首页 > 最新文献

Acta Didactica Norden最新文献

英文 中文
Vad händer efter döden? 死后会发生什么?
Q4 Social Sciences Pub Date : 2023-05-22 DOI: 10.5617/adno.9228
Ingela Visuri, Andreas Rimondini, Joel Gruneaun Brulin
Sverige beskrivs ibland som världens mest sekulariserade land, men det saknas forsk­ning om de trosföreställningar som eleverna faktiskt bär med sig in i religionskun­skapsundervisningen. Syftet med denna artikel är att undersöka ambivalens kring över­naturliga föreställningar hos unga svenskar, och att inleda ett samtal om hur religions­kunskapslärare kan överbrygga klyftan mellan elever som identifierar sig som religiösa respektive sekulära. Vi undersökte självrapporterade trosföreställningar i ett urval av 302 unga, urbana svenskar (16–25 år gamla), samt vad de tror händer efter döden och om de haft någon upplevelse som de tolkar i övernaturliga termer. Resultaten visar att en majoritet av dessa har någon slags tro på det övernaturliga. En femtedel av dem som avfärdade översinnliga krafter beskrev dock upplevelser som involverade just sådana. Denna ambivalens diskuteras utifrån kognitiv teori om den mänskliga benägenheten att attribuera agens till de avlidna, illustrerad genom experimentella studier om vad männi­skor säger kontra vad de intuitivt föreställer sig. Vi menar att sådan ambivalens kring det övernaturliga skapar utrymme för existentiella samtal mellan elever, där de både kan utforska sina personliga livsåskådningar och ges möjlighet att samtala över iden­titetsgränser. För att belysa vikten av att beskriva sekularitet som ett lika komplext fenomen som religiositet introducerar vi begreppet sekulär litteracitet. Syftet med en sådan omförhandling är att överbrygga den problematiska klyftan mellan Vi (som är sekulära) och De andra (som är religiösa), vilket också uttalas som mål i kursplanen för religionskunskapsämnet.
瑞典有时被描述为世界上最世俗的国家,但没有研究学生在宗教教育中的实际信仰。本文的目的是研究瑞典年轻人对超自然信仰的矛盾心理,并就宗教教育教师如何弥合学生认同宗教和世俗之间的差距展开讨论。我们调查了302名瑞典城市年轻人(16-25岁)的自我报告信仰,以及他们认为死后会发生什么,以及他们是否有任何用超自然术语解释的经历。结果表明,这些人中的大多数人对超自然现象有某种信仰。然而,五分之一拒绝接受超自然力量的人描述了与超自然力量有关的经历。这种矛盾心理是在人类倾向于将代理人归因于死者的认知理论的基础上讨论的,通过对人们所说的话与他们直观想象的话的实验研究可以说明这一点。我们相信,这种围绕超自然现象的矛盾心理为学生之间的存在主义对话创造了空间,在那里他们既可以探索自己的个人观点,也有机会跨越身份的界限进行对话。为了强调将世俗性描述为与宗教性同样复杂的现象的重要性,我们引入了世俗文学的概念。这种重新谈判的目的是弥合我们(世俗的)和其他人(宗教的)之间存在的问题,这也是宗教课程中的目标。
{"title":"Vad händer efter döden?","authors":"Ingela Visuri, Andreas Rimondini, Joel Gruneaun Brulin","doi":"10.5617/adno.9228","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9228","url":null,"abstract":"Sverige beskrivs ibland som världens mest sekulariserade land, men det saknas forsk­ning om de trosföreställningar som eleverna faktiskt bär med sig in i religionskun­skapsundervisningen. Syftet med denna artikel är att undersöka ambivalens kring över­naturliga föreställningar hos unga svenskar, och att inleda ett samtal om hur religions­kunskapslärare kan överbrygga klyftan mellan elever som identifierar sig som religiösa respektive sekulära. Vi undersökte självrapporterade trosföreställningar i ett urval av 302 unga, urbana svenskar (16–25 år gamla), samt vad de tror händer efter döden och om de haft någon upplevelse som de tolkar i övernaturliga termer. Resultaten visar att en majoritet av dessa har någon slags tro på det övernaturliga. En femtedel av dem som avfärdade översinnliga krafter beskrev dock upplevelser som involverade just sådana. Denna ambivalens diskuteras utifrån kognitiv teori om den mänskliga benägenheten att attribuera agens till de avlidna, illustrerad genom experimentella studier om vad männi­skor säger kontra vad de intuitivt föreställer sig. Vi menar att sådan ambivalens kring det övernaturliga skapar utrymme för existentiella samtal mellan elever, där de både kan utforska sina personliga livsåskådningar och ges möjlighet att samtala över iden­titetsgränser. För att belysa vikten av att beskriva sekularitet som ett lika komplext fenomen som religiositet introducerar vi begreppet sekulär litteracitet. Syftet med en sådan omförhandling är att överbrygga den problematiska klyftan mellan Vi (som är sekulära) och De andra (som är religiösa), vilket också uttalas som mål i kursplanen för religionskunskapsämnet.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"45285576","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
The unexpected subject 意想不到的话题
Q4 Social Sciences Pub Date : 2023-05-22 DOI: 10.5617/adno.9187
Ásgeir Tryggvason
When an emotionally heated discussion erupts in the social science classroom, it can bring the teachers and students into a topic or question that none of them had foreseen. Within the research field of social science education there is a growing interest for these unexpected teaching situations. The aim of this theoretical article is to further develop didactical theory of the unexpected in social science education with an emphasis on the didactical why-question. By drawing on Hannah Arendt’s theory of the subject and action, the article outlines a perspective on the unexpected in social science teaching. This perspective highlights how students’ actions can be understood as a distinct revealing of the individual that is unique, risky, and unexpected. The article puts this Arendtian perspective in relation to the citizenship ideal of the “the reflective spectator” that has been formulated within the research field. The article ends with a discussion on how to understand the conflict between different ideals of citizenship in the research field of social science education.
