Ingela Visuri, Andreas Rimondini, Joel Gruneaun Brulin
Sverige beskrivs ibland som världens mest sekulariserade land, men det saknas forskning om de trosföreställningar som eleverna faktiskt bär med sig in i religionskunskapsundervisningen. Syftet med denna artikel är att undersöka ambivalens kring övernaturliga föreställningar hos unga svenskar, och att inleda ett samtal om hur religionskunskapslärare kan överbrygga klyftan mellan elever som identifierar sig som religiösa respektive sekulära. Vi undersökte självrapporterade trosföreställningar i ett urval av 302 unga, urbana svenskar (16–25 år gamla), samt vad de tror händer efter döden och om de haft någon upplevelse som de tolkar i övernaturliga termer. Resultaten visar att en majoritet av dessa har någon slags tro på det övernaturliga. En femtedel av dem som avfärdade översinnliga krafter beskrev dock upplevelser som involverade just sådana. Denna ambivalens diskuteras utifrån kognitiv teori om den mänskliga benägenheten att attribuera agens till de avlidna, illustrerad genom experimentella studier om vad människor säger kontra vad de intuitivt föreställer sig. Vi menar att sådan ambivalens kring det övernaturliga skapar utrymme för existentiella samtal mellan elever, där de både kan utforska sina personliga livsåskådningar och ges möjlighet att samtala över identitetsgränser. För att belysa vikten av att beskriva sekularitet som ett lika komplext fenomen som religiositet introducerar vi begreppet sekulär litteracitet. Syftet med en sådan omförhandling är att överbrygga den problematiska klyftan mellan Vi (som är sekulära) och De andra (som är religiösa), vilket också uttalas som mål i kursplanen för religionskunskapsämnet.
{"title":"Vad händer efter döden?","authors":"Ingela Visuri, Andreas Rimondini, Joel Gruneaun Brulin","doi":"10.5617/adno.9228","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9228","url":null,"abstract":"Sverige beskrivs ibland som världens mest sekulariserade land, men det saknas forskning om de trosföreställningar som eleverna faktiskt bär med sig in i religionskunskapsundervisningen. Syftet med denna artikel är att undersöka ambivalens kring övernaturliga föreställningar hos unga svenskar, och att inleda ett samtal om hur religionskunskapslärare kan överbrygga klyftan mellan elever som identifierar sig som religiösa respektive sekulära. Vi undersökte självrapporterade trosföreställningar i ett urval av 302 unga, urbana svenskar (16–25 år gamla), samt vad de tror händer efter döden och om de haft någon upplevelse som de tolkar i övernaturliga termer. Resultaten visar att en majoritet av dessa har någon slags tro på det övernaturliga. En femtedel av dem som avfärdade översinnliga krafter beskrev dock upplevelser som involverade just sådana. Denna ambivalens diskuteras utifrån kognitiv teori om den mänskliga benägenheten att attribuera agens till de avlidna, illustrerad genom experimentella studier om vad människor säger kontra vad de intuitivt föreställer sig. Vi menar att sådan ambivalens kring det övernaturliga skapar utrymme för existentiella samtal mellan elever, där de både kan utforska sina personliga livsåskådningar och ges möjlighet att samtala över identitetsgränser. För att belysa vikten av att beskriva sekularitet som ett lika komplext fenomen som religiositet introducerar vi begreppet sekulär litteracitet. Syftet med en sådan omförhandling är att överbrygga den problematiska klyftan mellan Vi (som är sekulära) och De andra (som är religiösa), vilket också uttalas som mål i kursplanen för religionskunskapsämnet.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"45285576","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
When an emotionally heated discussion erupts in the social science classroom, it can bring the teachers and students into a topic or question that none of them had foreseen. Within the research field of social science education there is a growing interest for these unexpected teaching situations. The aim of this theoretical article is to further develop didactical theory of the unexpected in social science education with an emphasis on the didactical why-question. By drawing on Hannah Arendt’s theory of the subject and action, the article outlines a perspective on the unexpected in social science teaching. This perspective highlights how students’ actions can be understood as a distinct revealing of the individual that is unique, risky, and unexpected. The article puts this Arendtian perspective in relation to the citizenship ideal of the “the reflective spectator” that has been formulated within the research field. The article ends with a discussion on how to understand the conflict between different ideals of citizenship in the research field of social science education.
