉丁语起源,在拼写和表达方面相似,以及polycemia。一些参与者仍然表示,挪威语的学术词汇比英语更日常,显然学生们对自己的概念感到不安全。研究结果表明,即使是英语很好的学生,也可能从支持他们的学术词汇概念和在学术文本中发展他们对希腊语-拉丁语信号的知识中受益。
{"title":"Utforsking av L2 engelskstudenters kunnskap om og konsepsjon av akademiske ord","authors":"Kimberly Marie Skjelde","doi":"10.5617/adno.9238","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9238","url":null,"abstract":"Parallellspråkbruk er utbredt i høyere utdanning i dag og refererer til bruk av engelske kursmaterial samtidig som undervisning og aktiviteter er gjennomført i et majoritetsspråk. Dette har utløst bekymringer om den manglende anerkjennelsen av de kognitive kravene som stilles til studenter som må navigere mellom akademiske språk. Tidligere nordisk forskning har vist en økning i arbeidsbyrden for skandinaviskspråklige studenter som må lese akademiske tekster på engelsk, og at et ukjent vokabular kan være et allment hinder for deres leseforståelse, til tross for et stort antall gresk-latinske kognater. Likheter i akademisk ordforråd mellom engelsk og skandinaviske språk kan imidlertid redusere de kognitive kravene til studentene, dersom de har en klar konsepsjon av konstruktet. Det vil si, kunnskap om karaterisk assosiert med dette vokabularet. Derfor undersøker denne studien, basert på metodetriangulering, studenters kunnskap om og konsepsjon av akademisk vokabular. Funn indikerte at deltagerne hadde ekstensiv reseptiv kunnskap om høyfrekvente akademiske ord. De klarte å gjenkjenne vanlige konsepsjoner for konstruktet, som latinske opprinnelser, likheter i stavelse og uttale, og polysemi. Likevel ga flere studenter uttrykk for at det var vanskelig å finne passende oversettelser for gresk-latinske kognater som finnes i akademisk engelsk, og det var en tendens til at L1-frekvensen påvirket oversettelsene. Funnene viste også at studenter gjenkjente vanlige konsepsjoner for akademisk vokabular som et konstrukt, som for eksempel latinske opphav, likheter i stavelse- og uttalemåter og polysemi. Noen deltakere uttrykte likevel en konsepsjon av akademisk ordforråd på norsk som mer hverdagslig enn engelsk, og det kom tydelig fram en usikkerhet hos studentene knyttet til egne konsepsjoner. Resultatene antyder at selv studenter som er kyndige i engelsk kan ha nytte av støtte til å konsolidere sine konsepsjoner av akademisk vokabular, og til å videreutvikle kunnskapen sin om gresk-latinske kognater i akademiske tekster.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-10-17","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42395342","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Möte med det obestämbara: ungdomars tolkningsförhandlingar med bilderboken Hemma hos Harald Henriksson
Q4 Social Sciences Pub Date : 2022-10-17 DOI: 10.5617/adno.8720
Katrina Åkerholm, Heidi Höglund
Den samtida bilderboken visar prov på komplexa litterära drag i såväl formspråk som tematik. Trots ett ökat intresse för komplex litteratur i litteraturundervisningen är bilderboken i de högre årskurserna relativt outforskad. I denna artikel utforskar vi bilderboken som komplex litteratur då vi undersöker hur elever i årskurs åtta förhandlar med obestämbarheter i bilderboken Hemma hos Harald Henriksson (Brandelius & Dackenberg, 2018). Med utgångspunkt i angreppssättet tänka med teori (eng. thinking with theory) (Jackson & Mazzei, 2012) kopplar vi in begreppen obestämbarhet (Johansen, 2018, 2019) och förhandling (Derrida, 2002) i det empiriska materialet. Det empiriska materialet består av videoinspelningar av en grupp elever i årskurs åtta och deras arbete med bilderboken. Materialet analyseras med fokus på hur ungdomarna förhandlar med de för dem obestämbara dragen i bilderboken. Resultaten visar hur ungdomarna möter obestämbara drag i bilderboken, främst sådana gällande politiska och sociala frågor, och hur dessa obestämbara drag möjliggör förhandling kring olika tolkningar. I förhandlingarna rör sig eleverna mellan olika positioner, utan att nödvändigtvis stanna i en position. Studien visar hur obestämbarheter i den litterära texten är en central del av en litteraturundervisning som betonar förhandling och obestämbarhet. Studien bidrar till den tidigare forskning som argumenterar för vikten av att inkludera komplexa texter i litteraturundervisningen genom att synliggöra bilderbokens potential i mötet med ungdomar och visa värdet i att upprätthålla sig i obestämbarheter. I möten med komplexa litterära texter ges utrymme till tolkningsförhandlingar, utrymme att pröva sig fram, att skifta positioner – att möta det obestämbara.