当一场情感激烈的讨论在社会科学课堂上爆发时,它可以把老师和学生带入一个他们都没有预见到的话题或问题。在社会科学教育的研究领域中,对这些意想不到的教学情况越来越感兴趣。这篇理论文章的目的是进一步发展社会科学教育中意外的教学理论,重点是教学的为什么问题。本文借鉴汉娜·阿伦特的主体与行动理论,勾勒出一个关于社会科学教学中的意外的视角。这种观点强调了学生的行为是如何被理解为独特的、有风险的、意想不到的个体的独特揭示。本文将这种阿伦特的观点与研究领域内形成的“反思的旁观者”的公民理想联系起来。文章最后讨论了在社会科学教育研究领域如何理解不同公民理想之间的冲突。
{"title":"The unexpected subject","authors":"Ásgeir Tryggvason","doi":"10.5617/adno.9187","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9187","url":null,"abstract":"When an emotionally heated discussion erupts in the social science classroom, it can bring the teachers and students into a topic or question that none of them had foreseen. Within the research field of social science education there is a growing interest for these unexpected teaching situations. The aim of this theoretical article is to further develop didactical theory of the unexpected in social science education with an emphasis on the didactical why-question. By drawing on Hannah Arendt’s theory of the subject and action, the article outlines a perspective on the unexpected in social science teaching. This perspective highlights how students’ actions can be understood as a distinct revealing of the individual that is unique, risky, and unexpected. The article puts this Arendtian perspective in relation to the citizenship ideal of the “the reflective spectator” that has been formulated within the research field. The article ends with a discussion on how to understand the conflict between different ideals of citizenship in the research field of social science education.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"43992979","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 1
Det mellan-mänskliga: Om elevers historiska meningsskapande utifrån Arendts besöksmetafor och empati-i-historien 人与人之间:基于阿伦特访问方法论和历史移情的学生历史意义建构
Q4 Social Sciences Pub Date : 2023-05-22 DOI: 10.5617/adno.9224
Maria Deldén
I historieundervisningen finns en didaktisk spänning. Ska det förflutna tolkas och förstås utifrån sina egna premisser genom historiskt tänkande som en kognitiv handling, eller bör aspekter av elevers känslor och reaktioner i nuet spela in? Syftet med artikeln är att utforska och fördjupa förståelsen av begreppet historisk empati genom att använda metaforen go visiting från Hannah Arendt, och med historisk spelfilm som didaktisk arena. Artikeln är av utforskande teoretisk karaktär med särskilt fokus på elevers meningsskapande. Abduktion som metod används för att låta empiriskt material och teori mötas och begreppet historisk empati utforskas och omtolkas genom att elevers erfarenheter av historiska spelfilmer analyseras med hjälp av besöksmetaforen i Arendts politiska filosofi. En slutsats är att personliga erfarenheter i elevers livsvärldar behöver ha sin plats i deras historiska meningsskapande och behöver vara i balans med den historieförståelse som krävs ur ett läroplansperspektiv. Poängen är att inte avfärda dessa personliga reaktioner och det historiska meningsskapande de innebär. Arendts besöks­metafor kan hjälpa till att göra det möjligt att omfamna och vårda den oundvikliga spän­ningen i historieundervisningen, i hur man hanterar relationen mellan dåtid och nutid.
在历史教学中有一种说教式的紧张气氛。应该通过历史思维作为一种认知行为,在自己的前提下解释和理解过去,还是应该记录学生对现在的感受和反应?本文以汉娜·阿伦特的“去拜访”为隐喻,以历史故事片为教学舞台,探讨和深化对历史移情概念的理解。这篇文章具有探索性的理论性质,特别关注学生的意义创造。运用阿伦特政治哲学中的来访者隐喻,通过分析学生对历史故事片的体验,探索和重新诠释历史移情的概念。一个结论是,学生生活中的个人经历需要在他们的历史意义构建中占有一席之地,并且需要与课程角度所要求的历史理解保持平衡。重点是不要忽视这些个人反应及其所带来的历史意义。阿伦特的来访者隐喻有助于在历史教学中,在处理过去与现在的关系时,拥抱和培育不可避免的张力。
{"title":"Det mellan-mänskliga: Om elevers historiska meningsskapande utifrån Arendts besöksmetafor och empati-i-historien","authors":"Maria Deldén","doi":"10.5617/adno.9224","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9224","url":null,"abstract":"I historieundervisningen finns en didaktisk spänning. Ska det förflutna tolkas och förstås utifrån sina egna premisser genom historiskt tänkande som en kognitiv handling, eller bör aspekter av elevers känslor och reaktioner i nuet spela in? Syftet med artikeln är att utforska och fördjupa förståelsen av begreppet historisk empati genom att använda metaforen go visiting från Hannah Arendt, och med historisk spelfilm som didaktisk arena. Artikeln är av utforskande teoretisk karaktär med särskilt fokus på elevers meningsskapande. Abduktion som metod används för att låta empiriskt material och teori mötas och begreppet historisk empati utforskas och omtolkas genom att elevers erfarenheter av historiska spelfilmer analyseras med hjälp av besöksmetaforen i Arendts politiska filosofi. En slutsats är att personliga erfarenheter i elevers livsvärldar behöver ha sin plats i deras historiska meningsskapande och behöver vara i balans med den historieförståelse som krävs ur ett läroplansperspektiv. Poängen är att inte avfärda dessa personliga reaktioner och det historiska meningsskapande de innebär. Arendts besöks­metafor kan hjälpa till att göra det möjligt att omfamna och vårda den oundvikliga spän­ningen i historieundervisningen, i hur man hanterar relationen mellan dåtid och nutid.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"48951800","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Samhällskunskapsnarrativ: En studie av samhällskunskaps-undervisning som en väv av berättelser 社会知识叙事:作为故事网的社会知识教学研究(engelsk)
Q4 Social Sciences Pub Date : 2023-05-22 DOI: 10.5617/adno.9744
Katarina Blennow, Molle Olson
I den här casestudien gör vi en narrativ analys av samhällskunskapsundervisning i svensk gymnasieskola. Genom analysen vill vi understryka vikten av att uppmärk­samma kontextuella och situerade begränsningar och möjligheter när det gäller reperto­aren av legitima berättelser i samhällskunskapsundervisningen och dess tillhörande forskning. Elevernas försök till meningsskapande och agerande i mötet med ämnesinne­hållet, analyserat med hjälp av begreppen handling, karaktär och genre, synliggör i vilken utsträckning och på vilka sätt eleverna infogar kulturella berättelser i ämnes­undervisningsrepertoaren genom sitt eget ämnesberättande. Resultaten indikerar gränser och öppningar för samhällskunskapsundervisning som förutbestämt ”sannings-sägande” genom analysens fokus på elevers unikt situerade och kollektiva samman­vävning av sina ”egna” erfarenheter med etablerade kulturella och politiska kunskaps­repertoarer.Vi hävdar att det i ämnesberättelserna finns en potential till förnyelse av både samhället och samhällskunskapsundervisningen. Om sammanvävningen av narrativ i undervisningen inte uppmärksammas, menar vi att det finns en risk för att förnyelsen av samhället och av samhällskunskapsundervisningen går vilse, eller åtminstone störs, på ett oönskat sätt.