{"title":"The unexpected subject","authors":"Ásgeir Tryggvason","doi":"10.5617/adno.9187","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9187","url":null,"abstract":"When an emotionally heated discussion erupts in the social science classroom, it can bring the teachers and students into a topic or question that none of them had foreseen. Within the research field of social science education there is a growing interest for these unexpected teaching situations. The aim of this theoretical article is to further develop didactical theory of the unexpected in social science education with an emphasis on the didactical why-question. By drawing on Hannah Arendt’s theory of the subject and action, the article outlines a perspective on the unexpected in social science teaching. This perspective highlights how students’ actions can be understood as a distinct revealing of the individual that is unique, risky, and unexpected. The article puts this Arendtian perspective in relation to the citizenship ideal of the “the reflective spectator” that has been formulated within the research field. The article ends with a discussion on how to understand the conflict between different ideals of citizenship in the research field of social science education.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"43992979","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I historieundervisningen finns en didaktisk spänning. Ska det förflutna tolkas och förstås utifrån sina egna premisser genom historiskt tänkande som en kognitiv handling, eller bör aspekter av elevers känslor och reaktioner i nuet spela in? Syftet med artikeln är att utforska och fördjupa förståelsen av begreppet historisk empati genom att använda metaforen go visiting från Hannah Arendt, och med historisk spelfilm som didaktisk arena. Artikeln är av utforskande teoretisk karaktär med särskilt fokus på elevers meningsskapande. Abduktion som metod används för att låta empiriskt material och teori mötas och begreppet historisk empati utforskas och omtolkas genom att elevers erfarenheter av historiska spelfilmer analyseras med hjälp av besöksmetaforen i Arendts politiska filosofi. En slutsats är att personliga erfarenheter i elevers livsvärldar behöver ha sin plats i deras historiska meningsskapande och behöver vara i balans med den historieförståelse som krävs ur ett läroplansperspektiv. Poängen är att inte avfärda dessa personliga reaktioner och det historiska meningsskapande de innebär. Arendts besöksmetafor kan hjälpa till att göra det möjligt att omfamna och vårda den oundvikliga spänningen i historieundervisningen, i hur man hanterar relationen mellan dåtid och nutid.
{"title":"Det mellan-mänskliga: Om elevers historiska meningsskapande utifrån Arendts besöksmetafor och empati-i-historien","authors":"Maria Deldén","doi":"10.5617/adno.9224","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9224","url":null,"abstract":"I historieundervisningen finns en didaktisk spänning. Ska det förflutna tolkas och förstås utifrån sina egna premisser genom historiskt tänkande som en kognitiv handling, eller bör aspekter av elevers känslor och reaktioner i nuet spela in? Syftet med artikeln är att utforska och fördjupa förståelsen av begreppet historisk empati genom att använda metaforen go visiting från Hannah Arendt, och med historisk spelfilm som didaktisk arena. Artikeln är av utforskande teoretisk karaktär med särskilt fokus på elevers meningsskapande. Abduktion som metod används för att låta empiriskt material och teori mötas och begreppet historisk empati utforskas och omtolkas genom att elevers erfarenheter av historiska spelfilmer analyseras med hjälp av besöksmetaforen i Arendts politiska filosofi. En slutsats är att personliga erfarenheter i elevers livsvärldar behöver ha sin plats i deras historiska meningsskapande och behöver vara i balans med den historieförståelse som krävs ur ett läroplansperspektiv. Poängen är att inte avfärda dessa personliga reaktioner och det historiska meningsskapande de innebär. Arendts besöksmetafor kan hjälpa till att göra det möjligt att omfamna och vårda den oundvikliga spänningen i historieundervisningen, i hur man hanterar relationen mellan dåtid och nutid.