当代图画书在设计语言和主题上都表现出复杂的文学特征。尽管在文学教学中人们对复杂文学越来越感兴趣,但高年级的图画书相对来说还没有被探索。在这篇文章中,我们将绘本作为复杂的文学进行了探索,同时我们在绘本《Hemma hos Harald Henriksson》(Brandelius&Dackenberg,2018)中调查了八年级学生如何与犹豫不决进行谈判。基于理论思维方法(Jackson&Mazzei,2012),我们将经验材料中的不确定性(Johansen,20182019)和协商(Derrida,2002)概念联系起来。实验材料包括八年级学生的视频记录以及他们与绘本的合作。对这些材料进行了分析,重点是年轻人如何应对绘本中不确定的特征。研究结果表明,年轻人如何在图画书中遇到不确定的特征,主要是关于政治和社会问题的特征,以及这些不确定的特点如何使人们能够就不同的解释进行谈判。在谈判中,学生在不同的立场之间移动,而不一定停留在一个立场上。研究表明,文学文本中的犹豫不决是强调协商和犹豫不决的文学教学的核心部分。本研究通过突出绘本在与年轻人接触中的潜力,并展示在不确定性中保持自我的价值,为之前的研究做出了贡献,该研究认为在文学教学中包含复杂文本的重要性。在遇到复杂的文学文本时,有解释谈判的空间,有检验自己的空间,也有改变立场的空间——面对不确定的情况。
{"title":"Möte med det obestämbara: ungdomars tolkningsförhandlingar med bilderboken Hemma hos Harald Henriksson","authors":"Katrina Åkerholm, Heidi Höglund","doi":"10.5617/adno.8720","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8720","url":null,"abstract":"Den samtida bilderboken visar prov på komplexa litterära drag i såväl formspråk som tematik. Trots ett ökat intresse för komplex litteratur i litteraturundervisningen är bilderboken i de högre årskurserna relativt outforskad. I denna artikel utforskar vi bilderboken som komplex litteratur då vi undersöker hur elever i årskurs åtta förhandlar med obestämbarheter i bilderboken Hemma hos Harald Henriksson (Brandelius & Dackenberg, 2018). Med utgångspunkt i angreppssättet tänka med teori (eng. thinking with theory) (Jackson & Mazzei, 2012) kopplar vi in begreppen obestämbarhet (Johansen, 2018, 2019) och förhandling (Derrida, 2002) i det empiriska materialet. Det empiriska materialet består av videoinspelningar av en grupp elever i årskurs åtta och deras arbete med bilderboken. Materialet analyseras med fokus på hur ungdomarna förhandlar med de för dem obestämbara dragen i bilderboken. Resultaten visar hur ungdomarna möter obestämbara drag i bilderboken, främst sådana gällande politiska och sociala frågor, och hur dessa obestämbara drag möjliggör förhandling kring olika tolkningar. I förhandlingarna rör sig eleverna mellan olika positioner, utan att nödvändigtvis stanna i en position. Studien visar hur obestämbarheter i den litterära texten är en central del av en litteraturundervisning som betonar förhandling och obestämbarhet. Studien bidrar till den tidigare forskning som argumenterar för vikten av att inkludera komplexa texter i litteraturundervisningen genom att synliggöra bilderbokens potential i mötet med ungdomar och visa värdet i att upprätthålla sig i obestämbarheter. I möten med komplexa litterära texter ges utrymme till tolkningsförhandlingar, utrymme att pröva sig fram, att skifta positioner – att möta det obestämbara.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-10-17","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42371732","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Forsknings- och utvecklingsarbete inom lärarutbildning 教师教育的研发工作
Q4 Social Sciences Pub Date : 2022-10-17 DOI: 10.5617/adno.9196
Gunilla Eklund, Idar Mestad, Charlotte Aksland, Kirsti Marie Jegstad
Målet med den reformerade lärarutbildningen i Norge är att utbilda forskningskunniga lärare som kan integrera forskningsbaserad kunskap med klassrumserfarenheter. Utgående från detta är syftet med denna studie att identifiera sätt att utforma Forsknings- och utvecklingsarbetet (FoU oppgave) på så att det upplevs som värdefullt av lärarstuderande och förbereder dem på att vara forskningskunniga deltagare i de lärandegemenskaper de möter som professionella lärare. Mer specifikt undersöks lärarstuderandes erfarenheter av Forsknings- och utvecklingsarbetet före, under och efter skrivprocessen utgående från deras skrivna essäer. Data insamlades från totalt 59 lärarstuderande från två olika lärarutbildningsinstitutioner och deras skrivna essäer (totalt 137 texter) analyserades med en tematiskt analys. Lärarstuderandes erfarenheter av Forsknings- och utvecklingsarbetet kunde beskrivas med två övergripande teman; en positiv och utmanande process, samt forsknings- och lärarrelevans. Studiens resultat visar betydelsen av att lärarutbildningen ger tillräckligt stöd till lärarstuderande under skrivandet av Forsknings- och utvecklingsarbetet samt användbara redskap för att klara av forskningsuppgiften. Vidare kan Forsknings- och utvecklingsarbetet inom lärarutbildningen ses som en möjlighet att koppla samman forskning och praktik i syfte att utbilda forskningskunniga lärare.