在本案例研究中,我们对瑞典高中的社会知识教学进行了叙述性分析。通过这一分析,我们希望强调在社会知识及其相关研究的教学中,关注合法叙事的背景和情境局限性以及可能性的重要性。运用动作、性格和类型的概念分析学生在与主题内容相遇时创造意义和行为的尝试,揭示了学生通过自己的主题叙事将文化叙事融入主题教学曲目的程度和方式。研究结果表明,社会知识教学的界限和开放性是预先确定的“讲真话”,分析的重点是学生所处的独特位置,以及他们“自己”的经历与既定的文化和政治知识库的集体交织。社会科学教育。如果不重视叙事在教学中的交织,我们认为存在着社会和社会知识教学的更新将以一种不可取的方式丧失或至少受到干扰的风险。
{"title":"Samhällskunskapsnarrativ: En studie av samhällskunskaps-undervisning som en väv av berättelser","authors":"Katarina Blennow, Molle Olson","doi":"10.5617/adno.9744","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9744","url":null,"abstract":"I den här casestudien gör vi en narrativ analys av samhällskunskapsundervisning i svensk gymnasieskola. Genom analysen vill vi understryka vikten av att uppmärk­samma kontextuella och situerade begränsningar och möjligheter när det gäller reperto­aren av legitima berättelser i samhällskunskapsundervisningen och dess tillhörande forskning. Elevernas försök till meningsskapande och agerande i mötet med ämnesinne­hållet, analyserat med hjälp av begreppen handling, karaktär och genre, synliggör i vilken utsträckning och på vilka sätt eleverna infogar kulturella berättelser i ämnes­undervisningsrepertoaren genom sitt eget ämnesberättande. Resultaten indikerar gränser och öppningar för samhällskunskapsundervisning som förutbestämt ”sannings-sägande” genom analysens fokus på elevers unikt situerade och kollektiva samman­vävning av sina ”egna” erfarenheter med etablerade kulturella och politiska kunskaps­repertoarer.\u0000Vi hävdar att det i ämnesberättelserna finns en potential till förnyelse av både samhället och samhällskunskapsundervisningen. Om sammanvävningen av narrativ i undervisningen inte uppmärksammas, menar vi att det finns en risk för att förnyelsen av samhället och av samhällskunskapsundervisningen går vilse, eller åtminstone störs, på ett oönskat sätt.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49484627","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Mellan mål och mening
Q4 Social Sciences Pub Date : 2023-05-22 DOI: 10.5617/adno.9223
Anders J. Persson
Tidigare studier av bedömning i historia och samhällskunskap i den svenska skolan har företrädelsevis handlat om vad lärare bedömer, eller vad elever presterar (Berg & Persson, 2020). I den här artikeln är syftet istället att undersöka hur olika förståelser av dessa båda skolämnens elev-emancipatoriska potential aktualiserar olika typer av ut­maningar och möjligheter i lärares bedömningsuppdrag. Datainsamlingen bygger på åtta timmeslånga intervjuer med lärare som undervisar på gymnasiet i ett mellansvenskt län.Diskussionen om vad som skapar förutsättningar för en ny generation att förstå och kanske förändra sin egen och andras situation framstår ofta som polemisk. Medan vissa betonat betydelsen av vilken (redan etablerad) kunskap som förmedlas (jfr Young, 2013), har andra framhållit värdet av att låta undervisningen utgå från den enskilde elevens eller samhällsgruppens unikt situerade intressen, frågor och behov (jfr t.ex. De Lissovoy, 2010; Tur Porres et al., 2014).I de åtta lärarsamtalen framträder denna avvägning mellan det på förhand givna och det situerade, emellertid i mindre grad som ett antingen/eller. I den lärarprofessionella bedömningspraktiken tycks avpassningen snarare ta dialektisk form i mötet mellan ämnesinnehåll och elev. Samme lärare kan både ge uttryck för anspråk som aktiverar utmaningar förknippade med förutsägbarhet, och rymma skildringar av en strävan att låta bedömningsprocessen bli så öppen som möjlig (jfr Biesta, 2009). Det sätt som eleven visar sig och träder fram i ämnet tycks sätta avtryck i, men är inte ensamt av­görande för, frågan om vad undervisningen ges för innehåll.