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"48951800","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I den här casestudien gör vi en narrativ analys av samhällskunskapsundervisning i svensk gymnasieskola. Genom analysen vill vi understryka vikten av att uppmärksamma kontextuella och situerade begränsningar och möjligheter när det gäller repertoaren av legitima berättelser i samhällskunskapsundervisningen och dess tillhörande forskning. Elevernas försök till meningsskapande och agerande i mötet med ämnesinnehållet, analyserat med hjälp av begreppen handling, karaktär och genre, synliggör i vilken utsträckning och på vilka sätt eleverna infogar kulturella berättelser i ämnesundervisningsrepertoaren genom sitt eget ämnesberättande. Resultaten indikerar gränser och öppningar för samhällskunskapsundervisning som förutbestämt ”sannings-sägande” genom analysens fokus på elevers unikt situerade och kollektiva sammanvävning av sina ”egna” erfarenheter med etablerade kulturella och politiska kunskapsrepertoarer. Vi hävdar att det i ämnesberättelserna finns en potential till förnyelse av både samhället och samhällskunskapsundervisningen. Om sammanvävningen av narrativ i undervisningen inte uppmärksammas, menar vi att det finns en risk för att förnyelsen av samhället och av samhällskunskapsundervisningen går vilse, eller åtminstone störs, på ett oönskat sätt.
{"title":"Samhällskunskapsnarrativ: En studie av samhällskunskaps-undervisning som en väv av berättelser","authors":"Katarina Blennow, Molle Olson","doi":"10.5617/adno.9744","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9744","url":null,"abstract":"I den här casestudien gör vi en narrativ analys av samhällskunskapsundervisning i svensk gymnasieskola. Genom analysen vill vi understryka vikten av att uppmärksamma kontextuella och situerade begränsningar och möjligheter när det gäller repertoaren av legitima berättelser i samhällskunskapsundervisningen och dess tillhörande forskning. Elevernas försök till meningsskapande och agerande i mötet med ämnesinnehållet, analyserat med hjälp av begreppen handling, karaktär och genre, synliggör i vilken utsträckning och på vilka sätt eleverna infogar kulturella berättelser i ämnesundervisningsrepertoaren genom sitt eget ämnesberättande. Resultaten indikerar gränser och öppningar för samhällskunskapsundervisning som förutbestämt ”sannings-sägande” genom analysens fokus på elevers unikt situerade och kollektiva sammanvävning av sina ”egna” erfarenheter med etablerade kulturella och politiska kunskapsrepertoarer.\u0000Vi hävdar att det i ämnesberättelserna finns en potential till förnyelse av både samhället och samhällskunskapsundervisningen. Om sammanvävningen av narrativ i undervisningen inte uppmärksammas, menar vi att det finns en risk för att förnyelsen av samhället och av samhällskunskapsundervisningen går vilse, eller åtminstone störs, på ett oönskat sätt.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49484627","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Tidigare studier av bedömning i historia och samhällskunskap i den svenska skolan har företrädelsevis handlat om vad lärare bedömer, eller vad elever presterar (Berg & Persson, 2020). I den här artikeln är syftet istället att undersöka hur olika förståelser av dessa båda skolämnens elev-emancipatoriska potential aktualiserar olika typer av utmaningar och möjligheter i lärares bedömningsuppdrag. Datainsamlingen bygger på åtta timmeslånga intervjuer med lärare som undervisar på gymnasiet i ett mellansvenskt län. Diskussionen om vad som skapar förutsättningar för en ny generation att förstå och kanske förändra sin egen och andras situation framstår ofta som polemisk. Medan vissa betonat betydelsen av vilken (redan etablerad) kunskap som förmedlas (jfr Young, 2013), har andra framhållit värdet av att låta undervisningen utgå från den enskilde elevens eller samhällsgruppens unikt situerade intressen, frågor och behov (jfr t.ex. De Lissovoy, 2010; Tur Porres et al., 2014). I de åtta lärarsamtalen framträder denna avvägning mellan det på förhand givna och det situerade, emellertid i mindre grad som ett antingen/eller. I den lärarprofessionella bedömningspraktiken tycks avpassningen snarare ta dialektisk form i mötet mellan ämnesinnehåll och elev. Samme lärare kan både ge uttryck för anspråk som aktiverar utmaningar förknippade med förutsägbarhet, och rymma skildringar av en strävan att låta bedömningsprocessen bli så öppen som möjlig (jfr Biesta, 2009). Det sätt som eleven visar sig och träder fram i ämnet tycks sätta avtryck i, men är inte ensamt avgörande för, frågan om vad undervisningen ges för innehåll.