挪威教师教育改革的目标是培养能够将研究性知识与课堂经验相结合的具有研究技能的教师。基于此,本研究的目的是确定设计研发工作的方法,使其被师范生视为有价值的工作,并使他们在作为专业教师遇到的学习社区中成为有研究知识的参与者。更具体地说,教师和学生在写作过程之前、期间和之后的研究和开发工作经历是基于他们的书面文章来考察的。数据收集自两个不同师范教育机构的59名师范生,并对他们的书面文章(共137篇)进行了主题分析。师生的研究和开发工作经历可以用两个总体主题来描述;一个积极而富有挑战性的过程,以及研究和教师相关性。研究结果表明,教师教育的重要性在于在编写研究和开发工作时为师范生提供足够的支持,并为完成研究任务提供有用的工具。此外,教师教育中的研究和开发工作可以被视为一个将研究与实践联系起来的机会,以培养具有研究技能的教师。
{"title":"Forsknings- och utvecklingsarbete inom lärarutbildning","authors":"Gunilla Eklund, Idar Mestad, Charlotte Aksland, Kirsti Marie Jegstad","doi":"10.5617/adno.9196","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9196","url":null,"abstract":"Målet med den reformerade lärarutbildningen i Norge är att utbilda forskningskunniga lärare som kan integrera forskningsbaserad kunskap med klassrumserfarenheter. Utgående från detta är syftet med denna studie att identifiera sätt att utforma Forsknings- och utvecklingsarbetet (FoU oppgave) på så att det upplevs som värdefullt av lärarstuderande och förbereder dem på att vara forskningskunniga deltagare i de lärandegemenskaper de möter som professionella lärare. Mer specifikt undersöks lärarstuderandes erfarenheter av Forsknings- och utvecklingsarbetet före, under och efter skrivprocessen utgående från deras skrivna essäer. Data insamlades från totalt 59 lärarstuderande från två olika lärarutbildningsinstitutioner och deras skrivna essäer (totalt 137 texter) analyserades med en tematiskt analys. Lärarstuderandes erfarenheter av Forsknings- och utvecklingsarbetet kunde beskrivas med två övergripande teman; en positiv och utmanande process, samt forsknings- och lärarrelevans. Studiens resultat visar betydelsen av att lärarutbildningen ger tillräckligt stöd till lärarstuderande under skrivandet av Forsknings- och utvecklingsarbetet samt användbara redskap för att klara av forskningsuppgiften. Vidare kan Forsknings- och utvecklingsarbetet inom lärarutbildningen ses som en möjlighet att koppla samman forskning och praktik i syfte att utbilda forskningskunniga lärare.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-10-17","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"45373601","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Koherens i lektorutdanninga ved tre utdanningsinstitusjonar i Noreg. Ein kvalitativ studie frå eit leiingsperspektiv 诺雷格三所教育机构皮革教育的一致性。质量研究不是从租赁角度
Q4 Social Sciences Pub Date : 2022-10-17 DOI: 10.5617/adno.9286
Pernille Reitan Jensen
I ei tid der lektorutdanningane har stort fråfall, og der delar av dette fråfallet kan knytast til den praktiske organiseringa og mangel på samanheng mellom disiplinfag og profesjonsfag, er det behov for systematisk forsking på kva den praktiske organiseringa har å seie for samanhengen mellom disiplinfag og profesjonsfag. Denne studien undersøker korleis det vert arbeidd med koherens frå eit programleiingsperspektiv, og kva programleiinga opplever som moglege hindre i dette arbeidet. Studien tek eit programdesignperspektiv, og leiing for lektorutdanninga i nordisk ved tre norske utdanningsinstitusjonar (NTNU, UiB og UiO) har vorte intervjua gjennom semistrukturerte djupneintervju. Det er nytta teoridrive innhaldsanalyse av intervjumaterialet, som vidare vert diskutert i lys av koherensforsking, særleg koherensforsking gjort på lærarutdanning. Artikkelen viser at sjølv om utdanningsinstitusjonane har ulik organisering av sine utdanningar, eksisterer dei same utfordringane når det gjeld samanhengen og samarbeid mellom fagdidaktikk og disiplinfag. Det er manglar når det gjeld samarbeidsplattformer internt, samt mangel på ein felles tanke om kva lektorutdanninga skal vere. Artikkelen gjev eit bidrag til diskusjonen om koherens på programdesignnivå, og er eit bidrag til det vidare arbeidet med koherens i lektorutdanninga. 