瑞典学校先前对历史和社会科学评估的研究主要集中在教师评估或学生表现上(Berg&Persson,2020)。本文的目的是考察对这两个学校科目的学生解放潜力的不同理解如何在教师的评估作业中实现不同类型的挑战和机会。数据收集是基于对瑞典中部一个县高中教师长达八小时的采访。关于是什么为新一代人理解并可能改变自己和他人的处境创造了条件的讨论往往显得充满争议。虽然一些人强调了传达(已经确立的)知识的重要性(参见Young,2013),但另一些人则强调了允许教学基于学生个人或社区群体独特利益的价值,问题和需求(例如,De Lissovoy,2010;Tur Porres等人,2014)。然而,在八次教师谈话中,预定和情境之间的这种平衡在较小程度上表现为非此即彼。在教师专业评估实践中,适应似乎在主体内容与学生之间的相遇中呈现出辩证的形式。同一位教师既可以表达引发与可预测性相关挑战的主张,也可以描述为使评估过程尽可能透明所做的努力(参见Biesta,2009)。学生在这个主题上的表现方式似乎对教学内容的给出有影响,但不仅仅是决定性的。
{"title":"Mellan mål och mening","authors":"Anders J. Persson","doi":"10.5617/adno.9223","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9223","url":null,"abstract":"Tidigare studier av bedömning i historia och samhällskunskap i den svenska skolan har företrädelsevis handlat om vad lärare bedömer, eller vad elever presterar (Berg & Persson, 2020). I den här artikeln är syftet istället att undersöka hur olika förståelser av dessa båda skolämnens elev-emancipatoriska potential aktualiserar olika typer av ut­maningar och möjligheter i lärares bedömningsuppdrag. Datainsamlingen bygger på åtta timmeslånga intervjuer med lärare som undervisar på gymnasiet i ett mellansvenskt län.\u0000Diskussionen om vad som skapar förutsättningar för en ny generation att förstå och kanske förändra sin egen och andras situation framstår ofta som polemisk. Medan vissa betonat betydelsen av vilken (redan etablerad) kunskap som förmedlas (jfr Young, 2013), har andra framhållit värdet av att låta undervisningen utgå från den enskilde elevens eller samhällsgruppens unikt situerade intressen, frågor och behov (jfr t.ex. De Lissovoy, 2010; Tur Porres et al., 2014).\u0000I de åtta lärarsamtalen framträder denna avvägning mellan det på förhand givna och det situerade, emellertid i mindre grad som ett antingen/eller. I den lärarprofessionella bedömningspraktiken tycks avpassningen snarare ta dialektisk form i mötet mellan ämnesinnehåll och elev. Samme lärare kan både ge uttryck för anspråk som aktiverar utmaningar förknippade med förutsägbarhet, och rymma skildringar av en strävan att låta bedömningsprocessen bli så öppen som möjlig (jfr Biesta, 2009). Det sätt som eleven visar sig och träder fram i ämnet tycks sätta avtryck i, men är inte ensamt av­görande för, frågan om vad undervisningen ges för innehåll.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"41956667","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Litteraturläsare eller inte? 文学与否?
Q4 Social Sciences Pub Date : 2023-05-16 DOI: 10.5617/adno.9728
Maritha Johansson, Anna Nordenstam
I den undersökning som presenteras i artikeln görs en tematisk analys (Robinson, 2021) av 28 elevtexter, så kallade läsarbiografier (Golland, 2019; Millard, 1997a; Mossberg Schüllerqvist & Olin-Scheller, 2011). Dessa är skrivna av elever som går på IB-programmets (International Baccalaureate Diploma Program) förberedande år på två skolor i Sverige. Analysen visar att elevernas läsning från barndomen fram till idag kan delas in i perioder som präglas av högläsning, bokslukande och avbrott. Samtliga elever i undersökningen har positiva minnen från de yngre årens högläsning. Efter denna period följer de fem olika spår, där perioder av avbrott kan varvas med bokslukarperioder. En del elever slutar läsa helt efter en period av bokslukande medan andra återkommer till läsningen efter ett avbrott. Fritidsläsningen konkurreras i många fall ut av såväl skolläsning som andra fritidsintressen, samtidigt som eleverna beskriver att de gärna vill identifiera sig som läsare. Skälen till att eleverna läser beskrivs som en vilja att fly verkligheten en stund, men de framhåller även bildningsskäl. Eleverna visar medvetenhet om vad som i den aktuella kontexten är ett värdefullt kulturellt kapital (Bourdieu, 1977). Studiens resultat kan ha betydelse för hur litteraturundervisningen läggs upp, då det starka bildningsidealet kan utnyttjas, samtidigt som man som lärare måste vara medveten om konkurrensen från såväl annat skolarbete som fritidsintressen.
文章中的研究对28篇学生文本进行了主题分析(Robinson,2021),即所谓的读者传记(Golland,2019;Millard,1997a;Mossberg Schüllerqvist和Olin Scheller,2011)。这些是由瑞典两所学校IB(国际文凭课程)预备年级的学生撰写的。分析表明,学生从童年到今天的阅读可以分为朗读、吞书和中断三个阶段。所有参加调查的学生在年轻时都对大声朗读有积极的记忆。在这段时间之后,他们遵循五条不同的轨道,其中中断期可以与关闭期交替。一些学生在阅读一段时间后完全停止阅读,而另一些学生则在阅读中断后重新开始阅读。在许多情况下,休闲阅读在校外阅读和其他休闲兴趣之外都是竞争性的,而学生们则表示他们想把自己定位为读者。学生阅读的原因被描述为暂时逃离现实的愿望,但它们也突出了教育原因。学生们意识到在当前背景下什么是有价值的文化资本(Bourdieu,1977)。研究结果可能会对文学教育的结构产生影响,因为强烈的教育理想可以被利用,而教师必须意识到来自其他学校工作和休闲活动的竞争。
{"title":"Litteraturläsare eller inte?","authors":"Maritha Johansson, Anna Nordenstam","doi":"10.5617/adno.9728","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9728","url":null,"abstract":"I den undersökning som presenteras i artikeln görs en tematisk analys (Robinson, 2021) av 28 elevtexter, så kallade läsarbiografier (Golland, 2019; Millard, 1997a; Mossberg Schüllerqvist & Olin-Scheller, 2011). Dessa är skrivna av elever som går på IB-programmets (International Baccalaureate Diploma Program) förberedande år på två skolor i Sverige. Analysen visar att elevernas läsning från barndomen fram till idag kan delas in i perioder som präglas av högläsning, bokslukande och avbrott. Samtliga elever i undersökningen har positiva minnen från de yngre årens högläsning. Efter denna period följer de fem olika spår, där perioder av avbrott kan varvas med bokslukarperioder. En del elever slutar läsa helt efter en period av bokslukande medan andra återkommer till läsningen efter ett avbrott. Fritidsläsningen konkurreras i många fall ut av såväl skolläsning som andra fritidsintressen, samtidigt som eleverna beskriver att de gärna vill identifiera sig som läsare. Skälen till att eleverna läser beskrivs som en vilja att fly verkligheten en stund, men de framhåller även bildningsskäl. Eleverna visar medvetenhet om vad som i den aktuella kontexten är ett värdefullt kulturellt kapital (Bourdieu, 1977). Studiens resultat kan ha betydelse för hur litteraturundervisningen läggs upp, då det starka bildningsidealet kan utnyttjas, samtidigt som man som lärare måste vara medveten om konkurrensen från såväl annat skolarbete som fritidsintressen.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-16","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49082066","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Elevers forståelse av naturvitenskapens egenart (NOS) 对科学本质的高度理解(NOS)