{"title":"Mellan mål och mening","authors":"Anders J. Persson","doi":"10.5617/adno.9223","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9223","url":null,"abstract":"Tidigare studier av bedömning i historia och samhällskunskap i den svenska skolan har företrädelsevis handlat om vad lärare bedömer, eller vad elever presterar (Berg & Persson, 2020). I den här artikeln är syftet istället att undersöka hur olika förståelser av dessa båda skolämnens elev-emancipatoriska potential aktualiserar olika typer av utmaningar och möjligheter i lärares bedömningsuppdrag. Datainsamlingen bygger på åtta timmeslånga intervjuer med lärare som undervisar på gymnasiet i ett mellansvenskt län.\u0000Diskussionen om vad som skapar förutsättningar för en ny generation att förstå och kanske förändra sin egen och andras situation framstår ofta som polemisk. Medan vissa betonat betydelsen av vilken (redan etablerad) kunskap som förmedlas (jfr Young, 2013), har andra framhållit värdet av att låta undervisningen utgå från den enskilde elevens eller samhällsgruppens unikt situerade intressen, frågor och behov (jfr t.ex. De Lissovoy, 2010; Tur Porres et al., 2014).\u0000I de åtta lärarsamtalen framträder denna avvägning mellan det på förhand givna och det situerade, emellertid i mindre grad som ett antingen/eller. I den lärarprofessionella bedömningspraktiken tycks avpassningen snarare ta dialektisk form i mötet mellan ämnesinnehåll och elev. Samme lärare kan både ge uttryck för anspråk som aktiverar utmaningar förknippade med förutsägbarhet, och rymma skildringar av en strävan att låta bedömningsprocessen bli så öppen som möjlig (jfr Biesta, 2009). Det sätt som eleven visar sig och träder fram i ämnet tycks sätta avtryck i, men är inte ensamt avgörande för, frågan om vad undervisningen ges för innehåll.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"41956667","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I den undersökning som presenteras i artikeln görs en tematisk analys (Robinson, 2021) av 28 elevtexter, så kallade läsarbiografier (Golland, 2019; Millard, 1997a; Mossberg Schüllerqvist & Olin-Scheller, 2011). Dessa är skrivna av elever som går på IB-programmets (International Baccalaureate Diploma Program) förberedande år på två skolor i Sverige. Analysen visar att elevernas läsning från barndomen fram till idag kan delas in i perioder som präglas av högläsning, bokslukande och avbrott. Samtliga elever i undersökningen har positiva minnen från de yngre årens högläsning. Efter denna period följer de fem olika spår, där perioder av avbrott kan varvas med bokslukarperioder. En del elever slutar läsa helt efter en period av bokslukande medan andra återkommer till läsningen efter ett avbrott. Fritidsläsningen konkurreras i många fall ut av såväl skolläsning som andra fritidsintressen, samtidigt som eleverna beskriver att de gärna vill identifiera sig som läsare. Skälen till att eleverna läser beskrivs som en vilja att fly verkligheten en stund, men de framhåller även bildningsskäl. Eleverna visar medvetenhet om vad som i den aktuella kontexten är ett värdefullt kulturellt kapital (Bourdieu, 1977). Studiens resultat kan ha betydelse för hur litteraturundervisningen läggs upp, då det starka bildningsidealet kan utnyttjas, samtidigt som man som lärare måste vara medveten om konkurrensen från såväl annat skolarbete som fritidsintressen.