在皮革教育大幅下滑的时代,这种挫折感部分与实践组织以及学科和专业之间缺乏合作有关,对实践组织中女性的系统研究必须赢得学科和专业各方之间的合作。本研究考察了验尸官缺乏编程视角的相应对应工作,以及女性编程运动经验作为阻碍这项工作的障碍。该研究包括节目设计视角和租用挪威三所教育机构(NTNU、UiB和UiO)的北方讲座,通过半结构化的Djupne访谈进行白人访谈。这有利于对区间的理论驱动输入分析,这在连贯性调查中几乎不会讨论,专门针对学徒期进行的连贯性研究。这篇文章表明,大量的教育机构都有不同的教育组织,当它需要专业和学科之间的合作和协作时,我们面临着同样的挑战。内部缺乏债务合作平台,也缺乏对玩具教育数量的共同考虑。本文对软件设计层面的代码讨论没有任何贡献,也对Coheren代码在皮革教育中的工作没有任何贡献。
{"title":"Koherens i lektorutdanninga ved tre utdanningsinstitusjonar i Noreg. Ein kvalitativ studie frå eit leiingsperspektiv","authors":"Pernille Reitan Jensen","doi":"10.5617/adno.9286","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9286","url":null,"abstract":"I ei tid der lektorutdanningane har stort fråfall, og der delar av dette fråfallet kan knytast til den praktiske organiseringa og mangel på samanheng mellom disiplinfag og profesjonsfag, er det behov for systematisk forsking på kva den praktiske organiseringa har å seie for samanhengen mellom disiplinfag og profesjonsfag. Denne studien undersøker korleis det vert arbeidd med koherens frå eit programleiingsperspektiv, og kva programleiinga opplever som moglege hindre i dette arbeidet. Studien tek eit programdesignperspektiv, og leiing for lektorutdanninga i nordisk ved tre norske utdanningsinstitusjonar (NTNU, UiB og UiO) har vorte intervjua gjennom semistrukturerte djupneintervju. Det er nytta teoridrive innhaldsanalyse av intervjumaterialet, som vidare vert diskutert i lys av koherensforsking, særleg koherensforsking gjort på lærarutdanning. Artikkelen viser at sjølv om utdanningsinstitusjonane har ulik organisering av sine utdanningar, eksisterer dei same utfordringane når det gjeld samanhengen og samarbeid mellom fagdidaktikk og disiplinfag. Det er manglar når det gjeld samarbeidsplattformer internt, samt mangel på ein felles tanke om kva lektorutdanninga skal vere. Artikkelen gjev eit bidrag til diskusjonen om koherens på programdesignnivå, og er eit bidrag til det vidare arbeidet med koherens i lektorutdanninga. ","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-10-17","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"46475304","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Kritisk tenkning – fra intensjon til praksisfortolkning 批判性思维——从意图到实践
Q4 Social Sciences Pub Date : 2022-09-06 DOI: 10.5617/adno.8989
Marthe Berg Andresen Reffhaug, KirstiMarie Jegstad, Emilia Andersson-Bakken
Kritisk tenkning har fått økt aktualitet gjennom Kunnskapsløftet 2020 (LK20). Selv om kritisk tenkning har fått en sentral posisjon, er ikke begrepet entydig definert. Defini­sjonsmakten er dermed gitt til mottakerne av læreplanen, lærerne. Vi ønsker i denne artikkelen å undersøke barnetrinnslæreres forståelse av kritisk tenkning ved å svare på følgende forskningsspørsmål: Hvilke perspektiver på kritisk tenkning vektlegger barne­trinnslærere, og hvordan beskriver de arbeidet med kritisk tenkning i klasserommet? For å svare på spørsmålene gjør vi en innholdsanalyse, der vi undersøker hvordan perspek­tiver på kritisk tenkning hentet fra teori og forskning kommer til syne i intervjuer med elleve barnetrinnslærere. Kategoriene er holdninger, kildevurdering, argumentasjon, perspektivmangfold, sammenhengsforståelse, makt, kunnskapssyn og kontekstuali­sering. Funnene viser at lærerne samlet sett er oppmerksomme på de fleste perspek­tivene av kritisk tenkning. Den enkelte lærer går imidlertid ikke så dypt innenfor hvert av dem. Dette tyder på at de forstår noen perspektiver på kritisk tenkning, men også at de ikke er bevisst andre perspektiver. Videre har vi sett at barnetrinnlærerne har ulikt syn på hva som bør vektlegges når det kommer til kritisk tenkning, noe som handler om hvilket kunnskapssyn de legger til grunn og hvordan de ser sin egen rolle i klasse­rommet. Dessuten tydeliggjør analysen at man trenger et egnet innhold for å jobbe med kritisk tenkning med elever, og at barnetrinnslærere trenger mer kunnskap om mulig­hetene for å tilrettelegge for kritisk tenkning i klasserommet.