Q4 Social Sciences Pub Date : 2023-05-10 DOI: 10.5617/adno.9480
Anne Bergliot Øyehaug, Petter Kristensen
Denne artikkelen presenterer en studie av seks elever (13–16 år) sin forståelse av naturvitenskapens egenart. Forståelse av naturvitenskapens egenart regnes å være sentralt for et individs evne til å ta informerte beslutninger og valg når det kommer til vitenskapsbaserte problemstillinger. Elevene deltok i en treårig intervensjon med fokus på naturvitenskapelige praksiser og naturvitenskapens egenart, veiledet av norske læreplaner. Elevene laget og testet hypoteser, deltok i planlegging av forsøk, skrev forskningsrapporter og tolket data. I de ulike naturvitenskapelige praksisene ble elevene oppfordret til å uttrykke sin forståelse for naturvitenskapens egenart. Seks elever ble intervjuet om sin forståelse av naturvitenskapens egenart hvert semester på 8., 9. og 10. trinn (unntatt høsten 10. trinn). Resultatene viser at elevene utviklet økt forståelse av flere sentrale aspekter ved naturvitenskapens egenart og en utvikling mot en anerkjennelse av kunnskap som konstruert. Elevene viste manglende forståelse av tolkningens rolle i naturvitenskapen, til tross for at de stadig tolket data i sine utforskninger. Selv om elevene brukte vitenskapelige prinsipper når de reflekterte over problemstillinger, hypoteser og i argumentasjon, så viste de manglende forståelse av slike verdier og prinsipper som underligger den naturvitenskapelige virksomheten. Disse resultatene støtter tidligere funn som vektlegger viktigheten av å hjelpe elevene til å bygge bro mellom aspekter ved naturvitenskapens egenart og elevenes deltakelse i naturvitenskapelige praksiser
本文对六名学生(13-16岁)的自然科学理解进行了研究。理解自然科学被认为是个人在科学问题上做出明智决策和选择的核心。在挪威学习计划的指导下,学生们参加了为期三年的干预活动,重点关注自然从业者和科学的本质。学生们提出并测试了假设,参与了尝试的计划,撰写了研究报告并翻译了数据。在各种科学实践中,鼓励学生表达他们对科学本质的理解。每学期8.9,就有六名学生对自然科学本身的理解接受采访。和10。台阶(除了落差10。步研究结果表明,学生们对自然科学的几个核心方面有了更多的理解,并对所构建的知识产生了反对认识。尽管学生们在研究中不断获得解释数据,但他们对解释在自然科学中的作用缺乏理解。尽管学生们在反思问题、假设和论点时使用了科学原理,但他们表现出对自然商业背后的价值观和原则缺乏理解。这些结果支持了之前的研究结果,即帮助学生在自然科学的各个方面和学生参与科学实践之间建立桥梁的重要性。
{"title":"Elevers forståelse av naturvitenskapens egenart (NOS)","authors":"Anne Bergliot Øyehaug, Petter Kristensen","doi":"10.5617/adno.9480","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9480","url":null,"abstract":"Denne artikkelen presenterer en studie av seks elever (13–16 år) sin forståelse av naturvitenskapens egenart. Forståelse av naturvitenskapens egenart regnes å være sentralt for et individs evne til å ta informerte beslutninger og valg når det kommer til vitenskapsbaserte problemstillinger. Elevene deltok i en treårig intervensjon med fokus på naturvitenskapelige praksiser og naturvitenskapens egenart, veiledet av norske læreplaner. Elevene laget og testet hypoteser, deltok i planlegging av forsøk, skrev forskningsrapporter og tolket data. I de ulike naturvitenskapelige praksisene ble elevene oppfordret til å uttrykke sin forståelse for naturvitenskapens egenart. Seks elever ble intervjuet om sin forståelse av naturvitenskapens egenart hvert semester på 8., 9. og 10. trinn (unntatt høsten 10. trinn). Resultatene viser at elevene utviklet økt forståelse av flere sentrale aspekter ved naturvitenskapens egenart og en utvikling mot en anerkjennelse av kunnskap som konstruert. Elevene viste manglende forståelse av tolkningens rolle i naturvitenskapen, til tross for at de stadig tolket data i sine utforskninger. Selv om elevene brukte vitenskapelige prinsipper når de reflekterte over problemstillinger, hypoteser og i argumentasjon, så viste de manglende forståelse av slike verdier og prinsipper som underligger den naturvitenskapelige virksomheten. Disse resultatene støtter tidligere funn som vektlegger viktigheten av å hjelpe elevene til å bygge bro mellom aspekter ved naturvitenskapens egenart og elevenes deltakelse i naturvitenskapelige praksiser","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-10","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44968345","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
”Det er ondt, sådan var det. Det var bare ondt alt sammen” “很糟糕,事情就是这样。
Q4 Social Sciences Pub Date : 2023-05-08 DOI: 10.5617/adno.9111
Hildegunn Johannesen
Denne artikel undersøger, hvordan lærere og elever opfatter aspekter af historiske fortællinger som kontroversielle, og hvordan det kommer til udtryk i deres fortællinger i klasserummet. Antagelsen er, at disse fortællinger er vigtige markører til at belyse elevernes forståelser og fortolkninger i historiefaget og lærernes didaktiske valg og disses implikationer. Artiklen er baseret på klasseværelsesobservationer af tre historielærere og deres fem klasser fordelt mellem 7. og 9. årgang i den danske grundskole. Artiklen bygger på en forståelse af, at kontroversielle aspekter produceres i situationer og konstrueres igennem fortællingerne i klasseværelset, når lærere og elever fortolker og skaber mening fra et nutidigt perspektiv til historiske begivenheder og aktører. Med udgangspunkt i teorier om fortællinger som sociokulturelle redskaber rejses vigtige spørgsmål om, hvordan vi kan forstå elevernes nutidsforståelser i forhold til deres forståelser af fortid, når de fortolker aspekter af historiske fortællinger som kontroversielle. Et vigtigt resultat af undersøgelsen peger på, at den moralske appel i diskussionerne førte til, at historiske aktørperspektiver trådte i baggrunden, mens de historiske begivenheder blev opfattet som kontroversielle, aktualiseret gennem læreres og elevers samtids- og moralske refleksioner. Dette peger på et didaktisk formål, hvor elevernes værdier og moralske vurderinger fremhæves som vigtige i deres fortolkningsarbejde og historieforståelse. En forståelse, der har afgørende indflydelse på elevernes historiebevidsthed uanset om historiebevidsthed forstås som en narrativ kompetence, der forbinder fortid, nutid og fremtid og/eller forstås som en etisk relation til fortid.