{"title":"Litteraturläsare eller inte?","authors":"Maritha Johansson, Anna Nordenstam","doi":"10.5617/adno.9728","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9728","url":null,"abstract":"I den undersökning som presenteras i artikeln görs en tematisk analys (Robinson, 2021) av 28 elevtexter, så kallade läsarbiografier (Golland, 2019; Millard, 1997a; Mossberg Schüllerqvist & Olin-Scheller, 2011). Dessa är skrivna av elever som går på IB-programmets (International Baccalaureate Diploma Program) förberedande år på två skolor i Sverige. Analysen visar att elevernas läsning från barndomen fram till idag kan delas in i perioder som präglas av högläsning, bokslukande och avbrott. Samtliga elever i undersökningen har positiva minnen från de yngre årens högläsning. Efter denna period följer de fem olika spår, där perioder av avbrott kan varvas med bokslukarperioder. En del elever slutar läsa helt efter en period av bokslukande medan andra återkommer till läsningen efter ett avbrott. Fritidsläsningen konkurreras i många fall ut av såväl skolläsning som andra fritidsintressen, samtidigt som eleverna beskriver att de gärna vill identifiera sig som läsare. Skälen till att eleverna läser beskrivs som en vilja att fly verkligheten en stund, men de framhåller även bildningsskäl. Eleverna visar medvetenhet om vad som i den aktuella kontexten är ett värdefullt kulturellt kapital (Bourdieu, 1977). Studiens resultat kan ha betydelse för hur litteraturundervisningen läggs upp, då det starka bildningsidealet kan utnyttjas, samtidigt som man som lärare måste vara medveten om konkurrensen från såväl annat skolarbete som fritidsintressen.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-16","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49082066","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Denne artikkelen presenterer en studie av seks elever (13–16 år) sin forståelse av naturvitenskapens egenart. Forståelse av naturvitenskapens egenart regnes å være sentralt for et individs evne til å ta informerte beslutninger og valg når det kommer til vitenskapsbaserte problemstillinger. Elevene deltok i en treårig intervensjon med fokus på naturvitenskapelige praksiser og naturvitenskapens egenart, veiledet av norske læreplaner. Elevene laget og testet hypoteser, deltok i planlegging av forsøk, skrev forskningsrapporter og tolket data. I de ulike naturvitenskapelige praksisene ble elevene oppfordret til å uttrykke sin forståelse for naturvitenskapens egenart. Seks elever ble intervjuet om sin forståelse av naturvitenskapens egenart hvert semester på 8., 9. og 10. trinn (unntatt høsten 10. trinn). Resultatene viser at elevene utviklet økt forståelse av flere sentrale aspekter ved naturvitenskapens egenart og en utvikling mot en anerkjennelse av kunnskap som konstruert. Elevene viste manglende forståelse av tolkningens rolle i naturvitenskapen, til tross for at de stadig tolket data i sine utforskninger. Selv om elevene brukte vitenskapelige prinsipper når de reflekterte over problemstillinger, hypoteser og i argumentasjon, så viste de manglende forståelse av slike verdier og prinsipper som underligger den naturvitenskapelige virksomheten. Disse resultatene støtter tidligere funn som vektlegger viktigheten av å hjelpe elevene til å bygge bro mellom aspekter ved naturvitenskapens egenart og elevenes deltakelse i naturvitenskapelige praksiser