通过2020年科学提升(LK20),批判性思维增加了活动。尽管批判性思维占据了核心地位,但这个术语并没有被间接定义。因此,定义权被赋予了教育计划的接受者,即教师。在这篇文章中,我们想通过回答以下研究问题来调查对儿童批判性思维原则的理解,批判性思维的哪些视角正在改变儿童的步伐,教师,以及他们如何描述课堂上的批判性思维工作?为了回答这些问题,我们正在对囚犯进行分析,调查如何从理论和研究中收集批判性思维的观点,并将在对11名儿童教师的采访中出现。类别包括态度、来源评估、论点、视角倍数、关系理解、权力、知识视野和账户系列。研究结果表明,教师集体关注的是最具批判性的思想。然而,有些老师并没有深入到他们每个人的内心深处。这表明他们理解批判性思维的某些视角,但也表明他们没有意识到其他视角。此外,我们已经看到,在批判性思维方面,孩子们的老师对应该改变什么有不同的看法,批判性思维是关于他们所做的知识是有原因的,以及他们如何看待自己在课堂上的角色。此外,分析清楚地解释说,你需要足够的内容来处理学生的批判性思维,儿童教师需要更多关于高温可能性的知识,为课堂上的批判性思维做准备。
{"title":"Kritisk tenkning – fra intensjon til praksisfortolkning","authors":"Marthe Berg Andresen Reffhaug, KirstiMarie Jegstad, Emilia Andersson-Bakken","doi":"10.5617/adno.8989","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8989","url":null,"abstract":"Kritisk tenkning har fått økt aktualitet gjennom Kunnskapsløftet 2020 (LK20). Selv om kritisk tenkning har fått en sentral posisjon, er ikke begrepet entydig definert. Defini­sjonsmakten er dermed gitt til mottakerne av læreplanen, lærerne. Vi ønsker i denne artikkelen å undersøke barnetrinnslæreres forståelse av kritisk tenkning ved å svare på følgende forskningsspørsmål: Hvilke perspektiver på kritisk tenkning vektlegger barne­trinnslærere, og hvordan beskriver de arbeidet med kritisk tenkning i klasserommet? For å svare på spørsmålene gjør vi en innholdsanalyse, der vi undersøker hvordan perspek­tiver på kritisk tenkning hentet fra teori og forskning kommer til syne i intervjuer med elleve barnetrinnslærere. Kategoriene er holdninger, kildevurdering, argumentasjon, perspektivmangfold, sammenhengsforståelse, makt, kunnskapssyn og kontekstuali­sering. Funnene viser at lærerne samlet sett er oppmerksomme på de fleste perspek­tivene av kritisk tenkning. Den enkelte lærer går imidlertid ikke så dypt innenfor hvert av dem. Dette tyder på at de forstår noen perspektiver på kritisk tenkning, men også at de ikke er bevisst andre perspektiver. Videre har vi sett at barnetrinnlærerne har ulikt syn på hva som bør vektlegges når det kommer til kritisk tenkning, noe som handler om hvilket kunnskapssyn de legger til grunn og hvordan de ser sin egen rolle i klasse­rommet. Dessuten tydeliggjør analysen at man trenger et egnet innhold for å jobbe med kritisk tenkning med elever, og at barnetrinnslærere trenger mer kunnskap om mulig­hetene for å tilrettelegge for kritisk tenkning i klasserommet.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-06","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"46030399","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Kritisk tekstkompetanse i norskfaget 挪威语课堂中的批评性文本成分
Q4 Social Sciences Pub Date : 2022-09-06 DOI: 10.5617/adno.8992
A. Veum, Gunhild Kvåle, Anne Løvland, Karianne Skovholt
Denne artikkelen presenterer funn frå ei spørjeundersøking om kritisk lesing og vurdering som omfattar eit utval på 228 norske elevar på åttande trinn (13–14 år). Studien undersøkjer både kva oppfatningar om kritisk lesing elevane formidlar og korleis elevar vurderer og grunngir lesinga si av multimodale kommersielle tekstar. Eit hovudfunn i studien er at forståinga av kritisk lesing som kjeldekritikk er mest utbreidd blant elevane. Ein stor del av elevane har såleis ei rimeleg, men avgrensa oppfatning av kva det vil seie å nærme seg ein tekst på ein kritisk måte. Elevane forbind i mindre grad kritisk lesing med det å nærme seg teksten på ein analytisk måte. Eit anna hovudfunn er at ein del elevar har utfordringar med å vurdere kommersielle og multimodale tekstar som har ei informerande framstillingsform. Svara tyder blant anna på at elevar i for liten grad legg vekt på informasjon som blir formidla visuelt. Studien viser elles at fleire elevar problematiserer den kommersielle intensjonen i tekstane når dei blir oppmoda til å gjere tekstnære tilnærmingar. Funna i studien peikar mot at det kan vere behov for å etablere ei utvida forståing av kva kritisk tekstkompetanse kan vere i norskfaget, og for å utvikle nye og meir tekstnære metodar for korleis elevane kan arbeide med kritisk tilnærming til multimodale kvardagstekstar av ulike slag.