本文探讨了教师和学生如何将历史叙事的各个方面视为有争议的,以及它是如何在课堂叙事中表达的。假设这些故事是重要的标志,可以启发学生对历史学科的理解和解释,以及教师的教学选择及其含义。这篇文章是基于对三位历史老师和他们的五个班级的课堂观察。和9。丹麦小学一年级。这篇文章基于这样一种理解,即有争议的方面是在情境中产生的,并通过课堂上的叙事来构建,教师和学生从当代的角度对历史事件和行动者进行解读和创造意义。基于叙事作为社会文化工具的理论,当学生将历史叙事的各个方面解释为有争议的时候,我们如何理解他们对过去的理解,这是一个重要的问题。研究的一个重要结果表明,讨论中的道德诉求导致历史行动者视角进入背景,而历史事件则被认为是有争议的,通过教师和学生的当代和道德反思来实现。这表明了一个教学目的,即学生的价值观和道德评估在他们解释和理解历史的工作中被强调为重要的。对学生历史意识具有决定性影响的理解,无论历史意识是否被理解为连接过去、现在和未来的叙事能力和/或被理解为与过去的伦理关系。
{"title":"”Det er ondt, sådan var det. Det var bare ondt alt sammen”","authors":"Hildegunn Johannesen","doi":"10.5617/adno.9111","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9111","url":null,"abstract":"Denne artikel undersøger, hvordan lærere og elever opfatter aspekter af historiske fortællinger som kontroversielle, og hvordan det kommer til udtryk i deres fortællinger i klasserummet. Antagelsen er, at disse fortællinger er vigtige markører til at belyse elevernes forståelser og fortolkninger i historiefaget og lærernes didaktiske valg og disses implikationer. Artiklen er baseret på klasseværelsesobservationer af tre historielærere og deres fem klasser fordelt mellem 7. og 9. årgang i den danske grundskole. Artiklen bygger på en forståelse af, at kontroversielle aspekter produceres i situationer og konstrueres igennem fortællingerne i klasseværelset, når lærere og elever fortolker og skaber mening fra et nutidigt perspektiv til historiske begivenheder og aktører. Med udgangspunkt i teorier om fortællinger som sociokulturelle redskaber rejses vigtige spørgsmål om, hvordan vi kan forstå elevernes nutidsforståelser i forhold til deres forståelser af fortid, når de fortolker aspekter af historiske fortællinger som kontroversielle. Et vigtigt resultat af undersøgelsen peger på, at den moralske appel i diskussionerne førte til, at historiske aktørperspektiver trådte i baggrunden, mens de historiske begivenheder blev opfattet som kontroversielle, aktualiseret gennem læreres og elevers samtids- og moralske refleksioner. Dette peger på et didaktisk formål, hvor elevernes værdier og moralske vurderinger fremhæves som vigtige i deres fortolkningsarbejde og historieforståelse. En forståelse, der har afgørende indflydelse på elevernes historiebevidsthed uanset om historiebevidsthed forstås som en narrativ kompetence, der forbinder fortid, nutid og fremtid og/eller forstås som en etisk relation til fortid.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-05-08","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"41460429","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed - Et læreplansstudie på tværs af sprogfag og klassetrin i den danske grundskole 多语言教学法和语言注意力-丹麦小学跨语言科目和班级的课程研究
Q4 Social Sciences Pub Date : 2023-04-27 DOI: 10.5617/adno.9831
Natascha Drachmann
Inden for nordisk uddannelsesforskning har der de seneste årtier været en øget interesse for at undersøge sproglig opmærksomhed i en flersprogethedsdidaktisk kontekst i krydsfeltet mellem første-, andet- og fremmedsprogsdidaktik. Studier peger på, at sprogfagene i nordens skoler bygger på en etsprogethedsnorm og at fagenes læreplaner indeholder et udviklingspotentiale. Grundlaget for at kunne udvikle sprogfagenes læreplaner er dog en klarlægning af, hvilken form for flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed, der allerede er implementeret i og på tværs af læreplanerne for dermed at opdage, hvad der mangler. Med afsæt i en kvalitativ indholdsanalyse af læreplaner for faget dansk, dansk som andetsprog, engelsk, fransk og tysk undersøger artiklen, hvordan flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed er integreret i og på tværs af sprogfagene fra 1.-7. klasse i den danske grundskole. Analysen viser, at både flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed er integreret i læreplanerne, men mens flersprogethedsdidaktik er både sporadisk og usystematisk implementeret primært som et begynderdidaktisk redskab, er sproglig opmærksomhed indtænkt med blik for kontinuitet og progression dog overvejende via en etsprogethedsnorm. Sprogfagenes læreplaner besidder således et stort flersprogethedsdidaktisk udviklingspotentiale, heriblandt at danskfaget i højere grad skal se sig selv som også et sprogtilegnelsesfag og ikke kun som et literacyfag og at et større fokus på dannelsesaspektet i sprogfagene vil kunne legitimere arbejdet med en flersprogethedsdidaktik. Trods en fin implementering af sproglig opmærksomhed indeholder læreplanerne potentiale til i højere grad at koble sproglig opmærksomhed sammen med en flersprogethedsdidaktik samt at den kritiske sproglige opmærksomhed kan indføres allerede fra de mindste klassetrin.