{"title":"Elevers forståelse av naturvitenskapens egenart (NOS)","authors":"Anne Bergliot Øyehaug, Petter Kristensen","doi":"10.5617/adno.9480","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9480","url":null,"abstract":"Denne artikkelen presenterer en studie av seks elever (13–16 år) sin forståelse av naturvitenskapens egenart. Forståelse av naturvitenskapens egenart regnes å være sentralt for et individs evne til å ta informerte beslutninger og valg når det kommer til vitenskapsbaserte problemstillinger. Elevene deltok i en treårig intervensjon med fokus på naturvitenskapelige praksiser og naturvitenskapens egenart, veiledet av norske læreplaner. Elevene laget og testet hypoteser, deltok i planlegging av forsøk, skrev forskningsrapporter og tolket data. I de ulike naturvitenskapelige praksisene ble elevene oppfordret til å uttrykke sin forståelse for naturvitenskapens egenart. Seks elever ble intervjuet om sin forståelse av naturvitenskapens egenart hvert semester på 8., 9. og 10. trinn (unntatt høsten 10. trinn). Resultatene viser at elevene utviklet økt forståelse av flere sentrale aspekter ved naturvitenskapens egenart og en utvikling mot en anerkjennelse av kunnskap som konstruert. Elevene viste manglende forståelse av tolkningens rolle i naturvitenskapen, til tross for at de stadig tolket data i sine utforskninger. Selv om elevene brukte vitenskapelige prinsipper når de reflekterte over problemstillinger, hypoteser og i argumentasjon, så viste de manglende forståelse av slike verdier og prinsipper som underligger den naturvitenskapelige virksomheten. Disse resultatene støtter tidligere funn som vektlegger viktigheten av å hjelpe elevene til å bygge bro mellom aspekter ved naturvitenskapens egenart og elevenes deltakelse i naturvitenskapelige praksiser","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-10","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44968345","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Denne artikel undersøger, hvordan lærere og elever opfatter aspekter af historiske fortællinger som kontroversielle, og hvordan det kommer til udtryk i deres fortællinger i klasserummet. Antagelsen er, at disse fortællinger er vigtige markører til at belyse elevernes forståelser og fortolkninger i historiefaget og lærernes didaktiske valg og disses implikationer. Artiklen er baseret på klasseværelsesobservationer af tre historielærere og deres fem klasser fordelt mellem 7. og 9. årgang i den danske grundskole. Artiklen bygger på en forståelse af, at kontroversielle aspekter produceres i situationer og konstrueres igennem fortællingerne i klasseværelset, når lærere og elever fortolker og skaber mening fra et nutidigt perspektiv til historiske begivenheder og aktører. Med udgangspunkt i teorier om fortællinger som sociokulturelle redskaber rejses vigtige spørgsmål om, hvordan vi kan forstå elevernes nutidsforståelser i forhold til deres forståelser af fortid, når de fortolker aspekter af historiske fortællinger som kontroversielle. Et vigtigt resultat af undersøgelsen peger på, at den moralske appel i diskussionerne førte til, at historiske aktørperspektiver trådte i baggrunden, mens de historiske begivenheder blev opfattet som kontroversielle, aktualiseret gennem læreres og elevers samtids- og moralske refleksioner. Dette peger på et didaktisk formål, hvor elevernes værdier og moralske vurderinger fremhæves som vigtige i deres fortolkningsarbejde og historieforståelse. En forståelse, der har afgørende indflydelse på elevernes historiebevidsthed uanset om historiebevidsthed forstås som en narrativ kompetence, der forbinder fortid, nutid og fremtid og/eller forstås som en etisk relation til fortid.