本文介绍了一项批判性阅读和评估的结果,其中包括228名挪威学生分八个步骤(13-14岁)的结果。这项研究考察了以前批判性阅读学生和企业学生的女性态度评估,并为多式联运商业技术人员的阅读奠定了基础。研究中的一个主要现象是,批判性阅读作为遗传批评的理解在学生中最为普遍。很大一部分学生已经厌倦了讲道理,但女性感知的边界将很晚才能以一种批判性的方式处理一篇文章。对以分析的方式处理文本的不那么挑剔的阅读,保持了高度。第一个难题之一是,一部分学生挑战评估具有信息进步表的商业和多式联运技术人员。黑人和其他人表示,研究生太少会增加正式视觉信息的分量。研究表明,当dei适度猜测技术性时,大多数学生对文本的商业意图都有问题。研究发现,可能有必要对挪威课堂上的女性批判性文本成分建立更深入的理解,并开发新的、更先进的技术方法,使相应的学生能够对不同类型的多模态象限文本进行批判性近似。
{"title":"Kritisk tekstkompetanse i norskfaget","authors":"A. Veum, Gunhild Kvåle, Anne Løvland, Karianne Skovholt","doi":"10.5617/adno.8992","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8992","url":null,"abstract":"Denne artikkelen presenterer funn frå ei spørjeundersøking om kritisk lesing og vurdering som omfattar eit utval på 228 norske elevar på åttande trinn (13–14 år). Studien undersøkjer både kva oppfatningar om kritisk lesing elevane formidlar og korleis elevar vurderer og grunngir lesinga si av multimodale kommersielle tekstar. Eit hovudfunn i studien er at forståinga av kritisk lesing som kjeldekritikk er mest utbreidd blant elevane. Ein stor del av elevane har såleis ei rimeleg, men avgrensa oppfatning av kva det vil seie å nærme seg ein tekst på ein kritisk måte. Elevane forbind i mindre grad kritisk lesing med det å nærme seg teksten på ein analytisk måte. Eit anna hovudfunn er at ein del elevar har utfordringar med å vurdere kommersielle og multimodale tekstar som har ei informerande framstillingsform. Svara tyder blant anna på at elevar i for liten grad legg vekt på informasjon som blir formidla visuelt. Studien viser elles at fleire elevar problematiserer den kommersielle intensjonen i tekstane når dei blir oppmoda til å gjere tekstnære tilnærmingar. Funna i studien peikar mot at det kan vere behov for å etablere ei utvida forståing av kva kritisk tekstkompetanse kan vere i norskfaget, og for å utvikle nye og meir tekstnære metodar for korleis elevane kan arbeide med kritisk tilnærming til multimodale kvardagstekstar av ulike slag.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-06","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"41799391","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Critical literacy i ämnet svenska 瑞典语批评文学
Q4 Social Sciences Pub Date : 2022-09-06 DOI: 10.5617/adno.8987
Saga Bendegard, Yvonne Hallesson
Betydelsen av källkritik och att kritiskt kunna granska texter betonas i styrdokument för ämnet svenska. Dock framgår det inte konkret vad detta innefattar eller hur progress­ionen ser ut mellan olika stadier. Denna studie syftar till att undersöka hur Critical literacy, CL, prövas i de nationella läsproven i svenska för olika åldrar för att på så vis synliggöra vad CL i svenskämnet kan innebära. Materialet består av nationella läsprov i svenska för årskurs 6 och 9 samt gymnasiets kurs 1 vilka analyseras genom närläsning och tematisk analys med utgångspunkt i ett brett spektrum av teorier om CL, med kritiska textanalytiska inriktningar som rör sig från text till text i kontext.Resultaten visar bland annat att den CL som framträder i läsproven huvudsakligen gäller textförståelse medan uppgifter riktade mot att synliggöra ideologier eller makt­relationer däremot är sällsynta. Progression märks genom att fler uppgifter efterfrågar CL i högre årskurser och genom ökade förväntningar på att dels kunna ställa textper­spektiv mot varandra och förstå det outtalade, dels förstå stilistiska drags funktion i texter, effekten av berättartekniska grepp och tolkning av symbolik. Vidare innehåller gymnasieproven ett fåtal uppgifter som efterfrågar en läsning mot texten, dvs. med fokus på exempelvis författarpositioner, vinkling och underliggande ideologier.I artikeln diskuteras konsekvenserna av den CL som framträder samt implikationer för svenskämnet. En slutsats är att proven när det gäller CL bidrar både till att kon­kretisera svenskämnets kurs- och ämnesplaner och till att synliggöra förväntad pro­gression mellan åldrarna. Dock har inte källkritik någon framskjuten position i proven.
瑞典语主题的政策文件强调了来源批评的重要性和批判性审查文本的能力。然而,目前还不清楚这包括什么,也不清楚各阶段之间的进展情况。本研究旨在调查在不同年龄段的瑞典语国家阅读测试中,批判性识字(CL)是如何进行测试的,以了解CL在瑞典语科目中的含义。该材料包括6年级和9年级以及高中一年级的瑞典语国家阅读测试,这些测试基于广泛的CL理论,通过细读和主题分析进行分析,批判性文本分析方向在上下文中从一个文本转移到另一个文本。研究结果表明,阅读测试中出现的CL主要涉及文本理解,而旨在使意识形态或权力关系可见的任务很少。进步的标志是,更多的任务需要更高年级的CL,以及人们对能够一方面设定相互对立的文本视角并理解潜台词的期望增加,另一方面理解文本中文体特征的功能、叙事方法的效果和象征意义的解释。此外,高中考试包含一些需要阅读文本的任务,例如,关注作者的立场、角度和潜在的意识形态。本文讨论了CL产生的后果及其对瑞典语主题的影响。一个结论是,CL测试既有助于瑞典科目课程和科目的具体化,也有助于提高各年龄段预期进步的可见性。然而,来源批评在测试中没有先进的地位。