在北欧教育研究中,人们越来越感兴趣地研究在第一语言、第二语言和外语教学交叉的多语言教学背景下的语言注意力。研究表明,北欧学校的语言课程以单语标准为基础,课程具有发展潜力。然而,制定语言课程的基础是澄清已经在课程中和整个课程中实施了什么样的多语教学法和语言关注,以发现缺少什么。在对丹麦语、丹麦语作为第二语言、英语、法语和德语课程进行定性内容分析的基础上,本文考察了多语教学法和语言注意力是如何在1至7年级的语言科目中以及在这些科目之间整合的。丹麦小学的班级。分析表明,多语教学法和语言注意力都被纳入了课程中,但多语教学方法主要作为初级教学工具偶尔和不系统地实施,而语言注意力的设计主要是为了连续性和进步,但主要是通过单语规范。因此,语言科目的课程具有发展多语教学的巨大潜力,包括丹麦语科目应该更多地将自己视为一门语言习得科目,而不仅仅是一门文学科目,更注重语言科目的教育方面可以使多语教学法的工作合法化。尽管语言注意得到了很好的实施,但课程中有可能将语言注意与多语教学法更紧密地联系起来,并且可以从最小的年级开始引入批判性的语言注意。
{"title":"Flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed - Et læreplansstudie på tværs af sprogfag og klassetrin i den danske grundskole","authors":"Natascha Drachmann","doi":"10.5617/adno.9831","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9831","url":null,"abstract":"Inden for nordisk uddannelsesforskning har der de seneste årtier været en øget interesse for at undersøge sproglig opmærksomhed i en flersprogethedsdidaktisk kontekst i krydsfeltet mellem første-, andet- og fremmedsprogsdidaktik. Studier peger på, at sprogfagene i nordens skoler bygger på en etsprogethedsnorm og at fagenes læreplaner indeholder et udviklingspotentiale. Grundlaget for at kunne udvikle sprogfagenes læreplaner er dog en klarlægning af, hvilken form for flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed, der allerede er implementeret i og på tværs af læreplanerne for dermed at opdage, hvad der mangler. Med afsæt i en kvalitativ indholdsanalyse af læreplaner for faget dansk, dansk som andetsprog, engelsk, fransk og tysk undersøger artiklen, hvordan flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed er integreret i og på tværs af sprogfagene fra 1.-7. klasse i den danske grundskole. Analysen viser, at både flersprogethedsdidaktik og sproglig opmærksomhed er integreret i læreplanerne, men mens flersprogethedsdidaktik er både sporadisk og usystematisk implementeret primært som et begynderdidaktisk redskab, er sproglig opmærksomhed indtænkt med blik for kontinuitet og progression dog overvejende via en etsprogethedsnorm. Sprogfagenes læreplaner besidder således et stort flersprogethedsdidaktisk udviklingspotentiale, heriblandt at danskfaget i højere grad skal se sig selv som også et sprogtilegnelsesfag og ikke kun som et literacyfag og at et større fokus på dannelsesaspektet i sprogfagene vil kunne legitimere arbejdet med en flersprogethedsdidaktik. Trods en fin implementering af sproglig opmærksomhed indeholder læreplanerne potentiale til i højere grad at koble sproglig opmærksomhed sammen med en flersprogethedsdidaktik samt at den kritiske sproglige opmærksomhed kan indføres allerede fra de mindste klassetrin.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-04-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44908176","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 2
Tilfeldigheter styrer undervisningspraksis i mat og helse på 1.-4. trinn
Q4 Social Sciences Pub Date : 2023-04-14 DOI: 10.5617/adno.9720
E. Aadland, M. Helland, Anne Selvik Ask, Camilla Sandvik
Artikkelen kartlegger hvordan undervisning i skolefaget mat og helse blir gjennomført på 1.–4. trinn og belyser variasjoner og utfordringer i dagens undervisningspraksis. Datagrunnlaget består av 24 kvalitative intervjuer, 15 med mat- og helselærere og ni med skoleledere. Intervjuene ble gjennomført på 12 utvalgte praksisskoler fra alle landsdeler i Norge. Datagrunnlaget viser lærerne som underviser på 1. – 4. trinn sin kjennskap til kompetansemålene, grunnleggende ferdigheter og bruk av vurdering, samt tilgjengelighet og bruk av læremidler i faget mat og helse. Lærernes kjennskap til kompetansemålene i mat og helse etter 4. trinn varierte. Timetallet for undervisningen, elevenes kompetansenivå og det sosiale aspektet ved faget preget i hvilken grad vurdering ble anvendt som en del av undervisningen. De grunnleggende ferdighetene ser ut til å være en uutnyttet ressurs i mat- og helse undervisningen på 1.-4. trinn. Valg av læremidler i mat- og helseundervisningen på 1.–4. trinn var ofte tilfeldig. Siden lærebøker manglet, benyttet de fleste lærerne internett i søk etter oppskrifter. Noen lærere brukte læremidler beregnet for eldre elever, mens andre brukte hefter eller oppskrifter fra kommersielle utgivere eller fra andre fag.