{"title":"”Det er ondt, sådan var det. Det var bare ondt alt sammen”","authors":"Hildegunn Johannesen","doi":"10.5617/adno.9111","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9111","url":null,"abstract":"Denne artikel undersøger, hvordan lærere og elever opfatter aspekter af historiske fortællinger som kontroversielle, og hvordan det kommer til udtryk i deres fortællinger i klasserummet. Antagelsen er, at disse fortællinger er vigtige markører til at belyse elevernes forståelser og fortolkninger i historiefaget og lærernes didaktiske valg og disses implikationer. Artiklen er baseret på klasseværelsesobservationer af tre historielærere og deres fem klasser fordelt mellem 7. og 9. årgang i den danske grundskole. Artiklen bygger på en forståelse af, at kontroversielle aspekter produceres i situationer og konstrueres igennem fortællingerne i klasseværelset, når lærere og elever fortolker og skaber mening fra et nutidigt perspektiv til historiske begivenheder og aktører. Med udgangspunkt i teorier om fortællinger som sociokulturelle redskaber rejses vigtige spørgsmål om, hvordan vi kan forstå elevernes nutidsforståelser i forhold til deres forståelser af fortid, når de fortolker aspekter af historiske fortællinger som kontroversielle. Et vigtigt resultat af undersøgelsen peger på, at den moralske appel i diskussionerne førte til, at historiske aktørperspektiver trådte i baggrunden, mens de historiske begivenheder blev opfattet som kontroversielle, aktualiseret gennem læreres og elevers samtids- og moralske refleksioner. Dette peger på et didaktisk formål, hvor elevernes værdier og moralske vurderinger fremhæves som vigtige i deres fortolkningsarbejde og historieforståelse. En forståelse, der har afgørende indflydelse på elevernes historiebevidsthed uanset om historiebevidsthed forstås som en narrativ kompetence, der forbinder fortid, nutid og fremtid og/eller forstås som en etisk relation til fortid.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-08","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"41460429","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Inden for nordisk uddannelsesforskning har der de seneste årtier været en øget interesse for at undersøge sproglig opmærksomhed i en flersprogethedsdidaktisk kontekst i krydsfeltet mellem første-, andet- og fremmedsprogsdidaktik. Studier peger på, at sprogfagene i nordens skoler bygger på en etsprogethedsnorm og at fagenes læreplaner indeholder et udviklingspotentiale. Grundlaget for at kunne udvikle sprogfagenes læreplaner er dog en klarlægning af, hvilken form for flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed, der allerede er implementeret i og på tværs af læreplanerne for dermed at opdage, hvad der mangler. Med afsæt i en kvalitativ indholdsanalyse af læreplaner for faget dansk, dansk som andetsprog, engelsk, fransk og tysk undersøger artiklen, hvordan flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed er integreret i og på tværs af sprogfagene fra 1.-7. klasse i den danske grundskole. Analysen viser, at både flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed er integreret i læreplanerne, men mens flersprogethedsdidaktik er både sporadisk og usystematisk implementeret primært som et begynderdidaktisk redskab, er sproglig opmærksomhed indtænkt med blik for kontinuitet og progression dog overvejende via en etsprogethedsnorm. Sprogfagenes læreplaner besidder således et stort flersprogethedsdidaktisk udviklingspotentiale, heriblandt at danskfaget i højere grad skal se sig selv som også et sprogtilegnelsesfag og ikke kun som et literacyfag og at et større fokus på dannelsesaspektet i sprogfagene vil kunne legitimere arbejdet med en flersprogethedsdidaktik. Trods en fin implementering af sproglig opmærksomhed indeholder læreplanerne potentiale til i højere grad at koble sproglig opmærksomhed sammen med en flersprogethedsdidaktik samt at den kritiske sproglige opmærksomhed kan indføres allerede fra de mindste klassetrin.