{"title":"Critical literacy i ämnet svenska","authors":"Saga Bendegard, Yvonne Hallesson","doi":"10.5617/adno.8987","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8987","url":null,"abstract":"Betydelsen av källkritik och att kritiskt kunna granska texter betonas i styrdokument för ämnet svenska. Dock framgår det inte konkret vad detta innefattar eller hur progress­ionen ser ut mellan olika stadier. Denna studie syftar till att undersöka hur Critical literacy, CL, prövas i de nationella läsproven i svenska för olika åldrar för att på så vis synliggöra vad CL i svenskämnet kan innebära. Materialet består av nationella läsprov i svenska för årskurs 6 och 9 samt gymnasiets kurs 1 vilka analyseras genom närläsning och tematisk analys med utgångspunkt i ett brett spektrum av teorier om CL, med kritiska textanalytiska inriktningar som rör sig från text till text i kontext.\u0000Resultaten visar bland annat att den CL som framträder i läsproven huvudsakligen gäller textförståelse medan uppgifter riktade mot att synliggöra ideologier eller makt­relationer däremot är sällsynta. Progression märks genom att fler uppgifter efterfrågar CL i högre årskurser och genom ökade förväntningar på att dels kunna ställa textper­spektiv mot varandra och förstå det outtalade, dels förstå stilistiska drags funktion i texter, effekten av berättartekniska grepp och tolkning av symbolik. Vidare innehåller gymnasieproven ett fåtal uppgifter som efterfrågar en läsning mot texten, dvs. med fokus på exempelvis författarpositioner, vinkling och underliggande ideologier.\u0000I artikeln diskuteras konsekvenserna av den CL som framträder samt implikationer för svenskämnet. En slutsats är att proven när det gäller CL bidrar både till att kon­kretisera svenskämnets kurs- och ämnesplaner och till att synliggöra förväntad pro­gression mellan åldrarna. Dock har inte källkritik någon framskjuten position i proven.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-06","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"47898973","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Kritisk tilnærming til tekster i sosiale medier 社交媒体中文本的批判方法
Q4 Social Sciences Pub Date : 2022-09-06 DOI: 10.5617/adno.8990
Linda Victoria Moland Undrum
I denne artikkelen presenteres en studie med forskningsspørsmålene: Hvordan anvender influensere verbale og visuelle ressurser i Instagram-tekster? og Hvilke utfordringer oppstår i ungdommers møte med tekstene?Bakgrunnen for studien er den norske læreplanens beskrivelse av kritisk tilnærming til tekst som et av kjerneområdene for norskfaget. Elevene skal lære å vurdere og reflektere over teksters troverdighet og påvirkningskraft. I sosiale medier eksponeres ungdom for mye reklame, blant annet i form av influensermarkedsføring.Det første forskningsspørsmålet besvares gjennom en multimodal kritisk diskurs­analyse av tre markedsføringstekster fra norske influensere på Instagram. Det andre forskningsspørsmålet besvares gjennom en spørreundersøkelse, hvor 49 ungdommer på 14 og 15 år blir bedt om å vurdere de tre tekstene. Et sentralt funn er at det benyttes en hybrid av personlige og kommersielle diskurser i influensernes tekster. Av ungdommenes svar i spørreundersøkelsen framgår det at denne hybriden gjør det utfordrende å avdekke hva som er hensikten med tekstene og hvem sine interesser tekstene tjener. Studien indikerer at sammenblandingen av dis­kurser er blitt så normalisert at denne hybriden oppfattes som naturlig og uproblematisk.Tidligere forskning viser at det kan være utfordrende for unge å vurdere digitale og kommersielle tekster kritisk. I denne studien presenteres det noen nye utfordringer som oppstår i takt med det digitale tekstsamfunnets utvikling av nye former for markeds­føring. Studien illustrerer viktigheten av å ha en kritisk tilnærming til tekster som for­bindes med elevenes fritid, i arbeidet med å utvikle kritisk tekstkompetanse i norskfaget.  
在这篇文章中,对研究问题进行了研究:流感如何在Instagram文本中使用普通和视觉资源?年轻人在阅读文本时会遇到什么挑战?本研究的背景是对挪威教育计划的批判性文本方法的描述,这是挪威课堂的核心领域之一。学生应该学会评估和反思文本的可信度和影响力。在社交媒体中,青少年接触到了太多的商业内容,包括流感营销。研究的第一个问题是通过对Instagram上挪威网红的三条营销短信进行多模式批判性分析来回答的。研究的第二个问题是通过问卷回答的,49名14岁和15岁的年轻人被要求考虑这三个文本。¶一个核心发现是,在流感文本中,个人和商业自由裁量权使用了混合。在调查中年轻人的答案中,这种混合使得拒绝文本的目的和他们的兴趣为谁服务变得很有挑战性。研究表明,语篇的组合是如此正常,以至于这种混合被认为是自然的和不完整的。之前的研究表明,年轻人批判性地考虑数字和商业文本可能很有挑战性。在本研究中,出现了一些新的挑战,根据数字文本社区的发展,提出了市场管理的新形式。该研究表明,在挪威课堂上开发批判性文本组件的工作中,对与学生空闲时间相关的文本采取批判性方法的重要性。