这篇文章描绘了学校课堂上的教育是如何在1:4-4进行的。在当今的教学实践中,步伐和轻盈的变化与挑战。该数据库包括24次高质量访谈,15次与食品和卫生教师访谈,9次与学校领导访谈。访谈在挪威所有国家的12所选定的实践学校进行。该数据库显示了在1上授课的教师。4.逐步了解评估的目标、基本技能和使用情况,以及教师在公共食品和卫生方面的机会和使用情况。四、教师对食品与健康强制措施的认识。步骤各不相同。教育时间表、学生的能力水平和班级预评估的社会方面被用作教育的一部分。基本技能似乎是1-4岁儿童在食物和健康教育方面出乎意料的资源。步选择1-4的食品和健康教育教育药品。步伐往往是随机的。由于缺少教学书籍,大多数教师都使用互联网来搜索收件人。一些老师使用为老年学生设计的药物,而另一些老师则使用商业生产商或其他班级的成堆或接受者。
{"title":"Tilfeldigheter styrer undervisningspraksis i mat og helse på 1.-4. trinn","authors":"E. Aadland, M. Helland, Anne Selvik Ask, Camilla Sandvik","doi":"10.5617/adno.9720","DOIUrl":"https://doi.org/10.5617/adno.9720","url":null,"abstract":"Artikkelen kartlegger hvordan undervisning i skolefaget mat og helse blir gjennomført på 1.–4. trinn og belyser variasjoner og utfordringer i dagens undervisningspraksis. Datagrunnlaget består av 24 kvalitative intervjuer, 15 med mat- og helselærere og ni med skoleledere. Intervjuene ble gjennomført på 12 utvalgte praksisskoler fra alle landsdeler i Norge. Datagrunnlaget viser lærerne som underviser på 1. – 4. trinn sin kjennskap til kompetansemålene, grunnleggende ferdigheter og bruk av vurdering, samt tilgjengelighet og bruk av læremidler i faget mat og helse. Lærernes kjennskap til kompetansemålene i mat og helse etter 4. trinn varierte. Timetallet for undervisningen, elevenes kompetansenivå og det sosiale aspektet ved faget preget i hvilken grad vurdering ble anvendt som en del av undervisningen. De grunnleggende ferdighetene ser ut til å være en uutnyttet ressurs i mat- og helse undervisningen på 1.-4. trinn. Valg av læremidler i mat- og helseundervisningen på 1.–4. trinn var ofte tilfeldig. Siden lærebøker manglet, benyttet de fleste lærerne internett i søk etter oppskrifter. Noen lærere brukte læremidler beregnet for eldre elever, mens andre brukte hefter eller oppskrifter fra kommersielle utgivere eller fra andre fag.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2023-04-14","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"43017365","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
期刊
Acta Didactica Norden
全部 Acc. Chem. Res. ACS Applied Bio Materials ACS Appl. Electron. Mater. ACS Appl. Energy Mater. ACS Appl. Mater. Interfaces ACS Appl. Nano Mater. ACS Appl. Polym. Mater. ACS BIOMATER-SCI ENG ACS Catal. ACS Cent. Sci. ACS Chem. Biol. ACS Chemical Health & Safety ACS Chem. Neurosci. ACS Comb. Sci. ACS Earth Space Chem. ACS Energy Lett. ACS Infect. Dis. ACS Macro Lett. ACS Mater. Lett. ACS Med. Chem. Lett. ACS Nano ACS Omega ACS Photonics ACS Sens. ACS Sustainable Chem. Eng. ACS Synth. Biol. Anal. Chem. BIOCHEMISTRY-US Bioconjugate Chem. BIOMACROMOLECULES Chem. Res. Toxicol. Chem. Rev. Chem. Mater. CRYST GROWTH DES ENERG FUEL Environ. Sci. Technol. Environ. Sci. Technol. Lett. Eur. J. Inorg. Chem. IND ENG CHEM RES Inorg. Chem. J. Agric. Food. Chem. J. Chem. Eng. Data J. Chem. Educ. J. Chem. Inf. Model. J. Chem. Theory Comput. J. Med. Chem. J. Nat. Prod. J PROTEOME RES J. Am. Chem. Soc. LANGMUIR MACROMOLECULES Mol. Pharmaceutics Nano Lett. Org. Lett. ORG PROCESS RES DEV ORGANOMETALLICS J. Org. Chem. J. Phys. Chem. J. Phys. Chem. A J. Phys. Chem. B J. Phys. Chem. C J. Phys. Chem. Lett. Analyst Anal. Methods Biomater. Sci. Catal. Sci. Technol. Chem. Commun. Chem. Soc. Rev. CHEM EDUC RES PRACT CRYSTENGCOMM Dalton Trans. Energy Environ. Sci. ENVIRON SCI-NANO ENVIRON SCI-PROC IMP ENVIRON SCI-WAT RES Faraday Discuss. Food Funct. Green Chem. Inorg. Chem. Front. Integr. Biol. J. Anal. At. Spectrom. J. Mater. Chem. A J. Mater. Chem. B J. Mater. Chem. C Lab Chip Mater. Chem. Front. Mater. Horiz. MEDCHEMCOMM Metallomics Mol. Biosyst. Mol. Syst. Des. Eng. Nanoscale Nanoscale Horiz. Nat. Prod. Rep. New J. Chem. Org. Biomol. Chem. Org. Chem. Front. PHOTOCH PHOTOBIO SCI PCCP Polym. Chem.
×
引用
GB/T 7714-2015
复制
MLA
复制
APA
复制
导出至
BibTeX EndNote RefMan NoteFirst NoteExpress
×
0
微信
客服QQ
Book学术公众号 扫码关注我们
反馈
×
意见反馈
请填写您的意见或建议
请填写您的手机或邮箱
×
提示
您的信息不完整,为了账户安全,请先补充。
现在去补充
×
提示
您因"违规操作"
具体请查看互助需知
我知道了
×
提示
现在去查看 取消
×
提示
确定
Book学术官方微信
Book学术文献互助
Book学术文献互助群
群 号:481959085
Book学术
文献互助 智能选刊 最新文献 互助须知 联系我们:info@booksci.cn
Book学术提供免费学术资源搜索服务,方便国内外学者检索中英文文献。致力于提供最便捷和优质的服务体验。
Copyright © 2023 Book学术 All rights reserved.
ghs 京公网安备 11010802042870号 京ICP备2023020795号-1