{"title":"Flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed - Et læreplansstudie på tværs af sprogfag og klassetrin i den danske grundskole","authors":"Natascha Drachmann","doi":"10.5617/adno.9831","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9831","url":null,"abstract":"Inden for nordisk uddannelsesforskning har der de seneste årtier været en øget interesse for at undersøge sproglig opmærksomhed i en flersprogethedsdidaktisk kontekst i krydsfeltet mellem første-, andet- og fremmedsprogsdidaktik. Studier peger på, at sprogfagene i nordens skoler bygger på en etsprogethedsnorm og at fagenes læreplaner indeholder et udviklingspotentiale. Grundlaget for at kunne udvikle sprogfagenes læreplaner er dog en klarlægning af, hvilken form for flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed, der allerede er implementeret i og på tværs af læreplanerne for dermed at opdage, hvad der mangler. Med afsæt i en kvalitativ indholdsanalyse af læreplaner for faget dansk, dansk som andetsprog, engelsk, fransk og tysk undersøger artiklen, hvordan flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed er integreret i og på tværs af sprogfagene fra 1.-7. klasse i den danske grundskole. Analysen viser, at både flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed er integreret i læreplanerne, men mens flersprogethedsdidaktik er både sporadisk og usystematisk implementeret primært som et begynderdidaktisk redskab, er sproglig opmærksomhed indtænkt med blik for kontinuitet og progression dog overvejende via en etsprogethedsnorm. Sprogfagenes læreplaner besidder således et stort flersprogethedsdidaktisk udviklingspotentiale, heriblandt at danskfaget i højere grad skal se sig selv som også et sprogtilegnelsesfag og ikke kun som et literacyfag og at et større fokus på dannelsesaspektet i sprogfagene vil kunne legitimere arbejdet med en flersprogethedsdidaktik. Trods en fin implementering af sproglig opmærksomhed indeholder læreplanerne potentiale til i højere grad at koble sproglig opmærksomhed sammen med en flersprogethedsdidaktik samt at den kritiske sproglige opmærksomhed kan indføres allerede fra de mindste klassetrin.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-04-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44908176","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
E. Aadland, M. Helland, Anne Selvik Ask, Camilla Sandvik
Artikkelen kartlegger hvordan undervisning i skolefaget mat og helse blir gjennomført på 1.–4. trinn og belyser variasjoner og utfordringer i dagens undervisningspraksis. Datagrunnlaget består av 24 kvalitative intervjuer, 15 med mat- og helselærere og ni med skoleledere. Intervjuene ble gjennomført på 12 utvalgte praksisskoler fra alle landsdeler i Norge. Datagrunnlaget viser lærerne som underviser på 1. – 4. trinn sin kjennskap til kompetansemålene, grunnleggende ferdigheter og bruk av vurdering, samt tilgjengelighet og bruk av læremidler i faget mat og helse. Lærernes kjennskap til kompetansemålene i mat og helse etter 4. trinn varierte. Timetallet for undervisningen, elevenes kompetansenivå og det sosiale aspektet ved faget preget i hvilken grad vurdering ble anvendt som en del av undervisningen. De grunnleggende ferdighetene ser ut til å være en uutnyttet ressurs i mat- og helse undervisningen på 1.-4. trinn. Valg av læremidler i mat- og helseundervisningen på 1.–4. trinn var ofte tilfeldig. Siden lærebøker manglet, benyttet de fleste lærerne internett i søk etter oppskrifter. Noen lærere brukte læremidler beregnet for eldre elever, mens andre brukte hefter eller oppskrifter fra kommersielle utgivere eller fra andre fag.
{"title":"Tilfeldigheter styrer undervisningspraksis i mat og helse på 1.-4. trinn","authors":"E. Aadland, M. Helland, Anne Selvik Ask, Camilla Sandvik","doi":"10.5617/adno.9720","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9720","url":null,"abstract":"Artikkelen kartlegger hvordan undervisning i skolefaget mat og helse blir gjennomført på 1.–4. trinn og belyser variasjoner og utfordringer i dagens undervisningspraksis. Datagrunnlaget består av 24 kvalitative intervjuer, 15 med mat- og helselærere og ni med skoleledere. Intervjuene ble gjennomført på 12 utvalgte praksisskoler fra alle landsdeler i Norge. Datagrunnlaget viser lærerne som underviser på 1. – 4. trinn sin kjennskap til kompetansemålene, grunnleggende ferdigheter og bruk av vurdering, samt tilgjengelighet og bruk av læremidler i faget mat og helse. Lærernes kjennskap til kompetansemålene i mat og helse etter 4. trinn varierte. Timetallet for undervisningen, elevenes kompetansenivå og det sosiale aspektet ved faget preget i hvilken grad vurdering ble anvendt som en del av undervisningen. De grunnleggende ferdighetene ser ut til å være en uutnyttet ressurs i mat- og helse undervisningen på 1.-4. trinn. Valg av læremidler i mat- og helseundervisningen på 1.–4. trinn var ofte tilfeldig. Siden lærebøker manglet, benyttet de fleste lærerne internett i søk etter oppskrifter. Noen lærere brukte læremidler beregnet for eldre elever, mens andre brukte hefter eller oppskrifter fra kommersielle utgivere eller fra andre fag.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-04-14","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"43017365","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
京公网安备 11010802042870号
京ICP备2023020795号-1
扫码关注我们
求助内容：
应助结果提醒方式：