{"title":"Kritisk tilnærming til tekster i sosiale medier","authors":"Linda Victoria Moland Undrum","doi":"10.5617/adno.8990","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.8990","url":null,"abstract":"I denne artikkelen presenteres en studie med forskningsspørsmålene: Hvordan anvender influensere verbale og visuelle ressurser i Instagram-tekster? og Hvilke utfordringer oppstår i ungdommers møte med tekstene?\u0000Bakgrunnen for studien er den norske læreplanens beskrivelse av kritisk tilnærming til tekst som et av kjerneområdene for norskfaget. Elevene skal lære å vurdere og reflektere over teksters troverdighet og påvirkningskraft. I sosiale medier eksponeres ungdom for mye reklame, blant annet i form av influensermarkedsføring.\u0000Det første forskningsspørsmålet besvares gjennom en multimodal kritisk diskurs­analyse av tre markedsføringstekster fra norske influensere på Instagram. Det andre forskningsspørsmålet besvares gjennom en spørreundersøkelse, hvor 49 ungdommer på 14 og 15 år blir bedt om å vurdere de tre tekstene.\u0000 Et sentralt funn er at det benyttes en hybrid av personlige og kommersielle diskurser i influensernes tekster. Av ungdommenes svar i spørreundersøkelsen framgår det at denne hybriden gjør det utfordrende å avdekke hva som er hensikten med tekstene og hvem sine interesser tekstene tjener. Studien indikerer at sammenblandingen av dis­kurser er blitt så normalisert at denne hybriden oppfattes som naturlig og uproblematisk.\u0000Tidligere forskning viser at det kan være utfordrende for unge å vurdere digitale og kommersielle tekster kritisk. I denne studien presenteres det noen nye utfordringer som oppstår i takt med det digitale tekstsamfunnets utvikling av nye former for markeds­føring. Studien illustrerer viktigheten av å ha en kritisk tilnærming til tekster som for­bindes med elevenes fritid, i arbeidet med å utvikle kritisk tekstkompetanse i norskfaget.\u0000 \u0000 ","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-09-06","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49154477","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 1
期刊
Acta Didactica Norden
全部 Acc. Chem. Res. ACS Applied Bio Materials ACS Appl. Electron. Mater. ACS Appl. Energy Mater. ACS Appl. Mater. Interfaces ACS Appl. Nano Mater. ACS Appl. Polym. Mater. ACS BIOMATER-SCI ENG ACS Catal. ACS Cent. Sci. ACS Chem. Biol. ACS Chemical Health & Safety ACS Chem. Neurosci. ACS Comb. Sci. ACS Earth Space Chem. ACS Energy Lett. ACS Infect. Dis. ACS Macro Lett. ACS Mater. Lett. ACS Med. Chem. Lett. ACS Nano ACS Omega ACS Photonics ACS Sens. ACS Sustainable Chem. Eng. ACS Synth. Biol. Anal. Chem. BIOCHEMISTRY-US Bioconjugate Chem. BIOMACROMOLECULES Chem. Res. Toxicol. Chem. Rev. Chem. Mater. CRYST GROWTH DES ENERG FUEL Environ. Sci. Technol. Environ. Sci. Technol. Lett. Eur. J. Inorg. Chem. IND ENG CHEM RES Inorg. Chem. J. Agric. Food. Chem. J. Chem. Eng. Data J. Chem. Educ. J. Chem. Inf. Model. J. Chem. Theory Comput. J. Med. Chem. J. Nat. Prod. J PROTEOME RES J. Am. Chem. Soc. LANGMUIR MACROMOLECULES Mol. Pharmaceutics Nano Lett. Org. Lett. ORG PROCESS RES DEV ORGANOMETALLICS J. Org. Chem. J. Phys. Chem. J. Phys. Chem. A J. Phys. Chem. B J. Phys. Chem. C J. Phys. Chem. Lett. Analyst Anal. Methods Biomater. Sci. Catal. Sci. Technol. Chem. Commun. Chem. Soc. Rev. CHEM EDUC RES PRACT CRYSTENGCOMM Dalton Trans. Energy Environ. Sci. ENVIRON SCI-NANO ENVIRON SCI-PROC IMP ENVIRON SCI-WAT RES Faraday Discuss. Food Funct. Green Chem. Inorg. Chem. Front. Integr. Biol. J. Anal. At. Spectrom. J. Mater. Chem. A J. Mater. Chem. B J. Mater. Chem. C Lab Chip Mater. Chem. Front. Mater. Horiz. MEDCHEMCOMM Metallomics Mol. Biosyst. Mol. Syst. Des. Eng. Nanoscale Nanoscale Horiz. Nat. Prod. Rep. New J. Chem. Org. Biomol. Chem. Org. Chem. Front. PHOTOCH PHOTOBIO SCI PCCP Polym. Chem.
×
引用
GB/T 7714-2015
复制
MLA
复制
APA
复制
导出至
BibTeX EndNote RefMan NoteFirst NoteExpress
×
0
微信
客服QQ
Book学术公众号 扫码关注我们
反馈
×
意见反馈
请填写您的意见或建议
请填写您的手机或邮箱
×
提示
您的信息不完整,为了账户安全,请先补充。
现在去补充
×
提示
您因"违规操作"
具体请查看互助需知
我知道了
×
提示
现在去查看 取消
×
提示
确定
Book学术官方微信
Book学术文献互助
Book学术文献互助群
群 号:481959085
Book学术
文献互助 智能选刊 最新文献 互助须知 联系我们:info@booksci.cn
Book学术提供免费学术资源搜索服务,方便国内外学者检索中英文文献。致力于提供最便捷和优质的服务体验。
Copyright © 2023 Book学术 All rights reserved.
ghs 京公网安备 11010802042870号 京ICP备2023020795号-1